Blackhawks v.9 – ”Rockford” Blackhawks ångar på

Trading deadline kom och gick och det blev inga större förändringar för Chicago Blackhawks. Tuomu Ruutu skickades till Carolina Hurricanes i utbyte mot Andrew Ladd och Martin Lapointe byttes bort till Ottawa Senators mot ett sjätteval i draften. Varken Ruutu eller Lapointe spelade särskilt mycket för Blackhawks på slutet, men deras frånvaro, i kombination med nya skador på Robert Lang och Martin Havlat gör att Blackhawks mer och mer börjar fyllas med spelare som startade säsongen i Rockford Ice Hogs. Chicago har nu ett av de allra yngsta lagen i NHL men har trots detta haft en bra vecka, om man räknar bort ett riktigt bottennapp mot Dallas Stars. Drömmen om en slutspelsplats lever fortfarande och kanske är det så att ”the future is now” för Blackhawks.

Chicago Blackhawks – Phoenix Coyotes 1-0, 27 februari

Kvällen efter trading deadline tog Chicago Blackhawks emot Phoenix Coyotes i United Center. Phoenix är ett av lagen som Blackhawks behöver passera för att nå en slutspelsplats. Att det var mycket som stod på spel var därmed klart. I Blackhawks gjorde Andrew Ladd debut medan Marcel Hossa debuterade för Coyotes. Det här skulle komma att bli en målsnål tillställning och en kamp mellan två duktiga målvakter. 7.58 in i matchen tog Blackhawks dock ledningen efter att Jason Williams gjort 1-0 framspelad av Dave Bolland och Andrei Zyuzin. Fler mål än så skulle det inte bli vilket innebar att Patrick Lalime höll nollan för 35:e gången i karriären efter att ha motat samtliga Phoenix 32 skott. Lalime utsågs givetvis till matchens bästa spelare. För Blackhawks saknades Robert Lang, Brent Sopel och Yanic Perreault. Dessutom skadade Martin Havlat återigen sin (glas)axel och väntas ny tyvärr bli borta resten av säsongen. Givetvis ett tungt avbräck för Chicago.

1st Period
07:58 Jason Williams (Dave Bolland, Andrei Zyuzin)
2nd Period
-
3rd Period
-

Dallas Stars – Chicago Blackhawks 7-4, 28 februari

Inför trading deadline var Blackhawks ett av lagen som på allvar försökte byta till sig Brad Richards ifrån Tampa Bay Lightning. I och med att Richards hade en så kallad ”no trade clause” hade han dock möjligheten att välja vart han ville hamna, om han skulle lämna Tampa Bay överhuvudtaget. Till sist föll valet på Dallas, något som inte var direkt förvånande då Dallas är ett lag som kan gå hela vägen i år, medan Blackhawks i ärlighetens namn är ett lag som eventuellt kan nå slutspelet om allting klaffar på slutet. Men det skulle visa sig att det inte var nog med att få nobben av Richards. Han skulle även komma att strö salt i såren på Chicago. I sin första match för Dallas Stars noterades Brad Richards för inte mindre än 5 assist och hjälpte bland annat Niklas Hagman till finländarens första hattrick i NHL. Blackhawks tog visserligen ledningen i matchen med 1-0 genom ett powerplay-mål av Dustin Byfuglien, men sedan var det mer eller mindre total dominans från Dallas sida. Slutresultatet skrevs 7-4 sedan Blackhawks lyckats snygga till siffrorna lite genom 2 mål i numerärt underläge av Rene Bourque och 1 mål av nye Andrew Ladd. Den här kvällen var det dock klasskillnad mellan lagen. Noterbart är att unge Niklas Hjalmarsson gjorde sin NHL-debut för Blackhawks. Ingen vidare rolig tillställning kanske, men säkert en kväll att minnas för unge Hjalmarsson. Niklas spelade totalt 14.35 i sin debut, hade 2 utvisningsminuter och var -2. Vem som utsågs till matchens lirare? Superdebutanten Brad Richards givetvis.

