Lagbanner
SvenskaFans rankar: 24. Anaheim Ducks
Blir det mer jublande för Corey Perry den här säsongen?

SvenskaFans rankar: 24. Anaheim Ducks

Sedan Anaheim vann Stanley Cup säsongen 06/07 har de riktiga framgångarna uteblivit och man har nu missat slutspel två gånger under de tre senaste åren. När SvenskaFans NHL-redaktion får säga sitt blir det ett slutspel utan ankor även den här säsongen.

Den gångna säsongen var en stor besvikelse för Anaheim, oavsett hur man ser på saken. När grundserien var färdigspelad hade man samlat ihop 80 poäng och missat slutspel för andra gången på tre år. Poängnoteringen var organisationens sämsta på den här sidan lockoutsäsongen 04/05 och Randy Carlyle fick sparken i november.
 
En stor del av problematiken för Anaheim var stjärnornas svaga produktion. Corey Perry gick från 50 mål och 98 poäng under 10/11 till 37 mål och blott 60 poäng. Lagkaptenen Ryan Getzlaf mäktade bara med elva mål och totalt 57 poäng medan Bobby Ryan gick från 71 poäng till 57 poäng.
 
Det fanns dock glädjeämnen. Den evigt unge Teemu Selänne fortsätter producera och Cam Fowler samt Luca Sbisa tar steg för steg mot stjärnorna – men framför allt var Jonas Hiller tillbaka efter stora problem med svindelsliknande symtom under säsongen 10/11. Han hade ett 29-30-12 record med en räddningsprocent på 91,0 och ett GAA på 2,57, vilket får ses som godkända siffror med tanke på Ducks resultat.
 
Under sommaren hände det en hel del i Anaheim. Inför draften valde man att göra sig av med Lubomir Visnovsky och tradade honom till New York Islanders – men slovaken motsade sig traden och hävdade att hans no trade-klausul fortfarande skulle gälla. Det krävdes arbitration för att avgöra, och häromdagen fastslogs det att Visnovsky trots allt var Islanders egendom.
 
Man draftade sedan, något överraskande, Rögles Hampus Lindholm som sjätte spelare totalt och tingade Frölundas succémålvakt Frederik Andersen i tredjerundan. När sedan free agency inleddes förlorade man tuffingarna Sheldon Brookbank och George Parros, samt Niklas Hagman. In kom istället Bryan Allen, Sheldon Souray, Brad Staubitz, Jordan Hendry och ingen mindre än Viktor Fasth.  
 
Målet med den kommande säsongen – oavsett när den kommer igång – är definitivt att ta sig tillbaka till slutspel. Lyckas stjärnorna producera som förväntat samtidigt som försvarsbesättningen är lika stabil på isen som på pappret bör det inte vara omöjligt att uppnå.
 
Målvakter:
 
I Anaheim hänger en stor del av en eventuell framgång på Jonas Hillers axlar. Har Hiller en bra form är Ducks att räkna med och kan besegra vilket lag som helst – när som helst. Men börjar han vackla – som fallet var under säsongen 10/11 – är Anaheim ett högst mediokert lagbygge. 30-åringen är en lugn och fin målvakt med ett bra positionsspel och kvicka sidledsförflyttningar.
 
Även om Hiller föredrar att spela många matcher är hans 73 matcher under den gångna säsongen snäppet för många. Anaheim hoppas kunna ge Hiller möjligheten att vila mer under den kommande säsongen i och med signingen av Viktor Fasth. Den tidigare Växjö- och AIK-målvakten har gjort kometkarriär de senaste åren och det ska bli oerhört spännande att följa honom i NHL.
 
Bakom Hiller och Fasth återfinns Jeff Deslauriers och Frederik Andersen.
 
Backar:
 
Tillsammans med målvaktspositionen är försvarsbesättningen utan tvekan Anaheims starkaste lagdel – i alla fall på pappret. Det finns en härlig mix av gammalt och ungt, offensivt och defensivt samt skridskostyrka och tuffhet.
 
Det namn som drar mest respekt till sig är sannolikt Cam Fowler. Poängmässigt tog förvisso försvarsesset ett steg tillbaka från sin fina rookiesäsong, men utvecklingskurvan pekar stadigt uppåt och det är bara en tidsfråga innan Fowler ses som en av de absolut bästa försvararna i ligan.
 
