Ett brev från Manolo Jimenez
Jimenez sorti från Real Zaragoza är officiell sedan ett par timmar. Men tränaren vill inte lämna utan att tacka och hälsa. Såhär skriver han:
"När mitt avsked från Real Zaragzoa nu blivit officiellt tillkännagivet vill jag ta tillfället i akt att säga farväl, till supportrarna, till spelare, press, anställda, alla chefer, till alla och envar som jag arbetat med under tiden jag fått vara här.
När jag tänker på vilka känslor den här klubben har väckt till liv inom mig, både på det professionella planet och på det personliga, blir det nästan omöjligt att få ihop dem med det faktum att jag bara varit här i ett och ett halvt år.
Jag kommer - när jag tänker tillbaka - enbart att känna stolthet över att ha fått vara en del av den här klubben.
Och jag kommer alltid ångra att vi misslyckades med att uppfylla målet vi satte upp inför förra säsongen. När vi tittar tillbaka ser vi, ser jag, att det var många tillfällen som fotbollen inte var rättvis mot oss, inte heller har vi haft de procent tur som alltid krävs för klubbar som den här, i den här situationen, och för människor för den delen, som inte heller är väldigt förfördelade, på olika plan i livet. Jag tänker inte försöka smita undan ansvaret för det har varit mitt varje vecka, det har varit mina beslut. Vi gjorde inte det vi skulle, och vi gjorde det inte eftersom vi följde mina order.
Jag vill verkligen understryka att mitt engagemang var helhjärtat hela vägen. Det fanns inte en timme, int en minut, på dagen, som jag itne tänkte på hur vi skulle rädda oss undan. Det enda sätt jag förstår att göra mitt jobb på är att ge mitt liv för det - och stå upp för det jag tror på, i alla lägen. Ibland tror man fel.
Jag hade förmånen att uppleva ett säkrande av kontraktet som saknar motstycke i all fotbollshistoria. Den gången var min övertygelse klubben till gagn. Så var det inte det här året. Men sättet på vilket vi räddade oss kvar förra året kommer jag för evigt att bära med mig som den kanske allra största upplevelsen jag haft - alldeles särskilt hitintills - i min karriär.
Inget av det här, varken det positiva eller det negativa vi gått igenom, skulle jag ha kunnat eller velat gå igenom med andra människor omkring mig. Ingen hade varit bättre. De spelare jag arbetat med har varit otroliga, och jag vill tacka dem för det engagemang och det stöd de alltid visat mig, för den professionalism de uppvisat. Jag vill tacka för den tid vi fick tillsammans.
Likaså vill jag tacka supportrarna. Jag vet att jag sade det förra rået att jag aldrig tidigare upplevt något liknande, och det känns hemskt att inte ha kunnat ge tillbaka till er så mycket som ni har gett mig. Jag vet inte hur någon ska kunna ge tillbaka så mycket kärlek och passion. Om det är möjligt.
Aldrig i min professionella karriär har jag fått ett så enhetligt stöd som det jag fick i vårt Real Zaragoza. Aldrig har jag mött människor med en sådan total oförmåga till att förlora hopp och tro oavsett utgångsläge.
Jag hoppas att jag kommer kunna återgälda allt jag fått här, någon dag, på något sätt.
Och jag lämnar en del av mitt hjärta här, så att så länge som jag finns kvar, må det vara länge eller inte, så kommer en del av mig alltid finnas i Zaragoza.
Jag vill visa min uppriktiga uppskattning för varje enskild beståndsdel av den här klubben, alla många olika komponeneter. Det är svårt - tro mig - att hitta lika humana människor som man gör här inom den professionella fotbollen. Jag tror inte jag gjort det någon annanstans.
Jag hyser inga som helst tvivel på att Real Zaragoza snart är tillbaka där Real Zaragoza hör hemma: i Primera Division, och från och med nu är det som supporter jag kommer att heja på, och be för att det ska ske.
Lycka och välgång till var och en av er som är Real Zaragoza, ni som ska styra det här skeppet framöver, och som ska föra det tryggt i hamn.
En stor kram,
Manolo Jimenez"
