Spelarbetyg – målvakter och backar
Säsongen var en besvikelse – men det innebär inte att alla spelare underpresterade. Individerna ska nu betygsättas och först ut är målvakterna och backarna.
Betygsskala:
1 – underkänd
2 – knappt godkänd
3 – godkänd
4 – bra
5 – mycket bra
Målvakter:
30. Ilya Bryzgalov – 3
[40 GP] [19-17-3] [1 SO] [2,79 GAA] [90,0 Sv%]
Mysteriet som är Ilya Bryzgalov lever vidare, både på och utanför isen. Han inledde säsongen strålande, och fansens hopp tändes trots att Flyers hade problem inledningsvis. Ju längre tid som gick, desto mer lik förra säsongen blev dock Bryzgalov. Fantastiska, ”omöjliga” räddningar varvades med pinsamma misstag och Bryzgalov har ännu inte visat att han kan leva upp till sitt kontrakt.
Visst hade han under långa stunder ett mycket darrigt lag framför sig, men likväl kvarstår det faktum att Bryzgalov inte spelar på den nivå som förväntningarna gav hopp om. Hans ojämna prestationer under sin tid i Flyers gör att han nu är aktuell för en amnesty buyout och målvakten gör inte direkt mycket för att hålla tillbaka de ryktena, med tanke på hans kommentarer de senaste veckorna. Som helhet får Bryzgalov godkänt för sin säsong – men ”godkänt” är inte tillräckligt bra med tanke på hans kontrakt.
---
33. Brian Boucher – 2
[4 GP] [0-2-0] [0 SO] [2,50 GAA] [89,1 Sv%]
En otacksam roll utan några egentligen förväntningar, men Brian Boucher lyckades inte riktigt nå förväntningarna. Tiden har helt enkelt kommit där han inte längre är en man för tjänstgöring i NHL. Det blev märkbart när Peter Laviolette uppenbarligen inte vågade starta honom under säsongen och allting tyder på att Bouchers tid i NHL är över.
---
35. Steve Mason – 5
[7 GP] [4-2-0] [0 SO] [1,90 GAA] [94,4 Sv%]
Steve Mason överträffade alla förväntningar efter traden strax innan trade deadline. För första gången på många år visade han samma tendenser som under sin så imponerande rookiesäsong 08/09. Mason hann med sex starter och visade upp fina siffror under sin korta tid i Flyers.
Segrar mot New York Rangers, Carolina, Boston och Ottawa, kryddat med ett mycket lovande agerande, ger hopp om framtiden – och Masons spel gjorde att fler och fler började ifrågasätta Bryzgalovs framtid. En sak är i alla fall säker – om Mason överträffar Bryzgalov även 13/14 fortsätter Flyers ökända målvaktsdilemma.
---
Michael Leighton spelade för få matcher för att betygsättas.
---
Backar:
3. Kurtis Foster – 2
[23 GP] [1 G] [4 A] [5 P] [+/-0] [25 PiM] [13:05 TOI/G]
Signad precis innan säsongsstart och fick sällan några rejäla möjligheter att bevisa sig själv. Hans – enda? – tillgångar finns i skottet, men trots det var det många matcher där han inte ens fick speltid i powerplay. Foster var en chansning som inte föll väl ut och någon fortsättning i Flyers lär det inte bli, men att kalla Foster för en besvikelse är något hårt.
---
5. Braydon Coburn – 1
[33 GP] [1 G] [4 A] [5 P] [-10] [41 PiM] [22:36 TOI/G]
Coburn är en av de största besvikelserna i Flyers den här säsongen. Det fanns vissa förhoppningar om att han kunde höja sitt spel en nivå efter förlusterna av Chris Pronger och Matt Carle – men istället såg vi raka motsatsen.
I det offensiva spelet, eller snarare i offensiv zon, har Coburn sällan glänst och där såg man ingen större skillnad i år jämfört med tidigare. Men i defensiven var Coburn under långa stunder väldigt vilsen. Kanske berodde det på att skadesituationen ofta tvingade honom att leda ett backpar med antingen Kurtis Foster eller Bruno Gervais – men inte ska det hålla tillbaka en rutinerad herre som Coburn? Bättring krävs kommande säsong, annars kan han mycket väl skickas iväg… om det inte till och med sker den här sommaren.
