Krönika: Rätt beslut – fel tidpunkt

Att Peter Laviolette inte kunde ta Philadelphia ett steg längre har varit klart en längre tid. Att plocka bort honom och ersätta honom med en ny coach är ett logiskt beslut. Däremot är tidpunkten helt absurd. Varför skedde det inte i somras?

Först och främst ska det sägas att Peter Laviolette är en mycket kompetent head coach i NHL och han bör inte ha några problem att så småningom hitta ett nytt jobb. Får han alla pusselbitar på plats är det både en underhållande och vägvinnande hockey som spelas.

Laviolette har dessutom bjudit på flera minnesvärda händelser under sin tid i Philadelphia. Hans engagemang och attityd passade in väl hos supportrarna i Philadelphia och han klev in i mångas hjärtan redan under sin första säsong hos Flyers, då det ju blev Stanley Cup-final.

Men med det sagt…

Att Laviolette i princip stod still och stampade med Flyers har varit uppenbart en längre tid. Sakta men säkert har motståndare lyckats neutralisera Flyers, men Laviolette misslyckades med att hitta egna anpassningar.

Inför den gångna säsongen snackades det mycket om att Laviolette – och, för all del, hans tränarstab – hade fått order om att anpassa sitt system till hur ligan såg ut. Flyers skulle lägga mer fokus på defensiven, tighta upp slotet och inte tokchecka i var och vartannat byte.

Det blev ett kopiöst misslyckande… men vad som misslyckades är svårt att sätta fingret på. Ville och/eller kunde Laviolette inte justera sitt system? Lyckades han inte sälja in det hos spelarna? Klarade spelarna inte av anpassningen? Är lagbygget felkomponerat? Utifrån är det, som sagt, sannolikt rätt svårt att peka på någon uppenbar anledning – men faktum står kvar att anpassningen misslyckades. Det är det som, i alla fall för mig, är det viktiga.

Det stod alltså klart redan under den gångna säsongen att Laviolette inte hade mycket mer att erbjuda Flyers… och till viss del kan man även spåra det tillbaka till slutspelet 11/12, då New Jersey käkade upp Flyers i andrarundan. Laviolette hade inga motvapen när motståndarna gav Flyers problem och spelet i even strength har länge varit ett problem.

---

Att byta ut Laviolette är ett rätt logiskt beslut. Fyra år är nog trots allt en rätt rimlig livslängd på en head coach som Laviolette. Instruktionerna, direktiven, systemet, ledarskapet, engagemanget och attityden har genomgående varit likadana… började hans ord helt enkelt tappa effekt?

Vad man däremot kan ställa sig högst tveksam till är tidpunkten då han får sparken. Peter Laviolette skulle fått gå redan i somras – eller få ännu längre tid på sig nu. Att sparka honom nu signalerar bara panik. Dessutom vet vi alla att alternativen för ersättare var större under sommaren.

Att Laviolette får sparken efter bara tre matcher är ju en sanning med modifikation. Givetvis är det 48+3 matcher det rör sig om. Att Laviolette inte direkt satt säkert var uppenbart… så varför fick han fortsätta över sommaren om tålamodet skulle vara så här kort?

Det finns, som jag ser det, två mer eller mindre ”rimliga” svar på den frågan. Antingen hade man redan i somras identifierat Craig Berube som en potentiell ersättare och såg honom helt enkelt som bättre alternativ än säg John Tortorella, Alain Vigneault, Lindy Ruff eller Dallas Eakins. Det andra alternativet är att man verkligen trodde att Laviolette, i grunden som sagt en bra coach, skulle få Flyers att studsa tillbaka, men en katastrofal pre-season och ännu värre säsongsinledning blev droppen.

Av de två alternativen ser jag det andra som närmare verkligheten än det första. Men det signalerar också en panik som inte ska behöva uppstå. All rimlighet säger att Laviolette skulle få gå i somras och att en ny coach – oavsett vem – skulle få en sommar och ett training camp på sig att sätta sin prägel på laget, både på och utanför isen.

---

Vad kan sägas om Craig Berube då? Som alltid när man befordrar en assisterande coach, som dessutom kommer inifrån organisationen, finns det frågetecken. Kommer Berube sjösätta några större förändringar i spelet? Eller är han präglad av flera års arbete under Laviolette?

Generellt sett bör ett coachbyte under de här förutsättningarna innebära förändringar som verkligen märks ute på isen. Att bara ”trumma vidare” i samma takt och med samma arbetssätt faller på sin egen orimlighet när en coach får sparken på grund av bristande prestationer/resultat.

Berube har sedan augusti 2008 varit assisterande coach i Flyers, och innan dess både assisterande coach och head coach hos Philadelphia Phantoms i AHL, samt en kortare tid som assisterande coach i Flyers mellan varven. Erfarenheten är alltså på en klart godkänd nivå för någon som för första gången blir head coach i NHL. Berube är dessutom väldigt uppskattad inom organisationen och det sades mycket positivt om honom under gårdagen.

Men det är idag en omöjlighet att ens få några vibbar med positiva eller negativa känslor. Så stor är trots allt osäkerheten. Kanske är Berube helt rätt man – och då har han 79 matcher på sig att få skeppet på rätt köl. Men är han fel man kan vi räkna in säsongen 13/14 som samma misslyckande som den gångna säsongen.

---

Det sista stora diskussionsämnet kring den här situationen stavas givetvis Paul Holmgren. Somliga menar att Holmgren skulle fått gå i samma veva som Peter Laviolette och ersättas av Ron Hextall. Så hur stort ansvar har Holmgren för det här debaclet?

Som general manager är han givetvis ansvarig för lagbygget och allt däromkring – men att bara peka finger på Holmgren är direkt felaktigt. Naturligtvis har Holmgren, som alla general managers, sina brister och att han har gjort misstag kan man inte nonchalera bort. Men det är inte Paul Holmgren som styr den här skutan – det är Ed Snider, Flyers grundare och ägare.

Det är Ed Snider som har beordrat alla de större förändringarna de senaste åren. Det var Snider som ville göra sig av med Mike Richards och Jeff Carter. Det var Snider som ville ha in defensiva förstärkningar efter Chris Prongers skada (som blev Nicklas Grossmann och Pavel Kubina). Det var Snider som krävde en ny förstamålvakt (som ju resulterade i Ilya Bryzgalov och traden av Sergei Bobrovsky). Det var Snider som tröttnade på Peter Laviolette. Och så vidare…

Så hur stort ansvar har egentligen en general manager när det är ägaren som drar i trådarna? Kan man som ägare sparka en GM som har gjort vad man själv har beordrat?

Ed Snider har gjort mycket positivt för både Flyers och staden Philadelphia genom alla åren, men hans engagemang och krav – framför allt under de senaste åren – har också en negativ inverkan på organisationen.

Så länge det är Ed Snider som styr och ändrar både kort- och långsiktig inriktning under majoriteten av somrarna kommer Flyers organisation sannolikt att fortsätta präglas av kaos och osäkerhet. Det är det ingen head coach, målvakt, general manager, lagkapten, målvaktscoach eller förstaback som kan ändra på… inte heller fördelarna och nackdelarna mellan interna eller externa lösningar kommer bli direkt avgörande.