La Batalla de Aragón: La batalla de Aragón – Ett tag sedan nu Zapa, och så Betis

För Zaragoza i Primeran.

1/6 -09 Zapater pratar och lite känslor gällande Sergio Garcia, Oliveira och Betis

Ikonen Alberto Zapater har varit tyst i ett par veckor, koncentrerat sig på annat och vänt media ryggen så som han i början på säsongen sade sig ha sådan stor lust att göra. Då var Zapater trött på de höga förväntningarna på laget och tyckte att man dömde ut klubben innan den fått en chans att spela ihop sig. Nu är han istället lite irriterad på att så många har tagit ut avancemanget i förväg.
Då en av de vänligt sinnade journalisterna på Periodico de Aragon frågar vad han tyckte om den stämning som rådde efter segern mot Albacete i lördags svarar Alberto lagom avmätt:

- Jag gillar det inte. Naturligtvis ska man fira en sådan viktig seger, men inte genom att deklarera att nu var vi klara, vilket medieuppbådet som väntade oss backstage faktiskt gjorde. Läget är bra. Vi har vårt öde i våra egna händer. Men det irriterar mig när någon säger att nu är vi tillbaka, för det är absolut inte sant än. När det är klart ska vi fira det, men absolut inte innan dess. Det vore ett fatalt misstag; det återstår nio poäng att spela om och vi ligger bara fyra före Hércules. Vi får absolut inte slappna av nu och vara nöjda med poängen. Jag förstår att folk vill njuta efter detta år av lidande, men jag tycker man ska njuta över att vi spelar så bra nu, att vi är på god väg. Vi är inte framme än, laget mår väldigt bra, vi har en skön stämning och själförtroendet är på topp, men i Primera är vi faktiskt inte riktigt än.

Får Alberto själv välja så avgörs det hela mot Cordoba den 13:e juni, på La Romareda.
- Det vore fantastiskt att få fira avancemanget hemma, tillsammans med fansen.

Ja, fingers crossed.

Jag ska skriva ett par ord om Betis också. Eller om Sergio Garcia och Oliveira.
När vi säger rätt åt dem så betyder det inte att vi skuldbelägger dem; de är inte mer, eller mindre, ansvariga för att Betis åkte ut än vad någon annan inom organisationen är. Men missunna oss inte skadeglädjen. Den är riktad mot spelarna, inte mot klubben och absolut inte mot fansen.
Så som Sergio och Oliveira svek oss; speciellt Sergio, i en prekär situation dessutom, är det inte helt ologiskt att vi känner en viss bitterhet gentemot honom. I mitt fall en schizofren sådan, grundad på innerlig kärlek och den typ av hat som följer som en skugga kring besvikelsen bara någon så älskad kan åsamka en. Ni vet hur knäckt jag blev när Sergio stack, och på sättet han gjorde det.
Det var Figo från Barca till Madrid för mig.
Sergio gnällde som fan. Han var ”för stor” för Segunda med sin nya, skimrande EM-medalj. Han sa det själv.Han ville ”så gärna spela i Zaragoza, men inte i Segunda”.
Vad fan är det för inställning? Desperat slängde han sig åt den som tog honom.
Jo, det är karaktär, det.
Han svek oss, att vi önskar honom olycka må vara omoraliskt (döm på!), men svårt att förstå tycker jag inte att det är.
Och Oliveira. Som lovade så dyrt och heligt, bara veckor innan han drog, att stanna och hjälpa Zaragoza tillbaka. Han kände sig medskyldig och ville åtgärda det. Sa han. Ingen skulle minsann komma där och komma, inte förrän tidigast efter sommaren. Han var så totalt ointresserad.
Och så försvann han och lämnade oss med i stort sett bara en anfallare kvar, som både Ewer och Braulio klappade ihop både före och efter. Begär inte att vi ska tycka synd om honom nu.
Han lämnade oss åt vårt öde och gick mot sitt.

Jag tycker synd om fansen, de riktiga, de lojala. Men inte om spelarna. Inte om klubben. Att de åker ut är inte resultatet av en dålig match, utan av en kass säsong.

Jag har mina vidskepelser vad gäller fotboll. Jag ser aldrig Zaragoza utan min Zapatertröja, inte ens i Madrid lämnade jag den bakom mig. Det är inte den enda tvångstanken, men den enda jag berättar om här.
Fast jag tror inte att endast två personer tillsammans bildar ett lags svarta aura. Däremot kan deras divalater och alltför höga tankar om sig själva i allra högsta grad bidra till en försämrad stämning. Många av Zaragozaspelarna har vittnat om det där. Hur illa det var förra året; hur mycket bättre det är nu. De trivs nu, de mår bra. Det har tagit tid.

Jag önskar Betis all lycka i Segunda. Kanske möts vi där; förhoppningsvis gör vi det inte.
Vad gäller Sergio och Oliveira är jag kluven.
Jag får nöja mig med att halvt hånleende hoppas på välgång. Men inte hur mycket som helst.

(Vi har 50% av Oliveiras rättigheter. Säljer Betis honom så får vi halva summan.
Caffa är på lån utan köpoption men Zaragoza ser positivt på möjligheterna att köpa loss honom.)

27/5 -09 Vill ni veta vad Doblas tycker?

Eftersom vi har vinden i ryggen för stunden verkar de flesta övertygade om att avancemanget är grejat. Jag tycker det är lite väl naivt, lite väl hoppfullt, och även om jag innerligt önskar att Zaragoza återvänder till Primera så tänker jag inte förutsätta att det blir så än. Tills det är säkert nöjer jag mig med att hoppas och drömma, och med att vara tacksam över att alls ha den möjligheten.

Att Doblas är inne på samma spår känns på något vis betryggande. Så jag gör en Morientes och hänvisar till auktoritetsobjektet här för att visa hur rätt jag har i mitt resonemang. Låter någon som är mäktigare än jag understryka det åt mig.

- Det finns inget annat sätt än att ta det här match för match. Ligan är långt ifrån avgjord än. Vi spelar mycket bra för stunden och naturligtvis talar det för att vi ska klara av att avancera. Men vi får inte glömma att vi bara har en förlust ner till Hércules, att allt kan ändras över en omgång. Därför måste vi vara fortsatt ödmjuka inför hela det här.

Och där har ni det.

- Man måste vara logisk, säger Toni till Periodico. Vi har ett vinnande koncept här som vi måste vara trogna. Det går inte om vi låter framgången stiga oss åt huvudet, eller tar ut saker i förskott. Stämningen i gruppen är god, vi vet vad vi måste göra och hur och vi vet vad vi absolut inte får göra – känna oss bekväma i vår sits och tro att resten kommer av sig självt.

När Marcelino för ett par veckor sedan sade att Zaragoza har en liten trupp men att de spelarna som den utgörs av är intelligenta så ljög han inte.

Själv är jag mer förbryllad över det här. Hade jag varit ägaren till denna pizzeria hade kärringen knappast fått någon rabatt. Vill man inte lyssna på när andra pratar så beställer man en pizza för avhämtning och äter den hemma, hur svårt är det?
Och att sedan polisanmäla det hela? Är inte det att slösa med skattemedel om något?

(Saknar dig Zakie, 10 år idag)

25/5 -09 Pavón och Marcelino om läget

Primera Division är snart slut, den har käts ovanligt tom och trist i år, inte bara för att den känts avgjord i ett halvår. Vi har en månad kvar här nere; fyra omgångar, tolv poäng kvar att spela om, och toppen är trots ypperliga poängtapp av både Rayo och Hércules (Aupa Huesca!) för jämn för att läget ska kunna kallas bekvämt. Även om vi övertygar mest just nu.

Aragóns pärla, El Periodico (jo, det var så jag fick tillståndet att använda deras bilder här) pratar med Fransisco Pavón om förväntningarna som säsongen igenom legat som ett ok över varje spelares axlar och som en tung skugga över hela laget. Tycker han inte att det är jobbigt?
- Nej, svarar han. Jag tycker inte att pressen, eller förväntningarna är så jobbiga, jag tycker de är rimliga. De måste få finnas där, vi ska ha vissa krav på oss. Mer än nedtyngd känner jag mig upplyft av de illusioner vi har om avancemang och den fina period vi just nu är inne i. Dessutom är vi inte de enda som har förväntningar på oss, det har alla lagen. När en säsong börjar vill alla lag göra så bra som möjligt ifrån sig, när de kanske sedan inte presterar som de utsatt från början blir de pressade. Ingen börjar en säsong med ambitionen att enbart göra halvdant ifrån sig, alla har sin press på sig – från sig själva och från sina supportrar, det gäller att använda den till något konstruktivt.
Jag tycker det är ett fantastiskt svar.

Och så en defensivanalys, som matchen på Rico Perez var Zaragozas tredje utan insläppta mål (och då har Pulido spelat i två av dessa tre, ni ser ju själva):
- Vi har blivit bättre på att försvara oss.
Ja, vad mer behöver man tillägga?

Marcelino var mycket nöjd med våra konkurrenters insatser under gårdagen men understryker att trots att vi nu fått en antydan till marginal till vår favör finns det inget som rättfärdigar en mer avslappnad attityd framöver.
- Men kanske har de svårt att klara trycket, säger han ödmjukt, spekulativt. Jag hoppas verkligen inte att mötet med Rayo ska behöva vara avgörande, visst är jag belåten med hur det ser ut just nu, men vi måste koncentrera oss och förbereda oss inför matchen mot Albacete på lördag – de har redan överraskat Rayo nyligen och kan mycket väl blixtra till mot oss också.

I lördags vann Albacete med 1-0 över Las Palmas efter mål av Merino som såg bra ut tills han byttes ut; över lag spelade man stabilt matchen (som jag såg på stream i brist på Zaragozaalternativ, därav den ursäkten till matchrapport som publicerades igår) igenom.

