Anaheim - Edmonton Match 1; Glödhet Roloson stoppade Kalle Anka & Co

Edmontons målvakt Dwayne Roloson följde upp sin nolla från sista matchen mot San Jose med att bara släppa in en puck i den första matchen mot Anaheim och dessutom stå för en frispelning till lagets inledande mål inslaget av Mike Peca. Segern med 3-1 i ett fullsatt Arrowhead Pond innebär Edmontons femte raka seger och att man för första gången i år vinner den inledande matchen i en serie.

Edmontons framgångssaga i det här slutspelet fortsätter och invånarna i den kalla lilla staden med en population på dryga 800 000 drömmer säkert om en repris på den gamla storhetstiden. Den klassiska organisationen vann fem Stanley Cup på sju år i mitten av 80-talet och början av 90-talet och även om stjärnor och legender som Wayne Gretzky, Mark Messier och Jari Kurri nu är utbytta mot grovarbetare som Shawn Horcoff, Ryan Smyth (bilden) och Mike Peca finns det nu stora förhoppningar om att Stanley Cup ska återbördas till oljeprovinsen Alberta. Matchserien mot Anaheim fick bästa tänkbara start exakt 22 år efter att Edmonton bärgat sin första Stanley Cup.

Stor matchvinnare i nattens vinst var den innan slutspelet ifrågasatte burväktaren Dwayne Roloson som inte bara räddade 31 skott från de mäktiga ankorna utan också svarade för en frispelning till lagets första mål, påpassligt inprickat av Mike Peca, också han utskälld innan slutspelet tog sin början. I numerärt överläge kunde Ales Hemsky skicka in matchavgörande 2-1 i mitten av den andra perioden och därmed säkra Edmontons femte raka seger i slutspelet och också bryta Anaheims svit om sex raka vinster. Detta är dessutom första gången i år som laget vinner den första matchen. Todd Harvey slog in det sista målet i tom bur och fastställde slutresultatet.

– Vi är besvikna, sade Anaheims lagkapten Scott Niedermayer till lagets hemsida efter matchen. Vi ville spela bättre och få med oss ett bättre resultat idag men det hände inte och nu måste vi se framåt.

Rolosons frispelning var en delikatess

Hemmalaget inledde bäst inför 17 174 åskådare i Arrowhead Pond och skaffade fram en av periodens bästa målchanser när Teemu Selänne med en nätt passning hittade en fri Joffrey Lupul framför målburen. 36-årige Dwayne Roloson inledde dock på ett övertygande sätt och räddningen skulle följas av många fler i matchen. Bland annat hade Andy McDonald och Todd Fedoruk bra skottchanser som avvärjdes.

Edmontons GM Kevin Lowe kunde säkert in låta bli att dra på smilbanden från sin position högt uppe i arenan när hans nyinköpte målvakt låg bakom lagets ledningsmål sent i den första perioden. Den fula ankungen Roloson hade en skakig och osäker inledning på sejouren i Kanadalaget efter att ha blivit inhandlad från Minnesota Wild men har i slutspelet förvandlats till den svan klubben hoppades att han skulle vara. Att vinna mot just Anaheim är också speciellt för målvakten eftersom han vaktade buren när laget slog ut Minnesota 2003 på vägen mot Stanley Cup finalen.

Mike Peca, som också han var utskälld i grundserien efter att ha inhandlats inför säsongen, inledde målskyttet i matchen, precis som han gjorde i den avslutande matchen mot San Jose. 32-åringen, som under grundserien noterade sitt sämsta poängantal sedan han blev ordinarie NHL-spelare, har onekligen vuxit i slutspelet och blivit den defensiva kraft, hårda forecheckare och snabba kontringsspelare som klubben önskade när han värvades.

I sitt andra numerära överläge i matchen satte Anaheim press på Edmonton i offensiv zon men Roloson kunde snappa upp pucken och med en välriktad backhand lobba pucken över halva rinken till en framstörtande Mike Peca som ensam med Ilya Bryzgalov inte gjorde något misstag och tystade arenan. Passningen, eller rensningen som det nästan såg ut som, var ingen tillfällighet och återigen visade de kanadensiska målvakterna skickligheten med klubban.

– Jag brukade göra det här hela tiden i college, berättade Roloson. Som tur var kom Mike perfekt och fick övertag på deras backar.

Oavgjort efter en period inget gott tecken

Det första glädjemomentet skulle dock bli kortvarigt när Anaheim i samma överläge utnyttjade sitt övertag och kvitterade matchen. Spelskicklige Andy McDonald tog för en gångs skull skott och kunde med en välriktad fullträff få in pucken bakom Roloson. Det var dock den enda pucken som målvakten skulle släppa in i den här matchen, och den enda han släppt in på två matcher och 58 skott. Kvitteringen var dock, hur konstigt det än kan låta, ett dåligt tecken för Mighty Ducks. Varje gång de gått in i periodpaus med oavgjort efter första akten i det här slutspelet har det blivit förlust, en trend som inte bröts i den här drabbningen. Anaheims spel i numerärt överläge var för övrigt chansartat, förutom det insläppta målet gav laget också Edmonton chansen att registrera sju skott med en man mindre på banan.

