Förlust mot Dallas
Det är kanske hårt att säga att man gav bort matchen. Men det går inte att runda det faktum att man släppte kontrollen över en match man hade alla möjligheter att vinna.
För Dallas gör allt som man ska göra i en bortamatch. Man överlever när man behöver överleva, man är tighta när det krävs och spetsiga när möjligheterna uppenbarar sig.
Däremellan är det solitt, men samtidigt med en känsla av att Tampa Bay har den här matchen att vinna.
Men det är samtidigt det som symboliserar ett topplag. Man vinner matcher, oavsett ingångsvärden, matchflöden och oförutsägbarheter. För även om den här matchen kändes som en seger som Tampa släppte, så visar statistiken att Dallas på det stora hela var det bättre laget, främst genom att man ägde sista halvan av matchen.
Och kan man äga sista halvan av en match där man inte fallit ur ramen under den första. Så pekar mycket på att man kommer få den med sig. Så även inatt.
Så det är svårt att säga något om den här matchen annat än att lyfta på hatten åt Dallas för att de är det bättre laget, mycket beroende på att de överlag är ett bättre hockeylag. Det krävs mycket mer av Tampa Bay för att slå Dallas än tvärt om.
Samtidigt går det inte heller att vara alltför besviken på Tampa Bay. Visst, man får inte leveransen från stjärnorna när det behövs, framförallt i powerplay, där faktiskt andrauppställningen var ganska ordentligt mycket vassare, utan att det för den delen säger så mycket om kvalitén på powerplayspelet i stort.
I övrigt står man för en insats som nog räcker längre under de flesta andra kvällar i den här ligan. Men vill man hänga på i den absoluta toppen krävs mer, och frågan är ju om den typen av hockey, över tid, finns i den här upplagan av Tampa Bay Lightning.
Den frågan har man ytterligare 63 matcher att svara på.