- Vi har 71 poäng, och tidigare säsonger har man varit klara för Primera redan om man haft så många, jag tycker det säger sitt om vilket svårt, och bra, år detta varit i Segunda Division, säger Marcelino, som hoppas att Zaragoza får fira avancemanget i sista hemmamatchen mot Cordoba den 13 juni (Zapaters 24-årsdag för övrigt, så det vore väl extra trevligt?).
Det ska i praktiken vara möjligt om vi vinner mot Albacete och Salamanca, och om Hércules tappar lite till.

Toppen efter avslutad omgång:
Xerez 75
Tenerife 72
Zaragoza 71
Hércules 68
Rayo Vallecano 65

Länk till målen i lördagens match här.

22/5 -09 Morientes till Zaragoza?

Ett envist rykte som cirkulerat i spansk media under veckan placerar Fernando Morientes i Zaragoza till hösten. Och även om Moro knappast kan kallas framtidslöfte så är det inte en dålig spelare att ha i truppen, för någon.
Bättre än Braulio, messar Johan, och ja, på sätt och vis, även om Braulio inte har fått någon riktigt rättvis chans den här säsongen efter brusten blindtarm och ankelskador. När Oliveira försvann och han skulle få visa vad han går för gick allt sönder på och i honom. [”Det här är min svarta säsong.”]

Morientes befinner sig i sin karriärs absoluta slutskede, visst är det så. Men han har lite kvar att ge än, borträknad är han inte.
” Jag har alltid varit ett stort fan av Real Zaragoza”, säger han till AS. ”Jag hoppas att avancemanget blir klart så fort som möjligt. Jag följer klubben troget, som zaragocista. Visst blir det på avstånd just nu, men jag missar ingenting, det kan alla som känner mig intyga.”
Personligen tycker jag att det är lite onödigt att behöva referera till dem man känner för att understryka det man säger eller öka trovärdighet, sådant som kallas auktoritetsobjekt när man ska granska kritiskt, det vet alla som läst källkritik, men det var en annan diskussion det.

”Jag tycker inte det är rätt läge att prata om det här för stunden”, säger han då han får frågan om vilken sanning som egentligen ligger i de rykten som förekommer, och som syftar på en uppgörelse om tvåårsavtal vid avancemang mellan Morientes och Zaragoza. ”Det kommer en tid då det lämpar sig att prata vidare om detta, men den tiden är inte nu. Ett steg i taget. Nu är det viktigaste att Zaragoza kommer tillbaka till Primeran där klubben hör hemma, och på den punkten hyser jag inga tvivel. Alls.”

Marcelino har enligt uppgift fått noggranna rapporter om spelaren, både om hans prestationer på träningar och i samband med matcher, och om hans uppträdande som kallas ”exemplariskt”. Han säger sig vara glad åt ett eventuellt samarbete.

Fernando Morientes kontrakt med Valencia löper ut den 30:e juni i sommar, och en förlängning är inte aktuell.
Lyssnar vi enbart på spekulationerna låter det dock ganska troligt att han efter tolv år återvänder till La Romareda för att avsluta sin karriär i den klubb han spelade i när världen på allvar fick upp ögonen för honom för första gången.
AS hävdar att de har bra insyn i det hela; de menar att Zaragoza är Moros förstaval, att han hellre återvänder och därmed nobbar bud från Mexiko och Qatar där man försöker locka med högre lön.
------
Och så lite Matuzalem.
Att överklaga domen utfärdad av TAS verkar inte längre aktuell, och nu är det bara hosta upp de 13 miljoner (med skatt) som det beslutats om. Lazio säger att de gärna behåller brassen efter sommaren, men de tänker inte betala Zaragoza mer än 6 miljoner Euro för honom.

Lose-lose-situation.

20/5 -09 FIFA står bakom TAS dom

Att överklaga den dom som står att läsa om i inlägget under detta kommer inte att bli lätt för Real Zaragoza när nu FIFA ställer sig bakom beslutet som tvingar Zaragoza och Matuzalem att tillsammans betala 12 miljoner Euro till Shakhtar Donetsk.

Det Shakhtar vill ha ersättning för är Matuzalems avbrutna avtal. Då han köptes upp av Zaragoza hade han två och ett halvt år kvar på sitt kontrakt med den ukrainska storklubben, och trots att det var utköpsklausulen vi begagnade oss av för att knyta honom till oss anser Shakhtar att detta skedde mot deras vilja och att de inte bara gått miste om en bra spelare utan att de också gjort det på ett ohederligt sätt, som skadat dem. De hävdar att de vid en regelrätt försäljning av brassen tjänat bra mycket mer än vad de gjorde här, och att de förts bakom ljuset.

Nu har representanter från FIFA uttalat sig i frågan, och de säger såhär: Det är ett viktigt beslut som fattats av TAS, det är viktigt eftersom det understryker styrkan i kontrakten. Vi är enade i den här frågan. Ett kontrakt är alltid bindande och de enda som kan upplösa det är de som utfärdat det. I dagens fotboll är det väsentligt att det här poängteras eftersom vi får se fler och fler fall där spelarna själva tror att de ensamma avgör om de ska lämna en klubb och för vilken.

För TAS var det viktigt att få vara med i utredningen eftersom de också var inblandade då affären genomfördes.

I fallet Matuzalem hänvisar man nu till den 17:e paragrafen som gör gällande att faststadgade utköpsklausuler inte är den slutgiltiga uppgörelsen mellan klubbar i fråga om spelarflytt alla gånger, även om den klubb som önskar köpa spelaren betalar hela summan. En spelare får inte lämna den klubb han är kontrakterad till utan klubbens medgivande.

Den 17:e paragrafen säger vidare att det är upp till den klubb som spelaren ansluter sig till (som köper upp honom, med andra ord) att tillsammans med spelaren i fråga kompensera den gamla klubben för sveda och verk.
Summan har här satts till 11 858 934 Euro.

Och det är väl ganska självklart att en fotbollsspelare på den här nivån inte kan komma och gå som han vill. Frågan är bara vad de [Shakhtar Donetsk] gjorde med de sex miljoner vi betalade dem för honom. Jag menar att de tog emot pengarna får väl ändå anses som ett bevis på att de accepterade affären?

Aupa Bremen!

19/5 -05 (igen) Shakhtar vill ha mer pengar

Inför floppsäsongen 07/08 köpte Zaragoza årets ena UEFA-cupfinalist - Shakhtar Donetsks innermittfältare Matuzalem. Han skadades ganska tidigt in i säsongen och missade det mesta, i samband med degraderingen lånades han ut till Lazio och till synes har allt varit frid och fröjd allt sedan.
Fast inte bakom kulisserna, då.

För idag dömde idrottsdomstolen Tribunal de Arbitraje Deportivo (TAS) Zaragoza att betala inte mindre än 12 mijoner Euro till Shaktar.
Varför?

Jo, år 2004 skrev Franscelino Matuzalem på ett kontrakt med Shakhtar som sträckte sig över fem år. Tre år senare, alltså 2007, valde man i samråd med spelare och agent att låta Zaragoza köpa ut honom; hans klausul var satt till 6 miljoner Euro och det var de här pengarna man fick.

Men, i förlängningen, visade det sig, var ukrainarna inte helt nöjda med avtalet, och överklagade affären till FIFA samtidigt som de begärde 25 miljoner Euro i ersättning för sveda och verk. De hävdar nu att de sex miljoner Euro de fått endast är halva summan man kommit överens om och menar att de aldrig skulle släppa en spelare som Francelino för mindre pengar - något de anser skulle missgynna dem. (Men några 25 kompensationsmiljoner kommer det inte att bli tal om.)
FIFA i sin tur skickade ärendet vidare till TAS. I samtalen med denna domstolsmyndighet har Matuzalem, så väl som representanter för Real Zaragoza gång efter annan framlagt bevis på att de överenskomna sex miljoner som krävdes för att brassen skulle lösas från sitt kontrakt redan är betalade och anser därmed affären vara avslutad.
Detta godtas inte av TAS, som i sin dom hävdar att "Real Zaragoza är skyldiga att betala det man kommit överens om."
Och där, som sagt, går åsikterna isär.

Shakhtar säger 12 miljoner.
Zaragoza, och Matuzalem, säger 6.
TAS fastslår sedan att 11,8 miljoner återstår av skulden som de andra två praterna hävdar är betald. En del avgifter har lagts på här, lite för sveda och verk sådär. Lite kompensation, kan vi kalla det.

Räkna med att Zaragoza kommer att överklaga detta.

Själv hoppas jag att Werder Bremen vinner UEFA-cupen i år.

19/5-09 Pablo Alvarez på väg?

Vad det lider ska allt som har med Silly Season att göra tilldelas en helt egen artikel, det betyder ju inte att spekulationerna väntar in den.
El Periodico de Aragon skriver om Deportivos mittfältare Pablo Alvarez; en herre som Marcelino högt eftertraktade redan i höstas, bara det att förhandlingarna stannade upp totalt då Depor kom på sig med att hoppas att Alvarez skulle förlänga sitt kontrakt med klubben om han bara stannade säsongen ut. Så han fick inte gå.
Men någon förlängning är det inte tal om.
Från den 30 juni är Pablo Alavez fri att gå vart han vill.
Zaragoza älskar att värva mittfältare, det är en sak som är säker. Eller att tänka på att värva.

Pablo, som säger sig vara lärling till Marcelino sedan han spelat under honom i såväl Sporting som Racing Santander (där han var på lån), ställer sig positiv till en framtida återförening med tränaren.
Om, säger Marcelino, vi avancerar.

Alvarez spelar helst på högerkanten men kan även användas ute till vänster om det skulle behövas. Han beskriver sig själv som multifunktionell.
Om honom sägs vidare att han slår bra inlägg,, är teknisk, springer snabbt, har fin blick för spelet, är lite halvfeg vad gäller att gå in i dueller och kanske kunde vara ett par centimeter längre.
Fast det där med att vara jättelång tycker jag är i svenskaste laget. Som bedömningsfaktor betraktat.

Vi håller andan så länge.
Och väntar på avancemanget som ska föregå Pablo.

15/5 -09 Mer Ander åt folket!

