Krönika: ”Mason är inte problemet”
Philadelphia riskerar att bli svepta av Washington. Vad beror det på och hur kan det påverka säsongsbetyget?
När Sean Couturier blev skadad halvvägs in i game 1 försvann merparten – allt? – av hoppet om en skrällseger mot Washington. Couturier är Philadelphias viktigaste spelare tillsammans med Steve Mason och Claude Giroux, så att hans frånvaro skulle påverka laget var givet.
Men ska det resultera i 0-3 i matcher?
På förhand var det på inga sätt orimligt att se ett scenario där Philadelphia kunde pressa Washington i matchserien. Kanske inte vinna, men definitivt skaka och hota.
Och i ärlighetens namn har 5-mot-5-spelet i matchserien varit jämnt. Kanske kan man även slå ett slag för Flyers i den spelformen.
Flyers har till exempel 56,5 i CF% i 5-mot-5 – bäst i ligan – över de tre matcherna, kontra 43,5 CF% för Washington, som är sämst i ligan. Vidare har Flyers ett PDO på 92,4 – näst lägst i ligan – jämfört med Washingtons PDO på 107,6, vilket är näst högst i ligan.
Med 59,6 SF% är Flyers ligans bästa lag, medan Washington är sämst med 40,4 SF%. Men Capitals har å andra sidan en GF% på 80 kontra 20 för Flyers – bäst respektive sämst i ligan.
Att hävda att Flyers har spelat jämnt med Presidents Trophy-vinnarna Washington, eller till och med överträffat dem, är på inga sätt befängt. Visst, tre matcher är en obefintlig sample size i det stora hela, men av uppenbara anledningar är det vad vi har att gå på.
---
5-mot-5 är den viktigaste spelformen och där har Philadelphia varit på en god nivå. Ändå ligger man under med 0-3 i matcher.
Braden Holtby, special teams och bristande disciplin har dödat Flyers i den här matchserien.
Flyers powerplay har tillhört ligans toppskikt de senaste åren. Med 18,9 % hade man ligans elfte bästa powerplay under grundserien. Från årsskiftet och framåt låg PP-effektiviteten på 20,7 %. Över de sista sex matcherna låg powerplay på 28,6 %.
Mot Washington har Flyers gått 0/13. Capitals i sin tur har utnyttjat ett passivt och mer eller mindre odugligt PK-spel till fullo – totalt har man gjort åtta PP-mål på tre matcher. Flyers låter motståndare stå ohotade framför målburen, verkar inte ha något intresse av att befinna sig i skottlinjen och sätter obefintlig press på puckinnehavaren.
Steve Mason har inte varit dålig – låt inte Jason Chimeras galna mål representera något som inte är sant – men han har inte varit så bra som han behöver vara. Det är inget snack om att han har förlorat målvaktsduellen mot Braden Holtby. Washingtons burväktare har en räddningsprocent på fenomenala 98,46 i 5-mot-5 och 97,85 i samtliga situationer.
---
Visst kan man gnälla på Mason. Även om man bortser från Chimeras mål så har han släppt in något mål som han förmodligen inte ska släppa in. Men det är inte målvaktsspelet som har dödat Philadelphia. Det är inte Mason som är problemet.
På tre matcher har Flyers gjort två mål. Hur bra målvakt du än har blir det svårt att vinna matcher om du snittar 0,67 mål per match.
Claude Giroux, Jakub Voracek, Wayne Simmonds och Brayden Schenn ska hängas långt innan vi hänger Mason. Förstakedjan har varit effektiva i possession-spelet, men har tillsammans bara fått iväg tolv skott på mål i 5-mot-5-spelet. I powerplay har Giroux och Gostisbehere – Flyers två farligaste hot i den spelformen – tillsammans fått iväg två skott på mål.
---
Men hur bedrövlig den här matchserien än må vara, och även om Washington sveper Philadelphia, är säsongen inte ett misslyckande – det är viktigt att påpeka.
Att Flyers – med den här backbesättningen, med sin främsta back långtidsskadad – tog sig till slutspel under ett rebuild-år är en framgång. Dave Hakstol har över lag imponerat och har förmodligen haft en viktig roll i de yngre spelarnas kliv. Flera spelare fick lite viktig slutspelserfarenhet inför vad som komma skall när generationsväxlingen på backsidan tar fart så småningom.
Framtiden är ljus. Slutspel den här säsongen var bara en bonus. Det åttondeseedade laget ska rimligtvis få det jobbigt mot Presidents Trophy-vinnarna.
Men idag är det i ärlighetens namn en klen tröst. Och inte blir det bättre av att en del rötägg som slänger in saker på isen slängs ut som representanter för en hel fan base.