I den andra perioden gjorde Edmonton sitt andra och matchavgörande mål i matchen. 22-årige tjecken Ales Hemsky, som gjort sju poäng på fyra matcher mot Anaheim den här säsongen, kunde slå in returen på tennis efter att Bryzgalov lämnat retur på outtröttlige Ryan Smyths skott mitt i slottet. Målet kom efter att Anaheim, som är slutspelets bästa lag i numerärt underläge, klarat av en halv minut i spel tre mot fem. Den ryske målvakten, som liksom Roloson varit en framgångssaga i slutspelet, gjorde sina två insläppta mål till trots en mycket bra match och motade 24 skott men den här gången var hans elva år äldre kollega i motståndarmålet ett strå vassare. Baklängesmålet var den första pucken på 39 numerära överlägen som Anaheim fick släppa in.

En intressant notis är också att Ales Hemsky i inledningen av perioden åkt på en jättetackling av backen Francois Beauchemin som fick hela arenan att gå upp i extas, men den spelskicklige ytterforwarden fick alltså sin revansch strax efteråt.

I den tredje perioden gjorde Anaheim allt för att kvittera matchen och vann skotten med klara 14-5. En av de bästa chanserna hade en framstörtande Scott Niedermayer men Roloson lyckades med hjälmen rädda pucken och blockera. Med sex minuter kvar att spela skickades dominante backen Chris Pronger (bilden) av isen men trots många skott på mål och hyfsade chanser kunde Anaheim med etablerade finske målskytten Teemu Selänne i spetsen inte överlista den storspelande burväktaren. Istället kunde Todd Harvey i slutminuten med sitt första slutspelsmål i år skicka in pucken i öppen bur och därmed säkra segern.

Uppförsbacke för Anaheim

Det förekom flera diskussioner innan matchen hur lagens olika uppladdning skulle påverka utgången. Anaheim, som slog ut Colorado med 4-0 i matcher i conferencesemifinalen, hade varit lediga i över en vecka till skillnad mot Edmonton som endast haft en spelledig dag sedan San Jose eliminerades. Som brukligt inledde laget som var uppe i matchtempo serien bäst, och mycket talar för att Anaheim kommer att höja sitt eget tempot ytterligare i nästa match då man har en fartfylld och fysisk kamp i benen.

– Vi har spelat så här hela året, presterat varannan kväll, kommenterade Horcoff det täta matchandet. Det är ingen fara och något vi är vana med.

För Anaheim innebär förlusten en uppförsbacke som måste planas ut i match två som också spelas på hemmaplan. Laget har nämligen inte vunnit i Edmonton sedan 1999 och Oilers har vunnit 17 av de 21 senaste matcherna lagen emellan. Anaheim har dock övertag i hemmamatcher med tanke på lagets sjätteplacering i grundserien att jämföra med Edmontons åttondeplacering. Edmonton är för övrigt det första åttondeplacerade laget att nå en conferencefinal sedan slutspelsformatet gjordes om 1994.

Oilers spelade med samma manskap som i sista matchen mot San Jose vilket innebar att Dick Tärnström var petad för sjätte matchen i rad. Tjeckiske forwarden Radek Dvorak har missat de sex senaste matcherna på grund av en knäskada men väntas göra comeback i den här serien. Anaheim ställde också upp med samma lag som eliminerade Colorado vilket betydde att Corey Perry missade sin femte raka match, också det med en knäskada.

– Det handlar inte om att vår segersvit bröts, man kan inte vänta sig att vinna alla matcher i rad, sade Scott Niedermayer (bilden) efter matchen. Det handlar om hur du svarar på förlusten och hur du spelar nästa, eller nästnästa, dag. Det är vårt fokus just nu, att försöka vara bättre om två dagar.

– Jag kan inte säga att de här killarna är så mycket bättre än oss, förklarade Selänne för TSN. Om vi fortsätter jobba kommer vi att spela bättre på söndag och utgå ifrån det. Vi kan spela så mycket bättre.

Matchfakta

Anaheim Mighty Ducks – Edmonton Oilers 1-3 (1-1, 0-1, 0-1)

Första perioden
0-1 (18:35) Mike Peca 3 (Dwayne Roloson 1), spel fyra mot fem
1-1 (19:03) Andy McDonald 2 (Francois Beauchemin 6, Scott Niedermayer 6), spel fem mot fyra

Andra perioden
1-2 (11:35) Ales Hemsky 4 (Ryan Smyth 8, Chris Pronger 11), spel fem mot fyra

Tredje perioden
1-3 (19:18) Todd Harvey 1 (Shawn Horcoff 10), mål i tom bur

Skott: 32-26 (9-10, 9-11, 14-5).
Utvisningar: Anaheim 5x2; Edmonton 8x2.
Domare: Paul Devorski, Don VanMassenhoven.
Publik: 17 174.

Matchens tre stjärnor

1 Teemu Selänne, Anaheim
2 Dwayne Roloson, Edmonton
3 Andy McDonald, Anaheim

Lineups

Anaheim

Chris Kunitz – Andy McDonald –Teemu Selänne
Dustin Penner – Todd Marchant – Joffrey Lupul
Jeff Friesen – Samuel Påhlsson – Rob Niedermayer
Todd Fedoruk – Ryan Getzlaf – Travis Moen

Scott Niedermayer – Francois Beauchemin
Ruslan Salei – Sean O’Donnell
Vitaly Vishnevski – Joe DiPenta

Ilya Bryzgalov (Jean-Sebastien Giguere)

Edmonton

Ryan Smyth – Shawn Horcoff – Todd Harvey
Sergei Samsonov – Jarret Stoll – Ales Hemsky
Raffi Torres – Mike Peca – Fernando Pisani
Ethan Moreau – Rem Murray – Georges Laraque

Chris Pronger – Jason Smith
Jaroslav Spacek – Steve Staios
Matt Greene – Marc-Andre Bergeron

Dwayne Roloson (Jussi Markkanen)