Med tanke på all den mediala uppmärksamhet [vår] Herrerita tilldelats under veckan kan vi börja anta att han är på väg mot sitt stora genombrott. Förutom lokalblaskan Periodico de Aragon så har 19-åringen fått ganska mycket utrymme i de nationella AS och Marca. I den sistnämnde av dessa delger han läsarna sin syn på situation Real Zaragoza.

- Vi är där vi vill vara just nu. Vi ligger på uppflyttningsplats och vi har möjlighet att säkra det ännu lite mer i och med mötet mellan Tenerife och Hercules i helgen. Vi är avslappnade, det har varit en skön vecka – vi känner att vi är i bra form.

I början av säsongen berättar Ander att det för honom var viktigt att Zaragoza slutade som seriesegrare. Så ser han inte alls på det längre.
- Jag hade inte den rätta respekten för divisionen, det finns mycket mer kvalitet här än vad jag och vi först kanske föreställde oss. Som jag ser det nu är målet avancemang, jag har slutat bry mig om ifall det blir som etta, tvåa, eller trea, det är en fåfänga vi inte har råd med i det här läget.

Min personliga övertygelse har säsongen lång varit att Zaragoza slutar på en hedrande andraplats.

Som ovan nämnts möts Tenerife och Hercules, våra i dagsläget mest aktuella konkurrenter (Tenerife fyra poäng före, Hercules ett bakom).
- Om jag ska välja, säger Ander, så hoppas jag på kryss, eller på att Tenerife vinner, jag kan inte avgöra riktigt. Det är bra så länge Hercules inte tar in på oss. Vi har Celta hemma, och visst, jag trodde det skulle ha gått bättre för dem i år än vad det gjort, men vi ska inte glömma att vi spelade vår absolut sämsta match denna säsong mot dem i höstas. Jag tycker inte att man ska använda ordet revansch, men vi är ett annorlunda lag nu än det de besegrade och vi kommer att bjuda på ett helt annat motstånd.

Det mesta pekar på att Ander får ta Caffas plats på vänsterkanten istället för den som släpande bakom Arizmendi då Marcelino med tanke på vilka spelare som inte finns tillgängliga förmodligen ställer upp 4-4-2 istället för 4-2-3-1 som de senaste veckorna, något som skulle innebära en återkomst för konstellationen Ariz - Ewerthon från start.
Av de 20 mål han hittills gjort har 15 kommit till på La Romareda. Och det är dags för Ewer att få bevisa sig igen, efter skadan han dragits med.
På tal om anfallare så ser det lite bättre ut för Braulio. Kanske kommer han att kunna finnas med på bänken nästa vecka. Vi hoppas på det. Mest för hans skull.

Jag vet inte om det är min humor som är helt bortom räddning men ja, döm själva genom att klicka här.

14/5 -09 Läge att börja oroa sig?

Jorge López må vara vår över lag absolut bästa spelare den här säsongen. Det kan ingen ta ifrån honom. Zaragoza utan Jorge är ett helt annat lag, ett uddlöst sådant – ett förlorande. Men när han öppnar munnen och ska börja sia om framtiden brukar resultatet bli det omvända då det sedan gäller.
Därför är det med viss oro –grundad på vidskiplighet naturligtvis- jag läser hans uttalanden, även om han presenterar en mer ödmjuk sida av sig själv än den segervissa och helt övertygade han visade upp i vintras.
- Vi har gått igenom så mycket, säger Jorgito (nu kör vi på det här) till Marca. Det har funnits tillfällen då det verkat vara enklast att kanske bara ge upp, men det har vi aldrig gjort. Jag är medveten om att situationen som Celta Vigo (helgens motståndare) befinner sig i är bräcklig – de är bara fem poäng ifrån nerflyttning och kommer att vara vältig taggade nu. Det är mycket som står på spel för oss och för dem, så insatserna kommer att vara höga – vi ska pressa dem dock, kommer inte att bjuda på någonting.

Och det låter ju bra.
Höstens möte i Vigo blev lite av ett praktfiasko; ett sömnigt Zaragoza utan Jorge förlorade med 2-0.

- Som jag ser det är det två saker vi ska göra här. Först och främst så ska vi vinna. Och sedan ska vi se till att det sker relativt enkelt, utan att vi bjuder motståndet på en massa onödiga chanser. Vi är enormt svårslagna på La Romareda [Ja, bara Rayo Vallecano har vunnit över Zaragoza hemma denna säsong], de kan inte förvirra oss där, det är en fantastisk atmosfär och jag har en bra känsla.

Jorges famösa bra känslor.

Varken Pavón eller Caffa kommer att medverka mot Celta, sedan de dragit på sig ett par varningar för mycket – därför känns det ganska troligt att Marcelino frångår 4-5-1 och kör på det lite mer stabila (kan det ordet förekomma i samma mening som namnet Pulido utan en negation?) 4-4-2.

Ewerthon har varit i Sevilla i veckan för att ”behandla sin skada”. Jo, jag undrar jag.
Gör några mål istället.

11/5 -09 De bortdömda målen och lite hat

Jag sitter och läser Johans rapport om matchen mot Huesca och skäms lite när jag kommer till stycket där han skriver att vi klagat en hel del på domarna den sista tiden. För att det är sant som han säger. Det har klagats en hel del från redaktionens sida. Min ambition har alltid varit att stå över sådana storlagsfasoner, nu är vi det stora laget i vår division och kanske kommer det med det?
(Jag vill ta tillfället i akt och understryka klagat dock, inte skyllt på, men skillnaden kan framstå som hårfin. En förklaring för att rättfärdiga en ursäkt, love it.)

Men tre bortdömda mål och två uteblivna – och givna - straffar på två matcher och repriser (nej, dem får inte domaren se under match, I know, men vem som helst får inte söka domarjobbet heller) som visar att samtliga beslut är felaktiga blir svårt att hålla tyst om i det här kritiska skedet. Att kvaliteten på domarna är låg i Primera säger en hel del om hur standarden ser ut bland dem som inte ens tagit sig upp dit.
Det är så jämt i toppen, Hercules och den paranoida Mandía ligger en poäng bakom och vi måste fortsätta jaga.

Det som oroar mig är att motivationen någonstans bleknar en aning med den ena prestationen efter den andra ogiltigförklarad.
"Vi menar aldrig att backa hem när vi leder, det är heller inget Marcelino manar oss att göra, det bara händer", säger Zapater när han får frågan om de defensiva omställningarna efter tidiga ledningsmål som karakteriserat Zaragoza för länge och som lett till tappade poäng.
Och visst skrämmer det mig när jag tänker på att det här kan projiceras över på framåtandan också, när det handlar om de bortdömda målen. Att tankar som talar om det meningslösa i att försöka på nytt när man känner sig motarbetad för en hittar från hjärna till hjärta. Så att säga.
Fast effekten kan ju vara den motsatta med. Som när stötta människor tycker att jag skriver sämst i Universum inte för att mitt språk brister (själva betydelsen av att skriva dåligt) utan för att mina åsikter inte överensstämmer med deras. Det här sporrar mig hur som helst, mot dem tänker jag aldrig förlora. (Eller hur Oggy?)
Vi får se mot Celta, hur det gått med motivationen.

Hat ligger i tiden. Det är mycket listande av detta på olika forum på Internet. Varför vara sämre?

Jag avskyr dem som säger ”Jag är inte rasist men…”, dem som säger fopoll, dem som säger "Nej hata gör jag inte, det är ett för starkt ord". Kan man inte hata kan man inte älska och så är det med det.
Jag avskyr dem som menar att en dålig plan gynnat motståndaren vid förlust. Som om den inte varit lika kass för dem båda.
Östgöten som säger Domarn dööömmer’rö i Oddsetreklamen, eller snarare sättet han säger det på.
Självgoda människor som ser andras prestationer som sina egna och som tycker det är helt okej att skryta om dem. Supportrar som inte med glimten i ögat ens kan halvgilla vissa spelare just för att de är så dåliga, som Pulido.
Indar Gorri och peña Mujika.
Medgångssupportrar och sympatifans.
Dani Alves.
Alla som säger du kommer ångra dig om allt jag gör, jag tror ju inte på ånger dammit. Jag tror på konsekvenser, de kan bli jobbiga ibland men dem får man ta.
De som inte förstår att förmågan att ändra åsikt inte nödvändigtvis gör en svag utan snarare kapabel att tänka i flera led.
De som tror att alla är emot dem.
Folk som skriver med versaler och/eller femtio skiljetecken.

Och framför allt avskyr jag alla er som svarat nej eller kanske på omröstningen vi har på Zaragozasidan just nu.

Färdighatat.

Titta på det här istället. Det är ett tag sedan nu, men det blir inte mindre vackert med tiden. Simply amazing.

8/5 - 09 Eder dagliga dos Zapater

Ja. Det har handlat en del om Zapater i den här bloggen. Mer än att försvara det nöjer jag mig med att konstatera att det är så, och att det är helt i sin ordning. Zapater är ett unikum.
Igår svarade han på läsarnas frågor i en chat anordnad av tidningen Marca, och här kommer några av frågorna, och svaren på dem.

Hej Alberto! Det pratades om att både du och Oliveira skulle ha gått till Betis i vintras, hade det blivit så hade du spelat i Primera nu. Hade du tyckt om det? Snälla svara, jag får aldrig mina frågor besvarade här.
- Jag tycker att det är befängt att diskutera det där. Visst, där fanns förfrågningar men vad jag vill är att spela i Zaragoza. Varken klubben eller jag var intresserade av att lyssna. Alls.

Alberto! Först vill jag börja med att lyckönska dig och hela Zaragoza och sedan vill jag fråga ser du dig själv spela i något great [Hittar ingen bra översättning som förmedlar känslan i ordet men ni fattar vad great betyder, grandiost hade låtit dumt.] lag om Zaragoza inte avancerar?
- Jag är zaragocista rakt igenom. Inte bara tycker jag att Zaragoza är ett great lag, utan the greatest.

