Tankar kring Ducks kärva lönesituation
Anaheim befinner sig i ett jobbigt ekonomiskt läge och kontraktsförhandlingarna med Corey Perry drar ut på tiden. Nu är det upp till Brian Burke att se till att man inte förlorar ännu en talang likt förra året då Dustin Penner lämnade klubben.
Anaheim-fansen har de senaste somrarna blivit bortskämda med namnkunniga nyförvärv. För tre år sedan var det Scott Niedermayer, för två år sedan Chris Pronger och förra sommaren var det Mathieu Schneider och Todd Bertuzzi som landade i Anaheim. Pronger var den enda i trion som kom till klubben via ett byte. Då förlorade Anaheim talangfulla spelare som Joffrey Lupul och Ladislav Smid, men det var ändå lätt att vara nöjd med bytet i efterhand när laget den säsongen vann Stanley Cup.
Brian Burke har länge hissats till skyarna och av ligans 30 General Managers påstås han vara en av de bästa, något som kan styrkas då han nyligen blivit utsedd till General Manager för USA i OS 2010. De senaste årens dyra värvningar börjar dock ta ut sin rätt. Anaheim ligger nära lönetaket och flera nyckelspelare saknar kontrakt till nästa säsong. Huruvida Scott Niedermayer och Teemu Selänne tänker spela då är fortfarande oklart, något som också försvårar lagbygget.
Förra sommaren tappade Anaheim Dustin Penner efter att Brian Burke valt att låta bli att matcha Edmontons bud. Edmonton-fansen blev helt uppspelta över det senaste nyförvärvet men själv behövde man ändå inte vara deppig, detta eftersom man visste att en viktigare talang, Corey Perry, skulle ha nytt kontrakt ett år senare och att löneutrymme var nödvändigt. Edmonton blev också tvungna att betala ett draftval i första rundan, ett i andra rundan och ett i tredje rundan till draften den 20:e och 21:a juni. Den gången gjorde Burke helt rätt enligt min mening, men det var också en av få gånger förra säsongen man kunde vara nöjd med hans arbete.
2-års kontrakten på Schneider och Bertuzzi var ett år för mycket och just värvningen av den sistnämnde lär ha varit för Burkes eget unnande och inte för lagets bästa. Efter en dålig säsong av Bertuzzi så är frågan om Burkes tålamod på den 33-årige Power Forwarden äntligen är på väg att ta slut. Men för den sakens skull lär inte det spela någon roll, för jag har svårt att se att något lag skulle vara intresserad av en av ligans lataste spelare för $4 miljoner.
För så illa är ankornas ekonomiska situation för tillfället, att flera högavlönade spelare måste bytas bort. Scott Niedermayer kan emellertid se till att hindra ett byte genom att gå i pension och därmed frigöra $6,75 miljoner, men det är inget önsketänkande för en Ducks-supporter. Jag tror visserligen inte det blir några problem att komma under lönetaket då det sannolikt lär höjas till nästa säsong, men hur man ska kunna ha en etablerad andracenter vet jag inte. Inte minst då lagets ägare vill ligga några miljoner dollar under det maximalt tillåtna.
Väljer Niedermayer att spela vidare så lär Mathieu Schneider sannolikt bli bortbytt. Därmed är båda lagets tunga nyförvärv från förra sommaren nämnda, och därför hade det varit bättre om det i stället hade handlat om 1-års kontrakt för stjärnduon. På sätt och vis är 2-års kontrakten bra, inte minst i Schneiders fall där man säkerligen kan få något i utbyte. Men när det äventyrar ett lags lönesituation så illa att man riskerar att tappa talangfulle Corey Perry så känns det inte alls positivt och förlorar man honom, ja då är mitt förtroende för Brian Burke fullständigt borta.
Förutom de nyss nämnda 2-års kontrakten på Schneider och Bertuzzi så har Burke nämligen gjort flera misstag under säsongen. Exempel som fort dyker upp i minnet är värvningen av Mark Mowers, där man byter bort två unga backar i Brett Skinner och Nathan Saunders för att sedan gå miste om Mowers utan motbetalning till Schweiz lagom till jul.
Två byten som säkerligen finns med i topplistan över Ducks genom tiderna sämsta är den som skickade Andy McDonald till St. Louis för Doug Weight och ett draftval i 6:e rundan. Då hade man dessförinnan inte kunnat hitta någon radarpartner till McDonald, som i stället fick nöja sig med Brad May och den redan nämnde Mowers som kedjekamrater. Den riktigt grova missen var dock den som fick Ilya Bryzgalov att lämna klubben helt utan motbetalning via waivers, och värst av allt så hamnade han i divisionsrivalen Phoenix som Ducks möter åtta gånger per säsong och som nu lär bli ett allvarligt hot i flera år framöver. Ett val i 7:e rundan hade varit flera 100 gånger bättre om det hade betytt att Bryzgalov skulle vakta Washingtons målbur istället.
Dessa nämnda byten har fått mig att börja tvivla och det känns mer och mer som att Burke lever på sitt namn och inte för sina senare handlingar. Klarar han att behålla Perry för en rimlig summa och bli av med Schneider, Bertuzzi och Marchant så har han återvunnit mitt och många andra Ducks-fans förtroende. Annars gör nog Anaheim bäst i att hitta andra alternativ till säsongen 2009/2010 då Burkes kontrakt löper ut. För att föra ett lag från botten till toppen det klarar han, men hur länge kan han behålla ett lag där uppe? Där tycker jag det fortfarande finns en del att bevisa.