I Luca Sbisa har Anaheim ytterligare ett ungt och utvecklingsbart namn, som redan nu håller en mycket hög klass. 22-åringen stod för något av ett genombrott under den gångna säsongen och även om han har en bit att vandra innan han når sin fulla potential är han en fullgod tvåvägsförsvarare i dagsläget.
 
Så till veteranerna. Francois Beauchemin troddes kunna bli en extremt attraktiv free agent under sommaren som var, men valde i januari att förlänga med Anaheim. 32-åringen är en effektiv tvåvägsförsvarare med ett ruggigt skott från blålinjen och har inga problem att tugga tunga minuter. Toni Lydman, numera 34 år gammal, börjar sakta men säkert att tappa – men håller än så länge tillräckligt god klass för att spela strax under 20 minuter per match.
 
Nyförvärven Bryan Allen och Sheldon Souray bidrar med muskler och erfarenhet, men är två olika spelartyper. Allen kan på ett mycket effektivt – och smärtsamt – sätt stänga ner motståndarforwards medan Souray fick en återupprättelse i Dallas. Produktionen avtog förvisso rätt rejält efter en stark inledning på säsongen, men diverse skadeproblem kan sannolikt förklara det.
 
Namn som Nate Guenin och Jordan Hendry lär kunna få en del speltid vid händelse av skador.
 
Forwards:
 
Anaheims forwardsbesättning har en spetskompetens som i normala fall ska kunna mäta sig med de bästa, men djupet skrämmer inte. En handfull spelare måste helt enkelt bära upp lagdelen om hoppet om slutspel ska vara en rimlighet – det får alltså inte bli som under den gångna säsongen då stjärnorna svek.
 
Ryan Getzlaf får ta på sig en hel del av skammen från den gångna säsongen, i stort sett uteslutande på grund av hans skrala målskörd. Med blott elva mål stod han för karriärens sämsta notering och även om han under sin utveckling främst har klivit in i rollen som framspelare är det ett saftigt underkänt resultat.
 
Radarpartnern Corey Perry stod även han för en säsong som man inte kan vara helt nöjd över. 37 mål är förvisso ett mycket bra resultat, men powerforwarden gick ner från 50 fullträffar och 98 poäng till 60 poäng under den gångna säsongen. Bättring krävs även där.
 
Inte heller Bobby Ryan nådde de höjder man kan vänta sig, men likt Perry får hans 31 mål ses som fullt godkänt. Han har också figurerar i en oerhörd mängd traderykten och har själv uttryckt en önskan att få lämna organisationen, men Ducks förefaller kräva mer för honom än vad lag är redo att ge upp.
 
Slutligen ingår även Teemu Selänne i Anaheims stjärnkvartett – och 42-åringen håller en fantastiskt hög klass. Skridskoåkningen håller fortfarande en god klass, skottet är dödligt och han var en av ligans farligaste målskyttar i powerplay. I juli skrev han på ett nytt ettårskontrakt – och förhoppningsvis får han avsluta på ett fullt värdigt sätt och inte som ett lockoutoffer.
 
Bakom Getzlaf, Perry, Ryan och Selänne finns det en drös med unga men långt ifrån färdigutvecklade forwards och någon enstaka veteran. Saku Koivu tillhör föga förvånande den senare kategorin och även om han inte längre är den elitcentern han en gång var duger han gott som ankare för en tredjekedja.
 
Andrew Cogliano går nu mot sin sjätte säsong och väntar alltjämt på det där slutgiltiga genombrottet. Skridskoåkningen och tvåvägsspelet finns där definitivt, men produktionen har varit alldaglig. 27-årige Daniel Winnik är en effektiv checker som kommer bidra med energi lägre ner i kedjehierarkin.
 
Av ungdomarna är det framför allt Devante Smith-Pelly, Kyle Palmieri och Peter Holland som står ut. Smith-Pelly gjorde visserligen bara 13 poäng (7+6) men är redan nu en mycket nyttig winger som sprider energi, vilja och vinnarskalle omkring sig. Holland draftades i förstarundan 2009 och har stadigt utvecklats sedan dess. Han förväntas utmana om en ordinarie plats nu och bör kunna ta en centerposition.
 
Palmieri har öst in mål och poäng i AHL under de två senaste säsongerna, men i NHL har han inte varit lika lyckosam. Det är framför allt snabbheten som imponerar och vill det sig väl kan 21-åringen mycket väl få en plats jämte Getzlaf och Perry i förstakedjan.
 
Nick Bonino gjorde bra ifrån sig under den gångna säsongen och påminner en del om Saku Koivu. Tvåvägsspelet är moget och arbetsviljan hög – och Bonino tros kunna centra andrakedjan.
 