Hej Alberto, jag kommer också från Ejea. Förra sommaren parades du ihop med storheter som Valencia och Real Madrid, ångrar du att du inte gick dit och vad känner du inför det?
- Det stämmer att det diskuterades, men jag har alltid vetat vad jag vill och varit bestämd på den punkten. Jag vill spela med Zaragoza. Jag vill spela med mitt lag i Primera Division. Jag kan tycka att erbjudanden som de här är smickrande men enbart eftersom de bekräftar att jag är bra på det jag gör.

Att jag tar med tre svar som egentligen säger samma sak är för att de gör mig lycklig. Och stolt.
Och för att jag intalar mig att det blir sannare för var gång det sägs.

Om morgondagens derby säger Alberto egentligen inte mycket mer utöver att det är viktigt att vinna. Tenerife och Xerez har råd att förlora någon match eller två, det har inte Zaragoza.
Men som den formuleringskonstnär vi tidigare slagit fast att han är lyckas han ändå häva ur sig ord som dessa: Som jag ser det så är varje match en värld vi måste erövra.

Det mer intressanta –eller så är det jag som läser in för mycket i det – i det sagda rör Marcelino. Alberto får frågan om han tycker att det är viktigt att det är just han som tränar Zaragoza också nästa säsong. Och han svarar nej. Det tycker han inte. Han tycker det viktiga är att Zaragoza vinner. ”Vem som tränar så länge vi vinner är mindre viktigt.”
Kylig relation eller bara skön distans? Kanske bättre lämpad själv? Argumentet är förvisso oemotsägligt så till vida att en tränare som vinner och vinner måste kallas rätt oavsett vad han råkar heta. Vilken röra det blev av det där.

Zapa förklarar att han helst spelar på mitten, men att han är en lagspelare. Gör det som krävs av honom, för att det ska bli så bra som möjligt för laget.

Hela chatten ska inte plagieras här, den utgörs till stor del av samma svar på samma frågor, består i hög utsträckning av en kollektiv vädjan: Förändras inte, fortsätt vara den du är.
Jag nöjer mig med att återigen konstatera hur fantastiskt det är att vi har en Zapater i vårt lag, hur värdefullt och avslutar detta med en sista besvarad fråga från vår kapten.

Om vi inte avancerar, vad händer då? Med organisationen? Med dig?
- Du behöver inte tänka på det. Det kommer inte att hända. Vi avancerar.

Låter inte det betryggande så säg?
För övrigt fick jag ett mail igår, från en Fernando i Zaragoza som skrev skapligt på engelska.
I think it is amazing that people care for our team in Sweden, lät han hälsa, det kan gott förmedlas vidare.

I think it’s amazing that you found the site. And that you wrote me an e-mail.

7/5 -09 Lafita snart hemma igen och Pignols skada öppnar för Paredes från start

Vi har pratat om Angel Lafita med jämna mellanrum. En av våra stora, stora talanger. Som försvann till Deportivo. I vintras sa mannen i fråga att han gärna återvände till Zaragoza ["hem, till klubben i mitt hjärta"] för att hjälpa oss upp till Primeran igen men förhandlingarna stannade upp. Vi koncentrerade oss på att sälja Oliveira, och sedan han försvann har det faktiskt trots allt gått bättre.
Inför derbyt ligger vi trea. Det gjorde vi inför det förra med.
Ta i trä.

Nu har Lafita hamnat i Depors frysbox som hans agent och Lotina inte alls kommer överens om hur och när han ska spela. Med största sannolikhet är han tillbaka i sommar. I media kastas pajer åt båda håll som brukligt är.
Till Marca säger Lotina att Angel Lafita inte kommer att spela mer i Deportivo. Det kommer inte De Guzman heller, men det rör inte oss.
Jag tycker förvisso att det är ett tråkigt sätt för Angel att avsluta sin tid i Depor på, det tycker också Lotina, men vi har efterfrågat honom i Zaragoza sedan han först försvann och det här banar väg för den återkomsten så hoppet tar över. Minns hur peñan Colectivo 1932 prydde La Romareda med plakat där man krävde Lafita tillbaka. Kanske den här gången. En uppmaning på svenska till någon som varken förstår språket eller följer bloggen: Använd återköpsklausulen.

Vidare. Sedan Stephane Pignol skadats på träning igår verkar det mycket troligt att det blir Javi Paredes som startar som vänsterback på lördag. Jag är pro Paredes, det vet ni redan, så jag gråter inte. Men det är synd om Pignol.

Klockan 19:30 kan den som vill och som är registrerad medlem chatta med Alberto Zapater om derbyt på Marca. Anmäler sig till detta gör man här.

6/5 -09 Paredes om derbyt

Zaragozas underskattade vänsterback, Javi Paredes, tycker om derbyn. Säger han. Han tycker om atmosfären och den stämning som skapas, sedan är det inte så mycket mer. Det är poängen som intresserar honom.

- Vi måste vinna nu. Det är det enda som räknas, säger han till Marca.

Paranoida supportrar (för det måste de ändå få kallas, tycker jag) till framför allt Hércules och Rayo Vallecano spammar diverse forum med sina profetior om en eventuell läggmatch mellan de båda aragoniska lagen, sådant rycker asturiern på axlarna åt.

- Det är klart att det finns människor som säger sådär, i det här skedet vi befinner oss i tror jag att man pratar om alla topplagens möten på det viset med någon. Men att vinna är lika viktigt för Huesca som det är för oss. De ligger på tolfte plats men har med sina 45 poäng inte helt uteslutit en eventuell degradering. De har mycket att kämpa för och det kommer de att göra. Vi spelar det här derbyt i ett läge då alla matcher måste vara cupfinaler, jag kan inte svara på om matchen är viktigast för oss eller för dem.

Paredes ger oss sin signaturpose och Jorge López vet att hålla tungan rätt i mun i pressade situationer av denna sort.

Det har inte blivit för många spelade minuter för Javier under våren som Marcelino valt att starta med Stephane Pignol. Om det kan man tycka vad man vill, jag hade inte valt fransmannen men valet är inte upp till mig att göra.

- Jag fick komma in mot Tenerife då han [Pignol] gick ut och det kändes bra tycker jag. Jag vet att jag gjorde bra ifrån mig och jag hoppas att det ökar mina möjligheter att starta i derbyt. Även om det på La Romareda kändes hetare.

Jag kan inte låta bli att lägga in den här kommentaren:
"Det vet ju alla att matchen redan är uppgjord, hela provinsen Aragón har sett till det. Huesca har gjort sitt och alla vill ha tillbaka Zaragoza i Primera, jag förstår inte hur någon kan förneka det. Jag går inte på det ni säger om att Huesca vill bevisa sig inför hela Spanien genom att slå Zaragoza, de har redan bevisat sig för alla trodde att det skulle vara dem som var i Sevilla Atléticos situation. Villarreal och Castellón gjorde detsamma när de [de gula] gick upp för några år sedan."
(Författad av signaturen Grandeunion.)

Vad kan man säga?
Minsta gemensamma nämnare: Jorge López.

4/5 -09 Zapater och så en fråga

Lördagens match mot Tenerife var nummer 200 för Zapater i Zaragozas A-lag. Det är stort. Han har tackat nej till Arsenal för att stanna med oss, till Valencia sa han nej tack, sänkte sin lön och följde med ner till Segunda.
Ni vet lika väl som jag hur världen utvecklas och att det är i motsatt riktning. De tjugo- till tjugofemåringar som säger sig älska sin klubb säger att de vill avsluta sin karriär där. Att ge den älskade klubben i fråga sina bästa år är uteslutet när det finns mer pengar någon annanstans och sedan finns det stora turneringar.
Jag missunnar ingen några möjligheter. Jag tycker bara inte att man ska hyckla så förbannat. Är det pengar som driver en eller att kunna rada upp så många pokaler jämte varandra som möjligt innan man dör (när det ska skrivas finare brukar det kallas utmaningar och det är delvis sant men bara delvis) ska man kunna stå för det, fult blir det först i de avundsjukas ögon.
Men det finns andra drivkrafter också. Inte nödvändigtvis sannare men annorlunda.
Som klubbkänsla och hängivenhet.
24 år gammal gör Alberto alltså sin tvåhundrade match med Zaragoza. Samma dag som Cuartero får ta farväl av publiken på La Romareda.
"Det är stort för mig förstås," säger han. "Jag är otroligt stolt över att redan ha spelat 200 matcher, men det här är mer Luis Carlos Cuarteros dag än min. Han har gett Zaragoza allt han haft att ge och under hela sin karriär, han har varit en sådan inspirationskälla för så många."

Zapater har gjort fem säsonger med Zaragozas A-lag. Han har aldrig haft några direkta skadebekymmer.

"Jag kan bara hoppas att det fortsätter såhär, säger han. Ibland är man bättre, ibland sämre. Det är inte lätt att behålla en plats i startelvan alla gånger. Det kan ändras över en natt. Jag har gått igenom så mycket med den här klubben och det har varit otroligt. Jag lever en dag i sänder, jag ser på fotbollen på det viset. Det jag koncentrerar mig på just nu är enbart matchen mot Huesca, och avancemanget. Vi har kapaciteten och vi förtjänar det, men vi måste fortsätta vinna."

(Ja, det är derby i helgen ju!)

Fast när någon börjar prata på det viset börjar jag få lite farväl i futurum-vibbar.

-Jag ser mig själv och min framtid i Zaragoza, säger Alberto. Sedan råder man aldrig över allting i den här världen, men det är så jag ser på det.

Han har menat det hittills, och även om trotjänarna förefaller allt färre för varje Silly Season vi lägger bakom oss så tror jag på Alberto. Jag tror som Loic.
Han är som Cuartero, sa han, men bättre.
Jag hoppas så innerligt att Alberto stannar. Att han gör 200 matcher till och sedan ytterligare 200. För att han för mig förkroppsligar ett utdöende ideal och för den symbol han är och som han kommit att bli på det här sättet.
Jag vill färglägga bilden så att den inte bleknar med tiden.

