Trade deadline: Vad får Flyers i Ryan Hartman?

Wayne Simmonds ut – Ryan Hartman in. Hur påverkar det Philadelphia?

Trade deadline blev en rätt lugn tillställning för Chuck Fletcher och Philadelphia. Precis som väntat lämnade Wayne Simmonds, men några fler trades blev det inte trots rykten om såväl Radko Gudas som Michael Raffl och Brian Elliott.

Simmonds hamnade i Nashville i utbyte mot Ryan Hartman och en conditional 4th rounder, som blir till en 3rd rounder om Predators vinner en slutspelsserie under våren – vilket ändå får ses som ett väldigt sannolikt scenario.

Vid första anblick kan det se ut som ett klent utbyte för Simmonds och många av de första reaktionerna var också negativa. Ryktena inför trade deadline sa att Chuck Fletcher ska ha krävt en 1st rounder och ett prospect, men i efterhand har det kommit ut att en yngre roster player var en viktig del i utbytet.

Kanske är det en efterhandskonstruktion med tanke på vad man faktiskt fick för Simmonds. Det är kanske inte heller helt orimligt att misstänka att Fletcher startade ett chicken race med köparna för att se om någon vek sig. När så sedan inte blev fallet accepterade man det bästa budet på bordet och färdigställde traden till Predators tre minuter innan deadline.

---

Flyers sägs även ha haft seriösa bud från Winnipeg och Calgary, men hade i så fall behövt be Simmonds avsäga sig sin no trade-klausul. Det behovet fanns inte i Nashvilles fall och Simmonds fick snällt flytta till Music City, där han rimligtvis får ett spännande försök på en Stanley Cup-titel. Gissningsvis kan man även misstänka att Predators får ett gäng orangea bandwagon-fans lagom till slutspelet…

Många hade säkert förväntat sig ett aningen bättre utbyte för Simmonds, men det är trots allt en falnande powerplay-specialist – som inte ens längre är så värst effektiv i den spelformen – vi pratar om. Simmonds har tappat ett steg eller två över de senaste säsongerna och gick inte direkt in i trade deadline i en mäktig formtopp.

Förhoppningarna om att hans anseende skulle vara högre än hans faktiska prestationer visade sig inte stämma och ser man rent krasst på situationen är Ryan Hartman inte något dåligt utbyte – kanske är han till och med ett bra utbyte.

---

24-årige Hartman draftades av Chicago med det sista valet i förstarundan 2013. Blickar vi mot valen strax före eller bakom hans position är Hartman den klart mest framgångsrika spelaren.

Han etablerade sig i NHL och Blackhawks säsongen 16/17 och debuterade med 19 mål. Han nådde inte riktigt samma siffror året efter, men det var också året då Chicago föll av och missade slutspel för första gången sedan 2008. När det stod klart att Blackhawks inte kunde utmana sålde man av några spelare och skickade Hartman till Nashville i ett paket som bland annat gav en 1st rounder i utbyte.

Säsongsavslutningen i Nashville blev hygglig med sex poäng på 21 matcher och ytterligare tre poäng på nio slutspelsmatcher. Den här säsongen hann han med 10+10 på 64 matcher, där han snittade 13 minuter och 26 sekunders istid per match.

Hartman var Predators åttonde mest använda forward i even strength, men spelade bara sporadiskt i numerärt över- och underläge. Hans vanligaste kedjekamrater var Nick Bonino (290 5-on-5-minuter), Calle Järnkrok (211), Kevin Fiala (191) och Ryan Johansen (190). Som jämförelse var Nolan Patrick (280), Scott Laughton (279) och Jordan Weal (237) de vanligaste kedjekamraterna för Simmonds.

---

Så vad får Philadelphia i Ryan Hartman? Han är en aggressiv right winger, som kan kliva in som center vid behov, och som kan få en liten agitator-stämpel på sig. Han kan pitcha in med några mål här och där och är en hyggligt pålitlig tvåvägsspelare. Han hör hemma i middle-6, men snarare i en tredjekedja än en andrakedja – dock med förmågan att fylla på uppåt om det behövs.

Produktionen kan tyckas vara skral, men jämför vi hans 5-on-5-siffror med Wayne Simmonds hittar vi faktiskt en bättre spelare.

Såväl Hartman som Simmonds har gjort nio 5-on-5-mål den här säsongen, men Hartman är snäppet bättre med 18 poäng jämfört med Simmonds 15. Kikar vi mot xG landar Hartman på 8,8 och Simmonds på 10,1. Vidare har Hartman en skottprocent på 8,49 jämfört med Simmonds 10,11.