1st Period
04:08 PPG - Dustin Byfuglien (Jason Williams)
04:57 Niklas Hagman (Brad Richards, Trevor Daley)
09:58 Mike Modano
2nd Period
02:47 Niklas Hagman (Antti Miettinen, Brad Richards)
04:41 Loui Eriksson (Brenden Morrow, Mike Ribeiro)
06:34 Trevor Daley (Brad Richards, Antti Miettinen)
3rd Period
04:25 SHG - Rene Bourque
05:55 Niklas Hagman (Brad Richards, Philippe Boucher)
09:20 Andrew Ladd (Petri Kontiola, Jason Williams)
16:49 PPG - Jere Lehtinen (Brad Richards, Mike Modano)
18:15 SHG - Rene Bourque (Craig Adams)

Chicago Blackhawks – Vancouver Canucks 4-1, 2 mars

I och med alla skador på ledande veteraner och Tuomu Ruutus och Martin Laopintes avsked var det ett väldigt ungt Blackhawks som tog emot Vancouver Canucks för veckans sista match. I laget fanns för dagen hela åtta spelare som inledde säsongen i AHL och Rockford Ice Hogs. Lägg sedan till Toews och Kane som inte ens spelade seniorhockey förra säsongen så förstår man att detta var ett lag som genomgått stora förändringar under säsongen som gått. Trots detta dominerade Blackhawks matchen totalt mot Vancouver Canucks. Den nykomponerade förstakedjan bestående av Ladd-Toews-Kane fungerade direkt tillsammans och Ladd gav Chicago ledningen med sitt andra mål på tre matcher i Blackhawks-tröjan efter att ha krigat framför mål. Även Kane vaknade till liv rejält i matchen och svarade för 2 mål och 1 assist. Mest imponerande är nog ändå att Blackhawks bara tillät Vancouver att skjuta 10 skott på mål under hela matchen! Chicago vann till sist matchen med klara 4-1, något som imponerar av ett sådant ungt lag. Blackhawks visar tid efter annan att de långt ifrån har gett upp hoppet om en slutspelsplats och de segar sig närmare och närmare den åttonde och sista platsen. Noterbart i matchen är att Toews åkte på en tackling av Matt Pettinger som kom till Vancouver Canucks vid trading deadline. Tacklingen ledde till att Toews fick sin egen klubba över munnen och tvingades utgå. Toews har tvingats sy mellan 40-50 stygn, varav hälften inne i munnen, men kommer troligtvis att finnas på isen i matchen mot Minnesota, då givetvis med en gallerförsedd hjälm. Förövrigt gjorde Bryan Bickell säsongsdebut för Blackhawks. Den stora forwarden spelade tre matcher förra säsongen och svarade då för 2 mål. Patrick Kane utsågs till matchens bästa spelare.

1st Period
17:02 Andrew Ladd (Patrick Kane)
2nd Period
04:19 PPG - Patrick Kane (Jason Williams, Jonathan Toews)
18:31 Ryan Kesler (Alex Burrows)
3rd Period
05:26 Patrick Sharp (Duncan Keith, Jason Williams)
09:24 Patrick Kane (Ben Eager, Petri Kontiola) 


Inledningvis tänkte jag här behandla trading deadline och vad som skedde för Blackhawks vidkommande. Det ryktades fram och tillbaka om att Chicago försökte få till stånd en större trade. Bland annat var, som nämnts ovan, Brad Richards aktuell för Chicago innan han till sist valde Dallas Stars. När allt var klart var det dock bara Tuomu Ruutu och Martin Lapointe som lämnade Chicago Blackhawks. Ruutu skickades till Carolina Hurricanes i utbyte mot Andrew Ladd. Lite tråkigt att se Ruutu lämna då han var den som spelat i Chicago längst innan traden. Det var dock inte oväntat och Ruutu verkade behöva ett scenbyte. Nu förenas han med en annan före detta Blackhawks-spelare i Sergei Samsonov och både Samsonov och Ruutu har kommit igång ordentligt i Hurricanes. I Ladd får Blackhawks en stor stark forward som inte är rädd att kriga framför mål. Ladd valdes som nummer 4 totalt i samma draft där Chicago valde Cam Barker som nummer 3. Ladd var även med och förde Carolina till Stanley Cup-vinsten som 20-åring så han kommer med värdefull erfarenhet trots sin ringa ålder. Förutom Ladd återfinns även Kevyn och Craig Adams från Hurricanes mästarlag numer i Chicago. Ladd har så här långt gjort 2 mål på tre matcher och spelade senast med Toews och Kane. Det kan bli en riktigt bra kombination med teknik, styrka, finess och spelsinne. För Martin Lapointe fick Blackhawks ett 6:e val i draften. Ett lågt pris kan tyckas, men Lapointe ville själv väldigt gärna gå till ett lag som hade chansen att utmana om Stanley Cup och Dale Tallon gav honom den chansen som tack för det uppoffrande spel och det ledarskap han bidragit med för Blackhawks under en tung period.