---
6. Andreas Lilja – 2
[4 GP] [0 G] [0 A] [0 P] [-1] [0 PiM] [16:46 TOI/G]
Andreas Lilja var underkänd ur den aspekten att han tidigt skeppades ner till AHL, och fick stanna där trots det besvärliga skadeläget – men när han väl kallades upp igen framåt slutskedet av säsongen gjorde han vad man kunde förvänta sig. Tiden i Flyers blev nog inte vad Lilja hade räknat med, och han vänder nu hem till Sverige.
---
8. Nicklas Grossmann – 5
[30 GP] [1 G] [3 A] [4 P] [-1] [21 PiM] [18:19 TOI/G]
Nicklas Grossmann är en defensivspecialist av yttersta klass. Han rensar undan framför egen målbur, delar ut tacklingar och täcker skott som om det är mjuktennisbollar som slungas mot honom. Utanför egen zon fyller han ingen jättefunktion – mer än några enstaka, högst oväntade, trollerinummer – men det är för egenskaperna i defensiven han får betalt.
Svensken har en viktig roll i Flyers defensiv, framför allt i penalty killing, och det märks tydligt när Grossmann inte kan spela. De hjärnskakningsproblem han nu börjar uppleva är därför ett stort orosmoln på Flyers himmel.
---
22. Luke Schenn – 4
[47 GP] [3 G] [8 A] [11 P] [+3] [34 PiM] [21:51 TOI/G]
En något ojämn inledning, sannolikt på grund av anpassning till ett nytt lag, blev stabilare och stabilare. Att påstå att det inte fanns frågetecken gentemot beslutet av skicka iväg James van Riemsdyk mot Schenn är att ljuga – men med facit i hand är det en trade som båda organisationerna kan vara nöjd med.
Schenn blev snabbt en av Flyers mest pålitliga spelare och visade under långa stunder varför så många genom åren har jämfört honom med Adam Foote. Tacklingar delades ut, skott täcktes och spelet med puck utvecklades. Men framför allt var Schenn betydligt mer återhållsam i sin jakt på saftiga tacklingar, vilket också gav ett bättre positionsspel. Några dippar här och där drar ner helhetsbetyget, men Schenn står för en mycket lovande förstasäsong under problematiska förutsättningar.
---
23. Kent Huskins – 3
[8 GP] [0 G] [1 A] [1 P] [+/-0] [0 PiM] [16:06 TOI/G]
Några större förväntningar hade man inte när Kent Huskins hämtades in när skadorna avlöste varandra, men veteranen skötte sig bra. Han spelade lugnt och säkert, försökte sig inte på det svåra och märktes sällan på isen – vilket är ett fullgott betyg för en spelare som Huskins. Vore det inte för att många av Flyers yngre backar också visade framfötterna skulle Huskins mycket väl ha kunnat få en kontraktsförlängning.
---
27. Bruno Gervais – 1
[37 GP] [1 G] [5 A] [6 P] [-17] [10 PiM] [17:07 TOI/G]
Nej, det här var inget större fynd direkt. Till stor del visste man vad man skulle få när man signade Bruno Gervais, men likväl misslyckades han att leva upp till förväntningarna. Defensiven var, precis som alla räknade med, suspekt och hjärtat satt i halsgropen så fort Gervais försökte försvara kring egen målbur. Flera gånger tilläts motståndare komma för nära på tok för enkelt och när inte heller offensiven kunde kompensera för de defensiva bristerna kan Gervais bara bli underkänd.
---
29. Erik Gustafsson – 4
[27 GP] [3 G] [5 A] [8 P] [-1] [2 PiM] [20:08 TOI/G]
Erik Gustafssons säsongsavslutning var med stor sannolikhet genombrottet. När försvarskollegorna försvann till höger och vänster på grund av skador fick Gustafsson ett enormt förtroende av Peter Laviolette – och svensken tog till vara på chanserna. Under säsongens sista månad spelade han 22-25 minuter per match och det var då som han visade att han är fullt redo för ordinarie tjänstgöring i NHL.
