Är Vince Dunn svaret för Flyers?
St. Louis-backen sägs vara tillgänglig. Ska Philadelphia hugga?
Philadelphias säsongsinledning har varit skakig, trots att man har gått 4-2-1. Nu kan säkert mycket förklaras med att man har saknat sin förstacenter, två tilltänkta topp-4-backar och en spännande talang på grund av skador.
Men vi känner också igen tendenser från slutspelet. Flyers transition game flyter inte. Det känns inte som att allt ha synkat i, passningarna hittar inte sin adress – ibland finns det ingen adress att söka efter – och pucktransporterna stoppas. Kombinera det med ett allmänt virrvarr i defensiv zon och det är inte så värst uppseendeväckande att vara orolig, Flyers fina record till trots.
Så hur rättar man till det? Genom att knyta till defensiven ytterligare? Eller ta sig an det större problemet och försöka få in mer spelskicklighet?
Kan man få pucken under kontroll i egen zon, leverera den framåt med trygghet och faktiskt åstadkomma något från offensiv blålinje så borde det vara önskvärt? Flyers bristande transition game är en faktor som präglar hela laget.
Det är enbart Vancouver och Ottawa som släpper till fler skott än vad Flyers (33,66 SA/60, score and venue adjusted, enligt evolving-hockey.com) gör i 5-on-5-spelet. Samtidigt är det bara Dallas – som ju fick inledningen uppskjuten på grund av covid-19-spridning – som skjuter färre skott än Flyers (22,84 SF/60).
Vidare har Flyers ligans värsta CF%, på 42,99. Av backparen som har gjort minst tio 5-on-5-minuter tillsammans är det enbart Ivan Provorov/Shayne Gostisbehere (59,98) och Travis Sanheim/Mark Friedman (67,36) som har en positiv CF%. Individuellt sett är det bara Gostisbehere (62,37) och Friedman (51,96) som tar sig över 50.
Det finns helt klart förbättringspotential. Det finns även interna inslag att förvänta sig mer av. Provorov/Gostisbehere-paret är värt att bygga vidare på efter en lovande insats när Gostisbehere äntligen fick göra säsongsdebut senast. När Phil Myers är tillbaka från sin revbensskada finns det finfin potential i Travis Sanheim/Myers-paret.
Men bakom den kvartetten finns det alltjämt problem. Erik Gustafsson har varit ett monumentalt fiasko hittills. Robert Hägg är ett svart hål där all form av offensiv och passningsspel försvinner så fort han får pucken. Justin Braun har sina tillgångar, men det är inte i spelet med puck.
Gustafsson hämtades in för att ge lite stabilitet i passningsspelet och pucktransporterna. Nog för att han har visat att han har klarat av faktorer där och har bidragit lite i powerplay… men misstagen med och utan puck har varit överväldigande. Nu kan man så klart vifta bort mycket av de orosmolnen med ett kort training camp, uteblivna träningsmatcher och ett nytt system att sätta sig in i on the fly.
Men man kommer inte bort från det faktum att Gustafsson har varit en säkerhetsrisk, med och utan puck. Och hur stort tålamod kan man ha under en förkortad säsong där varje poäng betyder så mycket mer än under ett normalt år?
Det är lättare sagt än gjort att försöka justera backbesättningen i nuläget. Så här kort in på säsongen finns det inga uppenbara säljare – alla har trots allt slutspelskontakt – och cap-situationen i ligan ger få lag manöverutrymme.
Vince Dunn är ett namn som ryktas vara tillgängligt och St. Louis-backen var dessutom petad senast. Så är han något att gå efter?
Vid 24 års ålder har Dunn hunnit med 230 matcher och var – fram till senast – väletablerad i Blues försvar. Säsongen 17/18 gjorde han 24 poäng på 75 matcher. 18/19 blev det 35 poäng på 78 matcher. Senast kom han upp i 23 poäng på 71 matcher. Han signade sitt nuvarande ettårskontrakt – med en cap hit på $1,85 miljoner och RFA-status till sommaren – precis innan årsskiftet.
Dunn är en spelskicklig och rörlig försvarare som har god potential att förbättra Flyers transition game. Men han är också en risktagare och kan gå bort sig på den defensiva sidan.
Mycket påminner kanske om vad Erik Gustafsson borde vara, men där Gustafsson är en kortsiktig nödlösning kan Dunn – fyra år yngre – snarare vara något att fortsätta bygga framtidens försvar med. Han har stora möjligheter att bidra där Flyers har problem och även om misstagen finns där också har man rimligtvis mer tålamod med en yngre spelare som fortfarande är på uppgång.
If the Jets have no room for this guy I don’t want to hear defence used as an excuse for the next 5 years. pic.twitter.com/OJdPXDq3rr
— John Malloy (@JMall95) January 27, 2021
Nog finns det trots allt något att attraheras av här?
St. Louis sägs vilja ha en 1st rounder för Dunn. Å ena sidan känns det som ett överpris för en spelare man inte vill spela – å andra sidan dräller inte marknaden av yngre och spelskickliga backar i dagsläget. Så är det värt att betala en 1st rounder för en spelare som sannolikt får börja i tredjeparet? Rimligtvis inte.
Ska Flyers vara intresserade lär nog Chuck Fletcher behöva pressa ner priset – men om Dunn faktiskt är på marknaden finns det stora möjligheter för en budgivning och då får man nog bara gilla läget.
Flyers behöver även skicka ett kontrakt motsatt väg – dels för att man redan står på 50 kontrakt, dels för att balansera ut lönetaket. Kan man få Blues att ta på sig Hägg eller Gustafsson i en trade?
Längre in på säsongen kommer det finnas möjligheter att ta in ett större kontrakt, beroende på hur skadeläget påverkar lönetakssituationen fram till dess. Beroende på hur Provorov/Gostisbehere-paret fungerar över tid kan det eventuellt finnas ett senare behov av att uppgradera jämte Provorov. Då är det tacksamt att ha sin 1st rounder kvar.
Dunn är rimligtvis en uppgradering över såväl Erik Gustafsson som Robert Hägg och skulle med all sannolikhet bättra på Flyers transition game i tredjeparet.
Men kommer han kunna påverka helheten så värst mycket? Ska man passa på att försöka åtgärda ett problem när en eventuell lösning finns tillgänglig? Eller ska man vänta ut resultatet av Gostisbeheres redemption tour då större behov kan behöva åtgärdas senare? Då Gostisbeheres säsongspremiär såg så lovande ut jämte Provorov och det faktum att Phil Myers redan är tillbaka i träning ska man kanske ha ytterligare tålamod?