Och det får mig att tänka på något som kommentatorn i matchen mellan Deportivo och Valladolid sa igår. Det var precis i slutet av matchen och Depor ledde med 1-0.
Ogbeche kom i bra läge, kunde kvittera, försökte och sköt över varpå mannen som kommenterade matchen (jag har glömt vem det var, Niklas Jarelid?) utbrast:
Det var ett hoppfullt skott. Inte mer än så.

Jag bara undrar; hur kan något vara mer?
Än hoppet, då.
Vad förutom det är det som driver oss framåt genom allt no matter what?

2/5 -09 Om ett motstånd

Egentligen heter han Juan Francisco Martínez, av någon anledning hur som haver kallas han Nino. Inte Niño som Torres, bara Nino, inte konstigare än så. För tillfället leder han den spanska andradivisionens skytteliga.
Och han spelar i Tenerife.

Jag har inte skaffat mig någon egentlig uppfattning alls om denne man. För en månad sedan, eller en och en halv, tänkte jag som jag sneglade i diverse tabeller som presenteras här och där att oj, han ligger bara några mål bakom Ewerthon.
Sedan var det inte så mycket mer. Då trodde jag fortfarande på det jag fått lära mig om Tenerife innan jag fått chansen att skapa mig en egen uppfattning - att de "var ett dåligt lag", och jag tänkte att snart börjar de väl tappa då och slutar till sist där de märks minst, någonstans i mitten.
Så är det inte alls. För Tenerife är inte något dåligt lag, inte heller har de "bara tur". De vet vad de gör, bättre än någonsin bittra experter i publiken; får Kanarieöarna ett lag i Primera igen blir det dem och visst, varför inte.
Bara inte till vilket pris som helst.

Tenerifelogik 1:
Nino säger att Zaragoza har bra backar. Jag vet inte hur det är meningen att tolkas. Menar han det? Är han ironisk?
Om något varit uselt större delen av säsongen (tills Marcelino kom på att vi har en Pavón att sätta jämte Ayala) så är det vårt sätt att försvara oss, har Nino missat det? Eller är det på sådana försvar -om man är snäll kan man säga oberäkneliga- som han har problem att göra mål?
22 stycken har han lyckats producera såhär långt. Det är 2 mål mer än Ewerthon, fast hade han inte varit skadad....ja, ni förstår ju själva.

Tenerifelogik 2:
Inför mötet med Zaragoza ikväll säger mittfältaren Óscar Perez: Vi kan vinna mot vilket motstånd som helst. Vi kan spela på alla arenor. Visst är de [vi då] ett bra lag - de har en bra trupp, men vår är bättre.

Óscar Perez? På franska: c'est qui? Qui es?
Han som det stod något om någonstans, jag tror att det var på Marca. Kanske skulle han börja på bänk ikväll? Fast har man råd att sätta en sådan kille på bänken har man verkligen en bred trupp?

Om ungefär 37 minuter är det dags för avspark på La Romareda. Eftersom vi dragit det vid blott två tillfällen tidigare är det enligt disciplinen Tredje gången gilt dags att ännu en gång konstatera: Nino kommer inte att göra mål.
-Jasså, sa en till mig, tycker du att skytteligan är så viktig?

Alltså, jag tycker att allt är viktigt.

29/4 -09 - Attack mot zaragocistas och Ewerthon tillbaka mot Tenerife?

I lördags vann Zaragoza med 3-2 borta mot Eibar. Uppskattningsvis fanns 300 tillresta supportrar på Iurúnas läktare för att heja fram sitt lag. Att supportrar till diverse klubbar reser landet runt på det här viset är som bekant långt ifrån ovanligt. När de dessutom befinner sig i en annan stad än den som kallas deras blir de ju förträffliga måltavlor för dem som ser det som sin plikt att puckla på dem med avvikande lagsympatier.
De kan till och med resa en lten bit själva för att få göra det.

Ungefär två timmar innan match, på en bar i närheten av arenan kommer plötsligt nio män beväpnade med järnrör och glasflaskor in. I ett hörn sitter tjugo zaragocistas och äter ("De var lugna och skötsamma", enligt resturangens ägare.), vid bordet jämte dem befinner sig de journalister och kameramän från Aragón Television som rest dit för att bevaka matchen.
Det är de här människorna som är målet för de nio; ultras-supportrar till Osasuna (Indar Gorri) och Real Sociedad (peña Mujika).
En av servitörerna berättar: "De dök upp helt plötsligt, från ingenstans och började kasta glas, stenar och skruvar omkring sig."

Servitörens flickvän skadades i attacken, liksom en av hans kollegor som efter ett kraftigt slag med en stor sten i huvudet föll medvetslös till golvet. Mannen fördes till sjukhus där det kunde konstateras att han drabbats av en kraftig hjärnskakning och två frakturer i ansiktet.
Ett stort tumult utbröt, där attentatsmännen fortsatte att slåss med stenar, rör och med flaskor. Polisen var snart på plats och kunde gripa våldsverkarna, där fanns inte bara många vittnen på plats att höra - medarbetarna från Aragón Television slog igång kamerorna när det hela utbröt och fångade där med hela händelseförloppet.

Nu hoppas jag att klubbarna - Osasuna, Real Sociedad - förbjuder dessa kompletta idioter att köpa årskort i framtiden. Marcus Birro må tycka att det är sann kärlek att slåss för sitt lag och att svensk medias förbannande av huliganer är att inte förstå hur mycket han vill - jag kommer aldrig att se den som med en stor sten i handen utan problem krossar en annan människas ansikte (för att människan serverar mat åt supportrar till ett lag denna supporter svurit som fiender) som en stor man med den brinnande kärleken till en fotbollsklubb som en fackla i handen att lysa upp världen med. Människor som genom att försöka sätta skräck i andra och på så vis hålla dem borta, att med våld styra dem, betvinga dem, står för allt det som fotbollen arbetar för att motverka. De älskar inte några fotbollslag, de hatar bara resten av världen.

Ägaren till baren chockades svårt i samband med attentatet mot hans egendom och har av rädsla för att andra anhängare till dessa peñas ska dyka upp inte vågat öppna sedan i lördags.

Vi byter ämne.

På lördag spelar Zaragoza mot tabelltvåan Tenerife på La Romareda, en match som kanske kan kallas seriefinal - Tenrife ligger fyra poäng före oss och Hércules endast ett bakom.
De senaste veckorna har vi tvingats spela utan vår viktigaste målgörare, Ewerthon, men efter dagens träning kom Marcelino med det positiva beskedet att brassen med största sannolikhet kommer att kunna bilda anfalssduo med Arizmendi i helgen.
Och Ewerthon kommer att göra minst två mål, bestämmer vi, medan Tenerife får åka söderut mållösa.
Inte bara ska vi ta in på dem i tabellen - Ewer måste se till att återkräva pichichi-titeln som i nuläget innehas av Tenerifes Nino.

28/4 -09 La batalla de Aragón återuppstår - för ett tag

Det här var meningen att vara en blogg om ett derby som egentligen inte funnits på riktigt. Som förvisso spelats en gång tidigare, och som sedan dess hunnit bli snudd på preskriberat. Responsen var över förväntan vilket gjorde detta lilla sidoprjekt till något väldigt tacksamt för mig att sysselsätta mig med och som jag lade det åt sidan kom jag att sakna det vart efter.

Med åtta omgångar kvar av Liga Adelante och Zaragoza för närvarande på avancemangsplacering i tabellen har jag därför beslutat att ta upp La batalla de Aragón igen. Tills vidare.
Tills säsongen är över.

Bare with me.

Tills vidare:

Aupa Zaragoza! (Ja, det blev på handleden, konstaterar jag och hänvisar till tidigare inlägg.)

*********************

7/12 -08 Tack och hej!

Ett avslutande inlägg så till sist.

Det går inte att anklaga detta traditionslösa derby för att låtit sig bli en händelsefattig tillställning. Det grämer mig att jag aldrig kom dit, det var så nära, men som ofta är fallet var det de små detaljerna som omöjliggjorde det hela i slutändan. Nu siktar jag på att resa till Zaragoza under våren istället. Det går fler tåg, blir fler matcher, men inte fler "första" derbyn. Åker jag i vår så kommer bloggen att återuppstå, det ligger på framtiden. Jag är tacksam för den fina responsen!

Till gårdagen. Jag spenderade kvällen tillsammans med goda vänner och en hel del gin. [Loic och jag, Loic och jag, inte alls bara pensionärer, Loic är yngre än mig!] De var förvarnade om matchen, de vet att de 90 minuter i veckan som Zaragoza spelar är de enda då jag vägrar göra något annat än sitta vid en dator och följa matchen, så de lyckades ordna med en dator och ett ganska värdelöst trådlöst Internet, och jag placerades i periferin med någons burk och min Zapater-tröja.
Jag tänkte dröja kvar vi tröjan, den är nämligen magisk. Zaragoza har aldrig förlorat då jag haft den på mig. Aldrig. Och det grämer mig att jag inte ägde den redan i våras. Då hade jag enbart Aimar, och med den gick det aldrig.
Nåväl.

Känslor saknades inte i matchen. Jag var lite rädd att det skulle bli ett tamt derby efter allt ryggdunkande inför det, men kan till min glädje konstatera att så icke blev fallet. Två utvisningar, Arizmendi och Helguera (Ivan Helgueras bror, det stämmer), och så ja, Marcelino också.

På presskonferensen som följde var vår tränare ändå belåten. Till El periodico de Aragon sade han: Jag måste berömma mina spelare! Vilken fantastisk inställning de visade upp. Först får vi Arizmendi utvisad, sedan får de [Huesca] en straff. Och trots att vi halvvägs in i andra halvlek spelar med en man mindre och ligger under med 0-2 så lyckas de resa sig över detta. Det är mycket imponerande, jag är väldigt stolt!

Kritiken höjs mot Ricardo Oliveira. Jag har tidigare ältat hans mållöshet i bloggen, det blev inga fullträffar under gårdagen heller (men han var väldigt nära), och Zaragozas mål kom först efter att brassen lämnat planen. Så har fallet varit de sex senaste omgångarna.