Den avslutande månadens prestationer är utan tvekan värt en femma i betyg, men insatserna dessförinnan var av varierande kvalitet. Således får Gustafsson nöja sig med en fyra – men framtiden ser ljus ut och det börjar redan pratas om att Gustafssons framsteg gör att man kan offra Andrej Meszaros för att frigöra löneutrymme.
---
32. Brandon Manning – 3
[6 GP] [0 G] [2 A] [2 P] [+4] [0 PiM] [14:48 TOI/G]
2011/12 gjorde Brandon Manning fyra matcher för Philadelphia – fyra matcher som gav hopp om framtiden. Men den här säsongen var han en enda stor besvikelse i AHL. Skadesituationen gjorde dock att Manning, något oförtjänt, kallades upp och fick spela sex matcher. Helt plötsligt såg han återigen stabil ut och påminde om den Manning vi såg 11/12. Troligtvis kommer han aldrig bli en NHL-back, men han har nu visat två gånger om att han är tillräckligt bra för att fylla ut en plats vid behov.
---
34. Matt Konan – 3
[2 GP] [0 G] [0 A] [0 P] [+/-0] [0 PiM] [15:55 TOI/G]
Matt Konan var en annan av de yngre förmågorna som testades framåt slutskedet av säsongen och han gjorde på inga sätt bort sig. Två matcher är givetvis en omöjlighet att dra några större slutsatser från, men 21-årige Konan lär säkerligen få fler chanser i framtiden.
---
38. Oliver Lauridsen – 4
[15 GP] [2 G] [1 A] [3 P] [+/-0] [34 PiM] [15:08 TOI/G]
Han är stor, han är stark, han är aggressiv, han är något ovårdad och han är dansk. Oliver Lauridsen var en av få som imponerade för Adirondack Phantoms under hela säsongen och kallades upp sent i mars. Han var därefter ett stadigt inslag på Flyers blålinje och överträffade alla förväntningar.
Det finns situationer där han behöver hålla huvudet kallt och det finns situationer där han behöver fokusera mer på positionsspelet än på det fysiska spelet, men som helhet var säsongens 15 matcher mycket lovande. Han har mentaliteten och fysiken för att bli en tillgång i ett tredjepar och når Lauridsen den nivån får han vara nöjd med karriären.
---
41. Andrej Meszaros – 3
[11 GP] [0 G] [2 A] [2 P] [-9] [2 PiM] [18:27 TOI/G]
Andrej Meszaros var egentligen varken bra eller dålig under en säsong som förstördes av skador. Han nåddes givetvis inte normal nivå i de elva matcher han spelade, men han presterade ändå som väntat efter två olika skadeuppehåll. Slovakens stora skadeproblem, framför allt sargade axlar, är dock ett orosmoln och rykten har börjat cirkulera att Flyers är redo att släppa iväg honom.
---
44. Kimmo Timonen – 5
[45 GP] [5 G] [24 A] [29 P] [+3] [36 PiM] [21:45 TOI/G]
Kimmo Timonen är Flyers viktigaste försvarare. Punkt. Åldern – sannolikt förvärrat av det extremt tighta matchandet den här säsongen – börjar dock ta ut sin rätt i det defensiva spelet, framför allt är det något man märker när motståndare kommer i fart. I kampen kring målburen håller han dock fortfarande en hög nivå och formade ett stabilt backpar med Luke Schenn.
Finländaren visade också vilken betydelse han har för det offensiva spelet. Med Andrej Meszaros skadad under stora delar av säsongen var det enbart Timonen som fullt ut gick att räkna med i offensiven – och han levererade. Han hade enbart fem spelare före sig i backarnas poängliga och var som vanligt viktig som ankare i powerplay.
---
Betygen baseras till stor del på de förväntningar som fanns på spelaren inför säsongen. Faktiska prestationer på isen och statistik tas givetvis också med i beräkningarna tillsammans med cap hit och betydelse för laget.
