Femmatcherssummering, omgång 6-10

Femmatcherssummering, omgång 6-10

I och med nattens seger i Colorado så satte man punkt för ännu ett shok om fem matcher av säsongen 24/25. Det har således blivit hög tid för en genomgång av vad man pysslat med under omgång 6-10.

Det är alltid knepigt att ta sig an Colorado i Colorado. Den dumma idén att lägga en stad så pass högt upp att du måste vänja kroppen vid att andas där känns från ett utomstående perspektiv ganska onödigt faktiskt. Men nu är det som det är, och en gång om året får man lajva Göran Kropp och spendera en dag eller två uppe på höjden. 

Det blir inte heller mindre knepigt av att Avalanche saknar ungefär allt av värde som inte heter Nathan McKinnon, Cale Makar eller Mikko Rantanen. Vilket borde vara bra, om det inte vore för att de tre oftast är tillräckligt för att kunna skapa en ganska otrevlig kväll. Särskilt om man kombinerar det med att man hämtar sitt syre någonstans uppe vid 15e bänkraden.

Men på förhand var det en match man skulle vinna. Och tack vare en flygande start, och därefter ett målvaktsspel och kämpainsats av goda mått så redde man ut det ganska komfortabelt. Man tog lite väl många utvisningar för att iallafall min soffa skulle kännas helt bekväm, men allt som allt reder man ut stormen i en match som bara handlar om att få med sig två poäng ur. 

Och det fick man, och nu behöver man förhoppningsvis inte uppsöka Denver igen på något år. Gott så. 

Siffrorna är inte jättesmickrande, åtminstone inte i den tredje perioden. Men man håller ihop, man håller ut och ibland behöver man vinna på det sättet också. 

Och med den här 5-2an i trunken så lägger man match 10 till handlingarna och det är dags att kika på hur de senaste 5 matcherna har sett ut, och vad som hänt från de första 5.
 

Omgång 6-10
4-1-0 8p (3-2-0, 6p)
????PP: 16,7% (13,6%)
PK: 70,6% (73,7%)
????Resultat:
New Jersey-Tampa Bay 5-8
Tampa Bay-Minnesota 2-4
Tampa Bay-Washington 3-0
Tampa Bay-Nashville 3-2 (OT)
????Colorado-Tampa Bay 5-2


Totalt för säsongen:
7-3-0 14p (3-2-0 6p)
?????PP: 14,7% (13,6%)
PK: 72,2% (73,7%)

 
Det går ju egentligen inte att bråka med resultaten under de senaste fem matcherna. Den lilla halkning man hade i 5 mot 5 spelet trots segern i New Jersey har man städat bort och har över resterande tid av det här femmatcherssegmentet levererat en väldigt fin hockey överlag. 

Således faller jag lätt tillbaka in i den talepunkt jag haft såhär långt. Det man visat upp fem mot fem är precis det man jobbat mot och den precis den fråga man ville ha ett tidigt svar på. Man är solida i just de defensiva områden man brast i i fjol, vilket resulterar i färre riktigt jobbiga målchanser emot och med det förbättrar man sina odds att vinna hockeymatcher markant. 

För i alla andra spelformer än fem mot fem är det alltjämt ganska deppigt. Powerplay har börjat se något bättre ut senaste två matcherna, där handlar det bara om att fortsätta med det som har funkat så kommer det att bära frukt tids nog. Kvalitén på personalen överlag är för hög för att man inte ska hitta rätt förr eller senare.

I boxplay däremot har man fortfarande stora bekymmer. Det trendar väl i en minimal riktning uppåt. Men det är fortfarande alldeles för yvigt, vilket gör att man får alldeles för långa avstånd mellan varann vilket i sin tur ger öppningar. Kombinera det med att man tappar bort motståndarklubbor i skottsektorn, och vi har en inte så god boxplaycocktail.

Det är onödigt, för även i boxplay har man personalen för att det inte ska se ut som det gör. Det känns mer som det bottnar i en grupp som desperat vill ta sig ur en jobbig trend, vilket tenderar att ge överarbete och just de brister jag nämner ovan. Skulle man få en radda matcher där man kommer undan med sina missar så kommer det troligen lugna ner sig lite.

Så på det hela taget så går det inte att vara annat än nöjd. Man vinner matcher, och man vinner dem inte av en slump. Oftast är man det bättre och spelförande laget, och drar man bara ner på antalet utvisningar och lugnar ner ett överlag stressat special teams så är jag riktigt spänd på att se var det här kan ta vägen. 

Nu startar man nästa femmatcherssegment med en riktigt jobbig roadtrip. Kan man komma levande ur den så visar man med emfas att man menar allvar. Eller snarare mer så än man redan gjort så här långt.

Kort och gott finns det att bygga vidare på, och det är otroligt mycket lättare att bygga stadigt på ett stabilt fundament.

Avslutar som senast med tre saker som stuckit ut lite extra för mig under de senaste fem matcherna

????Hagel-Cirelli-Geekie: Det känns som att man för nu hittat tredjelänken till Brandon Hagel och Anthony Cirelli i Conor Geekie. Den unge rookien har kommit in med fart och tyngd och verkligen hittat sin plats ihop med de bägge yrvädren. Och sin ålder och ringa erfarenhet till trots så ser Geekie bekväm ut i det tuffa defensiva ansvar som normalt läggs i knät på en kedja centrad av Cirelli. Och att han utöver det bidrar med den offensiva touch som brukar komma med ett draftval av hans dignitet, gör att den kedjan sett till personalen man äger är så komplett som man kan få den. Nu tycker jag fortfarande att det bör vara en prioritet att addera ytterligare en vass ytter till den här gruppen. Men tills dess så får firma Hagel, Cirelli och Geekie gärna fortsätta på inslagen väg.

Andrei Vasilevskiy: Efter näsbrännan i Toronto så har Vasilevskiy verkligen studsat tillbaka och är nu precis så bra som han förväntas vara. Han tar det han ska och lite till och förser hela defensiven med en trygghet. Han är en stor del till framgångarna så här långt och håller han uppe den här nivån över de 60-talet matcher han kommer spela så kan man med säkerhet säga att den stora katten är tillbaka. 

Nick Perbix: Efter en jobbig fjolårssäsong och en lite trevande start på den här så han Nick Perbix verkligen ryckt upp sig sista veckorna. Tack vare att Darren Raddysh har sladdat till lite, eller haft någon skavank, så har Perbix sett regelbunden istid och verkligen tagit chansen. Han har åter visat prov på sitt fina lugn och sin skarpa blick, rett ut de defensiva åtagandena med hjälp av ett stort hockey IQ, och egentligen aldrig satt sig själv i några dumma situationer. Precis det man kan kräva av en back på Perbix plats i hierarkin.

Med de tankarna lägger vi omgång 6-10 till handlingarna och blickar med tillförsikt fram emot de nästkommande 5, eller de resterande 72 också för den delen.

Nästa anhalt: St Paul, Minnesota.

Emil Gummessongummesson_94@outlook.com@EmilGummesson2024-10-31 09:25:00
Author

Fler artiklar om Tampa Bay