Marcelino är dock inte beredd att kritisera stjärnan. Han säger: Vi visste redan innan att Oli inte skulle kunna prestera i enlighet med sin fulla kapacitet. Vi visste att han inte skulle kunna genomföra hela matchen. För tillfället ligger han inte på den nivå han brukar, men det är fullt normalt, vi har alla våra svackor. Oliveira vill, och kommer, att stanna i Zaragoza, och vi ska tillsammans hjälpa honom att återfå glöden.

Så ser det alltså ut på Oliveirafronten, för dagen.

Också Zapater och Arizmendi blev hårt kritiserade av den samlade presskåren, inte heller i de fallen var Marcelino beredd att hålla med.
"Arizmendi gjorde en lysande första halvlek, han var fantastisk fram till utvisningen. Att han inte kommer att delta i nästa match är en stor förlust för truppen. Jag tycker att hans första varning är helt obefogad dessutom, hans utvisning är felaktig. Domaren var inte den bästa. Han dömde bort en straff vi borde ha haft, och han visade ut Arizmendi.
Zapater var inte dålig. Jag tycker inte att han var dålig, det var inte därför jag lät byta ut honom, utan för att jag ville förstärka offensiven så att vi kanske kunde kvittera. Vilket vi också gjorde. Men jag säger det en gång till, i mina ögon var han inte dålig."

Och visst är det fint att Marcelino står bakom sina spelare. Det var fint då han kallade Las Palmas Marcos Marquez för 'en feg jävel' också, efter att denna fått smaka på Pulidos näve. Inte för att Pulido gjorde rätt, men för att Marcelino villkorslöst står där, på Zaragozas sida.

Nästa helg reser vi till Galicien [och Celta Vigo] för att greja den tredje bortavinsten på ett år. Det blir svårt utan Arizmendi och utan Jorge Lopez, som fick sitt femte gula kort igår och därmed är avstängd. Kanske blir det Songo'os tur att bevisa sig nu?

Och så Ewerthon. Fantastiske Ewerthon, som gjorde en lysande match från första minuten till den sista. Vilken tur det är för oss att han har så starka känslor för Zaragoza. Han hade kunnat stanna i Espanyol (där han befann sig på lån förra säsongen). Han hade kunnat gå till Malaga. Men det gjorde han inte.
Han kom tillbaka till oss som vi behövde honom [skulle det komma att visa sig] som allra bäst.
Nu ska det inte vara så att lagets avancemang står och faller med honom, men igår var det förbannat bra att han var där han var och ingen annanstans.
Rubriken i El Periodico de Aragon lyder: La fiesta de Ewethon.
För tillfället leder brassen skytteligan i Liga Adelante.

2-2.
Så slutade historiens andra derby i Aragon som var det första på nästan 60 år, och det första sedan Huesca återuppstod.
Det var kanske inte helt rättvist (det är sällan rättvist när vi förlorar), men det är ett logiskt resultat.

En video från derbyt finns här.

Jag tackar för mig i det här formatet, för tillfället om inte annat! Tack till alla er som följt med under resans gång, ni var betydligt fler än vad jag hoppades på då jag körde igång det hela.

Aupa Zaragoza!
(Uteblivna förslag till trots, jag tror jag väljer handleden.)

6/12 - 08 Vilken upphämtning, men så tråkigt lagom!

Zaragozas första derby på nästan 60 år slutade oavgjort. Med hur mycket lämnar jag osagt i väntan på Johan Grahns kommande matchrapport.

Men.
Huesca tog ledningen, sedan ökade de på den. Zaragoza, med en man mindre, hämtade upp till oavgjort med andan i halsen.

Det är så tråkigt med oavgjorda derbyn, så lagom och så välmenande. Nåväl, med tanke på hur kvällen sett ut är jag nöjd med poängen, det ska vi vara allihopa. Den betyder nämligen att Zaragoza behållar sin tredjeplats genom omgången. Med nöd och näppe
Sett till hur förberedelserna inför derbyt sett ut känns oavgjort som ett ganska självklart resultat.

Jag återkommer under morgondagen med kommentarer och mer genomtänkta (mindre gindränkta) åsikter.

Tack för ikväll, tack för allt det här!

6/12 - 08 Ameh puta madre, Arizmendi!

Det är halvtidspaus på La Romareda, och bara minuterna innan domaren blåste av blev halvlekens mest drivna Zapagozaspelare; Javier Ariztmendi, utvisad efter att ha ådragit sig sitt andra gula kort.
Det här är natuligtvis det sämsta som kan hända oss i det här läget. Arizmendi har varit den överlag bästa i Zaragoza i första halvlek (korten borträknade), han är den som stått för kreativiteten i offensiven och han har haft tre skott på mål, varav ett gick in och dömdes bort.

Vi kan alltså - vilket säger sig själv - konstatera att Arizmendi startat. Det som hindrat honom i den här matchen är inte skadan han dragits med, utan det där lilla röda kortet. Liksom Arizmendi finns Oliveira med från start. Brassen har haft ett bra läge, men innan han hann måtta skott blåstes han av för offside.

Huesca har haft ett fint tryck såhär långt in i matchen, speciellt Ruben Castro och Roberto Garcia har varit farliga i vårt straffområde; hittills har Lopez Vallejo grejat det. Vi får se hur det efter paus.

Vi kan också notera att Paredes sin vana trogen deltar mycket i det offensiva spelet, vilket är fördelaktigt så länge som han orkar tillbaka för att försvara.

Det går inte att klaga på trycket i matchen. En utvisning i första halvlek är ett bra bevis på detta!

I övriga matcher som spelas i Liga Adelante står för närvarande:
Las Palmas - Celta Vigo: 1-0
Real Sociedad - Alicante: 0-0
Elche - Cordoba: 2-0
Levante - Albatcete: 1-1

Rayo Vallecano - Salamanca slutade som tidigare konstaterat 1-1.

Nu är vi igång med andra. Uppryckning!

AUPA ZARAGOZA!

6/12 -08 OFFSIDE och ett bra slut

Matchen är igång. Arizmendi HAR gjort mål, men den målgivande passningen från Jorge Lopez vinkades av som offside, så målet är inte godkänt.

Stämningen är på topp på La Romareda, speciellt sedan mötet mellan Rayo Vallecano och Salamanca slutade 1-1. Vinner vi ikväll går vi upp på lika många poäng som de (28) och borde ta ledningen på målskillnad beroende på hur det slutar här ikväll.

Lopez Vallejo räddade oss precis från ett baklängesmål.

Alla håller tummarna; Aupa Zaragoza!

6/12 - 08 Oliveira eller inte Oliveira, och hjälp mig med min tatuering

Ricardo Oliveira är till vardags utöver en fantastisk forward också en ödmjuk och förnuftig människa. Han har under hösten vid ett flertal tillfällen talat om sina känslor för Zaragoza; för staden och för klubben.
Han har intygat att han själv valt att stanna. Hans ambition var den att "Föra Zaragoza tillbaka dit de hör hemma", han kände sig ytterst delaktig i degraderingen.
Men.
Hur ädla avsikter Oli än kanske hade då han företog sig [minst] en säsong i Segundan kan de ha ändrats som omgångarna avlöst varandra.
Segundan är inte så lätt som många av Zaragoza-spelarna först trodde. Tempot är högre, motståndet mer ojämt.
Och det är länge sen nu som Oliveira brann. Det är en oinspirerad upplaga av brassen som låtit sig skådas den senaste månaden. Han har inte gjort mål sedan den 19 oktober. Den som kan sin Oligol vet att det är ganska olikt honom.

Jag uppskattar Ricardo Oliveira något oerhört, jag är honom väldigt tacksam för att han var en av få [av det "stora" namnen] som stannade kvar. Nu jagas han av Manchester City, Real Madrid och till viss del även av Sevilla.
Och kanske är det just de här buden, från förstadivisionslagen, som gör att vardagen i Zaragoza och Liga Adelante blir så grå i brassens ögon. Är det så att Oliveira vill lämna oss här, så tycker jag att vi ska låta honom gå.

Zaragoza är ingen idiotförening som behandlar spelare hur som helst. Vi hade kunnat sälja Gabi Milito för 30 miljoner Euro till Juventus förra året, han själv föredrog Barca, och Barca betalade 17 miljoner, vilket är ungefär hälften av vad italienarna hade pungat upp. Gabi fick gå dit han ville.
Och detsamma gäller bror Diego Milito, som kunde ha gått för ett betydligt högre pris till Tottenham. Diego sade sig föredra Genoa, och till Genoa fick han gå.
Tottenham ville även ha Sergio Garcia, men Sergio ville inte lämna Spanien och fick gå till Betis.

Vad gäller Oliveira så. När han trivs, at his best, är han en briljant fotbollsspelare. Stannar han med oss i Zaragoza så kommer han att bli en Diego Milito, en av de som går till historien tillsammans med de stora på La Romareda. Men bara om det är vad han själv önskar. Att tvinga honom kvar, i motstridighet med hans önskan, vore grymt och olikt oss. Till och med D'Alessandro fick gå tillsist, men som han tilläts förstöra innan han lämnade.

Igår tränade Oliveira för sig själv. Om han kommer att starta tillsammans med Ewerthon idag eller inte är nnu oklart. Efter avslutad fredagsträning sade Marcelino till El Periodico de Aragon att Oli förmodligen kommer att delta i derbyt, men hur många minuter det blir återstår att se. Det är inte otroligt att han börjar på bänken.

Jag pratade med Johan Grahn om detta igår. Han tyckte att Marcelino borde lämna Oliveira utanför spel en match eller så, och kanske på så sätt motivera honom att antränga sig lite. Kanske är det trots allt bara en formsvacka det rör sig om.
Är det det inte, så måste Ricardo få gå. Jag tvivlar inte på att han var uppriktig då han inledde säsongen, jag tvivlar inte på hans välvilja gentemot Zaragoza. Men, och det lärde mig Tobias Garcia innan jag började arbeta med Liga Adelante-tipset, Segundan är svårare, hårdare, jämnare än vad lagen som trillar ur Primera, och som inte brukar vara nere i andra divisionen, räknar med. Det är inte alls omöjligt att det sugit musten ur Oli. Det tar inte glansen ifrån honom.