Slutligen bör Matt Beleskey fylla ut den ordinarie forwardsbesättningen. Beleskey gör sitt jobb i fjärdekedjan; han glänser inte, men så länge energin och viljan finns där fyller han sin funktion.
 
Brandon McMillan hade stora förhoppningar på sig inför den gångna säsongen efter starka insatser under 10/11, men det blev bara 25 matcher och fyra poäng. Resterande tid spenderades i AHL, där han gjorde 30 poäng på 55 matcher. Kanske kan han roffa åt sig en ordinarie plats den här säsongen, men andra namn har nu klivit förbi honom på Anaheims depth chart.
 
Nye Brad Staubitz är en respekterad fighter som gör sitt jobb, men håller han en ordinarie plats är det ett svaghetstecken. Även Dan Sexton bör kunna vara aktuell för speltid.
 
Nyckelspelare:
 
Jonas Hiller, Ryan Getzlaf, Corey Perry
 
Nyförvärv:
 
Viktor Fasth – från AIK (Elitserien) – free agent
Brad Staubitz – från Montreal – free agent
Bryan Allen – från Carolina – free agent
Sheldon Souray – från Dallas – free agent
Jordan Hendry – från Lugano (Schweiz) – free agent
Daniel Winnik – från San José – free agent
 
Förluster:
 
Lubomir Visnovsky – till New York Islanders – trade
Sheldon Brookbank – till Chicago – free agent
George Parros – till Florida – free agent
Niklas Hagman – till Lokomotiv Yaroslavl (KHL) – free agent
Dan Ellis – ny klubb ej klar – free agent
Jason Blake – ny klubb ej klar – free agent
Rod Pelley – ny klubb ej klar – free agent
 
Svenskar:
 
Viktor Fasth, Hampus Lindholm
 
Coach:
 
Bruce Boudreau
 
Preliminär laguppställning:
 
Kyle Palmieri – Ryan Getzlaf – Corey Perry
Bobby Ryan – Nick Bonino – Teemu Selänne
Andrew Cogliano – Saku Koivu – Devante Smith-Pelly
Daniel Winnik – Peter Holland – Matt Beleskey
 
Cam Fowler – Francois Beauchemin
Bryan Allen – Luca Sbisa
Toni Lydman – Sheldon Souray
 
Jonas Hiller (Viktor Fasth)
 
Andra notabla spelare: Frederik Andersen, Jeff Deslauriers, Nate Guenin, Jordan Hendry, Brad Staubitz, Brandon McMillan, Dan Sexton
 
---
 
Bästa nyförvärvet: Bryan Allen
 
I Bryan Allen har Anaheim fått en tuff och småful defensivspecialist. Han är förvånansvärt rörlig med tanke på muskelmassan och kan ta hand om vilken motståndare som helst. Offensiven är i princip obefintlig, men så länge han levererar i defensiven är det något man kan leva med.
 
Värsta förlusten: Lubomir Visnovsky
 
Var den svaga säsongen en fingervisning på vad som komma skall eller enbart en snedspark? Hittar Visnovsky tillbaka till 50-60 poäng kommer Anaheim gräma sig, men fortsätter han vara en dyr och klen offensivt lagd försvarare som inte producerar som väntat är det en överkomlig förlust.
 
Årets poängkung: Corey Perry
 
Corey Perry behöver inte nödvändigtvis förbättra sin målproduktion – 37 mål är trots allt respektabelt – men poängskörden som helhet måste öka. Då är han en av ligans mest effektiva powerforwards.
 
Årets nykomling: Peter Holland
 
Efter flera starka säsonger i OHL och ett års tillväxt i AHL förväntas nu Peter Holland vara fullt redo för NHL – och mycket tyder på att han kommer spela till sig en ordinarie roll.
 
Årets genombrott: Nick Bonino
 
Helhetsintrycket var positivt under den gångna säsongen och med goda tvåvägsegenskaper finns möjligheten att han centrar andrakedjan – med Bobby Ryan och Teemu Selänne som wingers. Då är ett rejält genombrott högst troligt.
 
###
 
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24. Anaheim Ducks
25. Edmonton Oilers
26. Montreal Canadiens
27  Calgary Flames
28. Winnipeg Jets 
29. New York Islanders
30. Columbus Blue Jackets 

Niclas Vibergniclas.viberg@svenskafans.com@NiclasViberg2012-09-17 09:00:00
Author

Fler artiklar om Anaheim