Jämför vi siffrorna i relation till istid – Simmonds har snittat en minuts mer 5-on-5-spel än Hartman – kommer Hartman med G/60 på 0,69 och en P/60 på 1,38. Simmonds är aningen sämre med en G/60 på 0,67 och en P/60 på 1,11.

Noterbart är också att Hartman är en av ligans bästa forwards på att få med sig utvisningar. Enbart tio forwards överträffar de 20 utvisningar han har fått med sig. Aleksander Barkov är bäst med 27. Sean Couturier är bäst i Flyers med 17 och Simmonds fick med sig 13 utvisningar. Hartman drar även på sig färre utvisningar än Simmonds.

Blickar vi mot lite possession-siffror ser vi ett nytt övertag för Hartman, även om Nashville (52,63 CF%, plats 5) givetvis har varit ett bättre Corsi-lag än Philadelphia (49,44, plats 16). Hartman kommer med 52,88 CF% och 0,08 CF% Rel från Predators, medan Simmonds hade 47,14 CF% och -2,93 CF% Rel i Flyers.

I SF% och GF% ser vi återigen bättre siffror för Hartman (51,21 och 53,85) än Simmonds (46,37 och 40,63).

---

Wayne Simmonds har främst spenderat säsongen i Flyers tredjekedja – den rollen som även Ryan Hartman förväntas ta. Det finns många jämförelser att dra mellan de två och i 5-on-5-spelet ser vi – som konstaterades ovan – att Hartman har ett övertag.

Simmonds har haft en nedåtgående kurva över de senaste säsongerna. Dels kan det förklaras med en del skadeproblem, dels kan det förklaras med åldrande. Det rör sig trots allt om en powerforward, med en slitsam spelstil, som numera har passerat 30-årsstrecket.

Att kunna byta ut det mot en yngre motsvarighet, med bättre 5-on-5-siffror – Flyers har ändå såväl James van Riemsdyk som Nolan Patrick som kan ersätta Simmonds i powerplay – och som kommer till ett billigare pris… det är inte fy skam. Det är kanske till och med en uppgradering?

Simmonds har varit en stor del av Flyers i åtta säsonger och var såväl uppskattad i omklädningsrummet som en publikfavorit. Han ska ha varit en viktig ledare och tog ofta bad cop-rollen. Att tappa honom kan vara ett hårt slag för omklädningsrummet, men han har också varit en del av en core som inte har åstadkommit något anmärkningsvärt.

Att signa honom till ett Milan Lucic-liknande kontrakt – vilket rimligtvis är vad han söker – skulle vara ett stort misstag. Att sälja av honom var således en no-brainer, då han är en tillgång man inte vill tappa utan ersättning. Och Hartman ser onekligen ut att ha varit ett lovande utbyte.

---

Inför trade deadline var det Wayne Simmonds som fick rubrikerna, men även Michael Raffl, Radko Gudas och Brian Elliott cirkulerade i rykten och spekulationer.

Det verkar inte ha funnits någon målvaktsmarknad. Innan Flyers hämtade in Cam Talbot var man själva ett av lagen på marknaden och när Columbus gick efter Keith Kinkaid försvann ytterligare ett av väldigt få alternativ. Att man inte lyckades bli av med Elliott är kanske inte så vidare märkligt och knappast något man kan kritisera Chuck Fletcher för.

Raffl är en nyttig del av laget och ingen som man desperat behövde bli av med. Skulle man valt att behålla Simmonds – som nämndes som ett alternativ ifall tradeförslagen var för dåliga – kanske Raffl skulle fått flytta på sig istället, men förmodligen inte mot mer än ett draftval i mellanrundorna.

Är österrikaren öppen för en förlängning, förhoppningsvis på ett billigare ettårskontrakt, borde han nog kunna vara välkommen tillbaka också.

Det mer intressanta scenariot är annars Gudas. Han har förmodligen varit Flyers jämnaste försvarare den här säsongen och är definitivt ingen man behöver göra sig av med. Flyers ska däremot ha fått bud på honom, men avböjt.

Flyers må ha en försvarare för mycket nu när Sam Morin har aktiverats efter sin skada och Phil Myers har övertygat, men det är inte Gudas som ska offras. Skulle man skickat ut honom skulle det sannolikt också inneburit att Andrew MacDonald och/eller Robert Hägg definitivt vore en del av försvaret nästa säsong, då Flyers rimligtvis inte går in i nästa säsong utan någon veteran och utan den spelartypen.

Nu finns ändå hoppet kvar om en trade eller buyout.

---

Ryan Hartman vet för övrigt hur man levererar ett första intryck…