Naturligtvis hoppas jag att han stannar, så länge det är i enlighet med hans önskan.

På tal om att stanna och gå, Fabio Coentrao, den uppskrivne, unge portugisen, sägs vara på väg bort ifrån Zaragoza. Han har inte fått mycket speltid, och igår inte i Marcelinos framtidsvisioner för laget, uppger El Periodico.
Jag tycker att Coentrao verkar vara en intressant spelare, men Zaragoza kommer han att lämna utan avtryck.

*

Och så till min tatuering. Jag har ett litet dilemma med var jag ska sätta den. Vad tycker ni? Det är en enkel text; Aupa Zaragoza, och ändå har jag så svårt att bestämma mig för dess placering.
Jag har en röd stjärna på min vänstra handled, och det lutar åt att Zaragoza-tatueringen hamnar på den högra, men jag är inte helt hundra på detta än. Överarmen är ett annat förslag, liksom skulderbladet, men där blir den så osynlig, och det är inte riktigt meningen. Jag förstår inte poängen med tatueringar som placeras "där de inte syns". Det betyder inte att jag för den sakens skull vill ha den i pannan.

Nåväl, ikväll smäller det på La Romareda. Matchen kommer att sändas på Aragon Television, med start 18:30, så det borde vara möjligt att hitta en stream.

5/12 - 08 Era tips, och en middag i all vänskaplighet

Utanför planen finns inga bittra känslor mellan Zaragoza och Huesca, det intygade de som närvarade under den middag som arrangerades i eftermiddags. Ett klassiskt PR-jippo i La Zaragozanas (som sponsrar både Huesca och Zaragoza) regi.

Närvarande vid denna middag var förutom lagens respektive styrelser och ett par gamla rävar även de fem män som utsetts till kaptener (första, andra, tredje, femte) för säsongen; i vårt fall Zapater, Generelo, Ayala, López Vallejo och Ewerthon.

Några ord från Eduardo Bandrés: Vi måste leva för dagen. En av glädjeämnena i all smärta som följde med degraderingen är den här matchen, att få möta Huesca.

Huescas president Borraz sade: Vi är väldigt lyckliga över att få komma hit och spela mot Zaragoza. Det är ett fantastiskt lag, de är den Aragoniska fotbollens triumf. Matchen imorgon ska bli en hyllning till Aragonien och fotbollen.

Zapater var mest inne på samma spår som sist: Det här är en historisk dag för Huesca såväl som för oss. Imorgon kommer människor från hela Aragonien att samlas kring det här och vi vill inte göra dem besvikna. Men. Jag hoppas och tror att det här derbyt kommer att äga rum i Första Divisionen nästa säsong, då blir det historiskt ännu en gång, på ännu ett sätt.

El Periodico de Aragon kallar derbyt för Derbi de fraternidad; Brödraskapets derby.

Imorse efterlyste jag lite tankar kring resultat i forumet. Jag lägger in vad respons jag faktiskt fick här, plus mitt eget tips.

Orch: Zaragoza vinner med 2-0. Ewerthon gör båda målen.

Tobias Garcia: Zaragoza vinner med 3-1. Oliveira, Jorge Lopez och Braulio gör Zaragozas mål, Rúben Castro gör Huescas.

Zarabus: Tror det slutar 2-0 till Zaragoza. Ganska tråkigt, men det tror jag. Jorge Lopez och Ewerthon gör målen.

*

Själv tror jag att Zaragoza vinner med 4-0. Ewerthon gör 1 mål, Oliveira 1, Zapater 1 och Jorge Lopez 1.

5/12 - 08 Han har talat!

Zaragozas utav tvekan sämsta spelare såhär långt in i säsongen har talat. Pulido, som är tillbaka efter avstängning lagom till derbyt har yppat ett par kommentarer om matchen till El periodico de Aragón.

Jag kan tänka mig att det finns ett par uttalanden från denna forne Almeríaspelare som faktiskt hade varit riktigt intressanta; hur han ser på säsongen, på sina insatser, vad han tänker om att han orsakat alla straffar Zaragoza fått mot sig, tycker han att han gjort sitt bästa?, sådana saker. Inte för att förnedra sig själv, utan snarare som någon slags självrannsakan.
En slags utvärdering.
Nåväl, Ruben Martin Pulido är lika medveten om vad han gjort som vi är, och vad han inte gjort.

Såhär tycker Pulido: Vi är det stora laget och alla väntar sig att vi ska vinna. (Där har Pulido fel, de flesta - om man ser till Aragón-befolkningen - förväntar sig att Huesca ska vinna enligt en undersökning som El periodico har låtit genomföra, se nedan.) Om vi vinner är det ingen som blir chockad. Skulle vi förlora däremot, skulle folk bli förvånade och det skulle vara väldigt smärtsamt för oss. Den här matchen kommer lägligt eftersom vi är i bra form och inte har förlorat på fyra matcher, men ett derby är aldrig en vanlig match, de spelas inte riktigt på samma sätt. Vårt självförtroende är bra, men man ska aldrig säga aldrig.

Pulido är ingen Zapater.

Fast visst vore det fint om Ruben fick göra en Lopez Vallejo, och faktiskt glänsa lite, nästan briljera? Handen på hjärtat. Jag tror dock inte att Huescalägret gråter över att 29-åringen (skolad i Real Madrid) är tillbaka.
Det om detta.

Vidare.

Arizmendi kan komma att missa derbyt. I mötet mot Tenerife fick han en smäll på ankeln men har kunnat träna som vanligt i veckan. Så igår smällde han ihop Paredes och tvingades avbryta träningen.
Marcelino säger sig hoppas att Arizmendi ska kunna starta, men idag kommer Caffa att träna på samma position ut i fall att.

På Oliveirafronten ser det desto ljusare ut. Enligt honom själv är han så gott som fullt återställd ("Jag har inte feber, heller!") och nu beror det bara på Marcelino om han kommer att starta eller inte.
Jag skulle tippa att allt avgörs på dagens träning, det är lågoddsaren dessutom, och kommer inte att betala min resa i vår.

4/12-08   En eftermiddag för Huesca

I dagens El periodico de Aragon [borde inte de snart sponsra mig, tycker ni?] lyder en av rubrikerna: You'll never walk alone. Någon som känner igen orden?

De handlar förstås om Sporting Deportivo Huesca.
Med sig till La Romareda tar de nämligen 4000 supportrar. Det är halva kapaciteten av hemmaarenan El Alcoraz, det!

Jag kollar närmare på Huesca och hittar att jag och Chus trots allt bara haft lite halvfel. (Enligt Marcus Birro är Robert Laul en idiot som öppet berättar att det finns saker han inte kan, jag ville bara påpeka det, spegla mig själv i Birros ord. Det var min kommentar om det numera famösa bloggbråket i min första och enda fotbollsblogg.) Huesca, så som vi känner det idag, bildades nämligen 1960.

Visst existerade det i ett tidigare skede ett Huesca, och sedan upplöstes kluben för att återskapas bara året senare. Både rätt och fel, både idiot och geni. Ack och ve.

Det nya -nuvarande- SD Huesca, 1960-upplagan, har innan denna säsong aldrig befunnit sig högre upp i divisionerna än Segunda B. Det om detta.

Att Huesca gick upp i Segunda i samma andetag som Zaragoza ramlade ner var inte vad någon väntat sig. Manolo Villanova, som ledde laget så gott som hela vägen, lämnade klubben för att få sjunka med Los Blanquillos.

Huescas nye tränare, Calderón, har överträffat alla förväntningar (som eventuellt fanns) på laget, som från avancemanget förutspåddes hålla jumboplatsen säsongen ut. I princip. Så har det inte alls sett ut.
I början låg Huesca bättre till än vad Zaragoza gjorde. För tillfället befinner de sig på en hedrande sjunde plats; 20 poäng mot våra stora 25.

Våra kommande ej så långväga gäster har ett dugligt anfallspar i Rubén Castro och Roberto Garcia. Till El periodico säger Roberto: Jag hoppas att det här blir Rubens och Robertos kväll.
Och han har en majoritet av aragonierna med sig. Enligt en omröstning som tidningen låtit göra tror de flesta att Huesca vinner Kampen om Aragón med 2-1.

Det tror inte jag. Jag tror att Zaragoza vinner. Med 4-0.

Tittar vi på Huescas senaste sex matcher har de vunnit och förlorat om vartannat. I enlighet med mönstret som presenteras nedan är alltså förlust att vänta, jag tycker att vi spikar det.

Huesca-Las Palmas 2-1 (Rubén Castro gjorde båda målen)
R.Sociedad-Huesca 1-0 (-)
Huesca-Levante 2-1 (Vegar gjorde båda målen, varav ett var på straff, PULIDO)
Rayo-Huesca 1-0 (-)
Huesca-Córdoba 3-1 (Två mål av Rubén Castro, ett av Roberto Garcia)

Ett slag för folkbildningen: författaren George Orwell (han med Djurfarmen och 1984) var under slutet på 1930-talet stationerad i det då Falangistockupperade Huesca. I boken Homage to Catalonia skrev han [egen översättning]:
Månader tidigare, som Siétamo intogs, sade generalen lyckligt till sina trupper: 'Imorgon dricker vi kaffe i Huesca.'
Så fel han fick. Staden stod, den föll aldrig, trots flera blodiga attacker. /.../ Om jag någonsin återvänder till Spanien så ska jag se till att dricka en kopp kaffe i Huesca.

Så, gott folk, kaffe? Någon?

4/12 - 08 En potentiell verision av en möjlig, snar framtid

I våra anspråkslösa Silly-artiklar har den senaste veckan nämnts att Ricardo Oliveira kan komma att lämna Zaragoza i vinter. En försmak på hur det skulle kunna se ut kan komma att framläggas redan på lördag, eftersom Oligol plötsligt blivit 'tveksam till spel'.
Alltså. Det är inte han som tvekar, nej, så illa ställt är det inte.