Trots att Chicago inte förstärkte laget nämnvärt så anser jag ändå att chanserna till slutspel ökade något efter trading deadline. Detta kan låta konstigt, men i och med att St. Louis Blues och Columbus Blue Jackets bytte bort några tongivande spelare så övergav de i princip tanken på att vara med och kriga på allvar. Columbus valde att skicka bort Adam Foote och Sergei Fedorov sedan det stod klart att Brad Richards inte skulle välja dem. Givetvis ett tungt avbräck för Blue Jackets slutspelsdrömmar. Chicago Blackhawks har dessutom spelat riktigt bra överlag på slutet. På de senaste 10 matcherna har Blackhawks 7 vinster och 3 förluster och detta trots skadeproblem på nyckelspelare som Nikolai Khabibulin, Robert Lang, Brent Sopel och Martin Havlat. Det visar på en bredd och en potential som är mycket stor. I skrivande stund ligger Blackhawks på 12:e plats i den västra konferensen med 6 poäng upp till en slutspelsplats och en match mindre spelad. Ingen lätt uppgift på något sätt, men chansen finns fortfarande och det var länge sedan man kunde säga det så här långt in på säsongen för Blackhawks räkning.

Som nämnts ovan så saknar Blackhawks några viktiga kuggar i sitt manskap. I och med Williams återkomst har powerplayspelet dock förbättrats vilket givetvis ger resultat. Dessutom så spelar många av de unga spelarna som får chansen i deras ställe mycket bra och med ungdomlig entusiasm. Totalt har 16 spelare som började säsongen i AHL fått chansen minst 1 match med Chicago. Lägg därtill att Toews och Kane är rookies och att Adam Burish spelar sin första hela NHL-säsong. När veteranerna i laget nästan är Patrick Sharp och Duncan Keith förstår man att det är ett ungt manskap vi talar om. Med lite medgång och en vinnande attityd i omklädningsrummet kan dock den ungdomliga entusiasmen räcka långt. Man kan säga att det för närvarande blåser något av en medvind över ”the Windy City”.

När det gäller kampen om Calder Trophy som årets bästa rookie så gick Nicklas Bäckström nyligen om Patrick Kane i poängtoppen. Vid en paneldiskussion hos tsn.ca menade dock den välkände experten Bob McKenzie att trots att spelare som Bäckström, Kane och Mueller redan var stjärnor i NHL så fanns det en spelare som stack ut mer än de andra och som kommer att bli en superstjärna. Spelaren han talade om var givetvis Jonathan Toews och McKenzie menade att om inte Toews missat 16 matcher på grund av skador så hade det här inte ens varit spännande. Återstår att se om juryn håller med McKenzie vid säsongens slut och ger Toews utmärkelsen!

Intern Poängliga:

1. Patrick Kane – 65 matcher, 16 mål, 39 assist, 55 poäng, -6
2. Patrick Sharp – 63 matcher, 32 mål, 18 assist, 50 poäng, +17
3. Robert Lang – 62 matcher, 18 mål, 27 assist, 45 poäng, +14
4. Jonathan Toews – 47 matcher, 18 mål, 25 assist, 43 poäng,+10
5. Dustin Byfuglien – 52 matcher, 13 mål, 14 assist, 27 poäng, -7

Western Conference

# Team GP Pts
1. * Detroit 67 92
2. * Dallas 69 87
3. * Minnesota 66 79
4. Anaheim 68 83
5. San Jose 66 82
6. Calgary 66 77
7. Vancouver 65 74
8. Colorado 66 74
9. Nashville 66 74
10. Phoenix 66 71
11. Columbus 67 70
12. Chicago 65 68
13. Edmonton 66 67
14. St. Louis 65 66
15. Los Angeles 67 57

Johan Nilsson2008-03-04 11:59:00
Author

Fler artiklar om Chicago