Oliveira deltog inte på onsdagens träning, liksom han avstod den i tisdags på grund av skadekänningar.
Det är ett tag sedan brassen nätade nu; sist det skedde var den 18 oktober då han stod för två av målen när Zaragoza besegrade jumbogänget Sevilla Atletico borta med 4-0.

Kommer inte Oli till spel så blir det med absolut största sannolikhet [allt annat vore märkligt] Braulio som ersätter honom. Braulio har ännu inte gjort sitt första mål för Zaragoza, men - han är en finfin framspelare. Endast Jorge Lopez har hittills stått för fler målgivande passningar.

En sämre nyhet än den om Oliveiras potentiella frånvaro är Pulido, som är tillbaka efter avstängning och kommer att göra sitt bästa för att skapa osäkerhet i backlinjen i enlighet med tidigare matcher.
Kanske kan Pulido ordna sin fjärde straff för motståndarlag, dessutom?

Som det ser ut nu kommer Marcelino att ställa upp med:
                    [Lopez Vallejo]
Chus Herrero- Ayala- PULIDO- Paredes.
Inget vidare. Jag önskar mig fortfarande minst två nya backar innan December är till ändo.

Mitten desto bättre:
Arizmendi - Zapater - Gabi - Jorge Lopez

Braulio och Ewerthon

Vi får hoppas att den sistnämnde är försiktig på träningarna.

Speaking of assist, här är en liten summering över hur det ser ut för tillfället i vår interna assist-liga.

Jorge López 5
Braulio 4
R.Oliveira 3
Arizmendi 2
Ewerthon 1
Paredes 1
Caffa 1

Det är ändå en hyfsad spridning.

3/12 -08 Zapater

Det tar sig. Igår var det Chus Herrero. Från Chus Herrero är steget inte särskilt långt till mig, det har vi konstaterat nedan. Och just precis som det kändes som att det var dags att ta steget till nästa nivå talade Zaragozas finest, Alberto Zapater, ut i AS; som en bön som blir besvarad.

Han berättar, bland mycket annat, att han hoppas att detta derby utan anor nästa säsong äger rum i Första Divisionen. Den tycker Alberto om att prata om. Han är nämligen övertygad om att Zaragoza är tillbaka i sommar.

Alberto presenterar ett par korrekta kommentarer i stil med: Huesca är ett bra lag; jag tycker inte att deras motivation att vinna matcher enbart rör det här derbyt. De vill alltid vinna [något som särskiljer dem från de flesta andra lag] och de spelar en attraktiv fotboll.

Zapater får frågan om Zaragoza har mer än Huesca att förlora.
Han svarar: De spelar på vår hemmaplan. Vi förlorar nästan aldrig på La Romareda. Vår vision är att avancera till Primera; en del av den visionen går ut på att vinna alla matcher. Jag kan inte svara på vem som har mest att förlora på det här, vem som bäst behöver de tre poängen, men vi planerar att avsluta året på bästa möjliga sätt och just nu har vi en bra period.
Lite flyktigt.

Alberto tycker själv att derbyt i vår, på Huescas hemmaplan, blir det mer spännande av de två, eftersom det kan vara näst intill direkt avgörande i fråga om avancemang.
-Men jag skulle ge dem de här sex poängen om de behövde dem, om vi fick gå upp, säger Zapater, som vidare förklarar att han tror att lördagens match kan bli ganska tilltäppt.

Och så avslutar han vackert: På sätt och vis är varje match ett derby, ett annat slags derby, ett möte mellan dig själv och dig själv.

Det här var precis vad denna blogg behövde. Lite diplomati, lite kompetens och lite eftertänksamhet.

Det vore nästan synd att sluta i helgen, håller ni inte med?

3/12-08 Mina damer och herrar, jag har lurat er!

Men, jag tröstar mig med att Chus Herrero varit lika okunnande som jag. Jag ska aldrig mer skriva ett ont ord om Chus, han är min jämlike.

Derbyt på lördag är inte historiens första som jag tidigare raljerat om. Nej. Det är fel, fel, fel. Derbyt är historiens andra. AS.com skrev under gårdagen ett reportage om den allra första kampen om Aragón.

Zaragoza och SD Huesca har nämligen mötts en gång tidigare i Segunda Division. För femtioåtta år sedan. Då var inte ens mina föräldrar födda.
Liksom fallet kommer att bli i helgen drabbade lagen samman i den femtonde omgången då, år 1950.
Liksom då är Zaragoza storfavoriter. Liksom då var Huesca fyllt av före detta Zaragozaspelare, eller spelare på lån från Zaragoza, eller spelare som testas på högre nivå i ungdomsleden.
Det här mötet vann Zaragoza med 3 mål mot 0.

Den gången hette hjälten Luisito Béllo, vackra Luisito. Idag är Luisito 79 år, och kommer att få uppleva historiens andra Aragonienderby, denna gång från hedersplats på läktaren.

Returmötet anno domini 1950 vann Huesca med 2-0.

Nu återstår det att se hur pass väl vi upprepar historian.

Personligen tror jag att matchen blir svårare för Zaragoza i år än vad den var för nästan sex decennier sedan.

2/12-08 Chus Herrero

I dagens upplaga av den Aragoniska lokalblaskan El peridico de Aragón tilldeles Chus Herrero (av alla) lite utrymme för att ge uttryck för sin syn på lördagens möte.

Efter att ha tagit sju poäng på tre matcher, säger Chus, kunde uttgångsläget knappast vara bättre än det är.
Jag förmodar att själva "knappast" i sammanhanget har att göra med det där att nio poäng på tre matcher varit optimalt?
Nåväl.

Chus Herrero är en diplomatisk man.

Han säger: Det här derbyt kommer att bli väldigt speciellt trots att det inte har några anor. Det är en historisk match och för dem som bor i Aragonien och har möjligheten att ta sig dit kommer det att bli en stor upplevelse, liksom för oss som får spela det. Rent tekniskt skulle man kunna säga att det bara är tre poäng som står på spel, men den som vinner kommer att vinna betydligt mer än så.

Om vinsten på Tenerife i helgen (den andra bortavinsten på ett år, det tar sig!) säger Chus:
Vi gjorde en bra match, vi var oss själva igen. Jag vet inte om det var den bästa vi spelat, för vi har gjort ett par andra riktigt bra matcher under hösten, men den i söndags var väldigt bra. Det kändes fint och stämningen i truppen just nu är på topp. Triumfen var desto större för oss eftersom vi inte spelade hemma.

På frågan om vad han anser om sina egna insatser svarar Chus Herrero som följer: Jag tycker att jag varit bra. Det är aldrig svårt att spela då man spelar bredvid Ayala.

Hmm. Därmed får vi anta att allt det, (hur uttrycka sig lite finkänsligt?), mindre bra denne man åstadkommit under hösten alltså berott på Ayalas många skador?
Risken finns också att Chus Herrero får ta steget ut på högerkanten då en viss annan herre är tillbaka efter avstängning och förmodligen får spela mittback på lördag, vilket känns än mindre betryggande.

Den första att gissa rätt gällande vem jag syftar på vinner något, vad har jag inte bestämt än. Den här gången får Tobias Garcia INTE vara med i tävlingen, han kan inte vinna dem alla, det vore...inte rättvist bestämmer jag.

1/12-08   Varför?

Inspirerad av Tobias Garcia och dennes och Christopher Kviborgs fina arbete med derby-bloggen de skrev inför mötet mellan Las Palmas och Tenerife förra helgen bestämde jag mig helt sonika för att agera härmapa.
(Det är för övrigt Tobias som namngett detta alster, allting jag gör utgår från honom.)
Ambitionen med denna ödmjuka blogg är att på mitt sätt belysa det kommande derbyt mellan Zaragoza och SD Huesca. Går allt som jag hoppas kommer jag nog att (genom hot) lyckas få en och annan människa utöver undertecknad att bidra med ett par rader, dessutom. Detta är dock blott en dov förhoppning, vi får se hur det artar sig. I krig får ni, eller jag, stå ut med mig själv och leka att vi nöjer oss därmed.

Varför tycker jag att det här derbyt förtjänar en egen blogg då?

Jo, av den enkla anledning att mötet på lördag är av den historiska sorten. Så länge som Zaragoza har funnits (i 76 år) har inget annat aragoniskt lag befunnit sig lika högt upp i divisionerna som vi gjort, och något äkta Aragonien-derby (tidigare har vi fått nöja oss med Osasuna i Pamplona, och dem ska man aldrig nöja sig med) har därför aldrig ägt rum.
Förrän nu.

Zaragoza har spelat i Segunda division tidigare, men de andra aragoniska klubbarna har föredragit de än lägre divisionerna. Och så gick SD Huesca lite förvånande upp i Liga Adelante i samma andetag som vi föll ur Primera.
Hittills har de överträffat all förväntan, mer om dem sedan, de skall föräras ett eget inlägg med tiden, är tanken.

Lördagens derby är alltså ett derby helt utan traditioner, inget uppskrivet förakt, inga You-tubeklipp med galna supportrar som firar eller slåss på läktarna, det här är vår chans (nåväl, jag sitter trots allt i Norrköping och skriver) att skapa traditionerna själva från grunden. Vi får chansen att uppfinna vårt eget derby, forma det, och förhoppningsvis kan det växa till något så laddat och fullt av hat så att det tillslut liknar ett av de klassiska.
Sedan funderar jag varför jag skrev förhoppningsvis… Vill jag att Zaragoza ska spela i Segunda länge?
Nej.
Vill jag att Huesca ska gå upp i Primera då?
Kanske, med tiden.

De mer direkta förutsättningarna:
I helgen vann Huesca hemma över Las Palmas med 2-1.
I helgen vann Zaragoza borta mot Tenerife med 2-1.

I tabellen ser det ut som följer:
3. Real Zaragoza 25
7. SD Huesca 20

På återhörande!