La Batalla de Aragón: Goni ska inte vara bänkad!
För Zaragoza i allt. Överallt.
10/2-10 Goni ska inte vara bänkad!
Nu ska vi vara sådana ett ögonblick. Lite griniga.
Jag är en stor beundrare av José Aurelio Gay, jag har varit pro Gay sedan han först nämndes som tränaralternativ och har inte mycket dåligt att säga om honom. Förutom detta: jag tycker att han är orättvis och dum som bänkar Goni.
Jaja, Goni är tillsammans med Vicke Laguardia min favoritspelare, det vet ni, näst Zapater (han är evig) och lite Lafita, so much för objektiviteten. Nåväl, ungefär.
Goni var värdelös; helt fullkomligt berövligt dålig mot Espanyol och sedan dess (det här var den tionde januari) bor han på bänken. Men är det verkligen rätt?
Nej. Nej. Och åter nej. Det är det inte.
Två dagar innan matchen mot Espanyol låg han fortfarande sjuk i maginfluensa, och måhända var han kry nog att stå på benen den aktuella söndagen men det vet väl vem som helst att också ett par dagar efter att man slutat spy var femte minut så är man seg, långsam, uttorkad. Svag, om man nu ska kalla det så.
Gay satte Raul från start mot Espanyol, när han inte var helt återhämtad. Kan han [Goni]rimligen klandras för att han inte orkade då? Va? Kan han det? Nej, just det.
- Jag fortsätter jobba för att få komma in i laget igen men visst är det väldigt tråkigt att inte få spela, säger mannen själv till Periodico de Aragón. Det är klart att det blir svårare att komma in nu när vi vinner och när vi har förstärkt den centrala defensiven, men jag tänker inte låta någon chans gå mig förbi. Jag är begåvad med stort tålamod.
Mmm, begåvad, eller välsignad eller förbannad.
Eftersom - och detta lät man så stolt deklarera - vi skulle bygga upp ett nytt lag med en stomme utgjord av de våra i mesta möjliga mån kan vi alltså helt kallt räkna med att Goni också ges ovan nämnda chans, eller hur?
"Tror du att det är svårare för spelare som kommer ur de egna leden att ta plats i laget?"
- Nej, det vill jag inte påstå. Tycker inte ens man ska tänka på saken på det viset. I vårt fall spelar ju Ander och Lafita regelbundet, till exempel. De som kommit utifrån har kommit för att förstärka laget, inte för att åsidosätta oss, vi jobbar fortfarande tillsammans här och det är inte så länge sedan (oktober) jag kunde börja spela igen efter en lång skadefrånvaro. Varken jag eller Diogo har fått upp matchtempot riktigt än. Vi har en bit kvar, både han och jag.
Visst låter det (nästan) lite ursäktande? Lite blygt?
Jag har en del problem med det.
Goni och Lafita - två egna produkter från start - mot Málaga.
Tycker gott Goni kan tala ur sitt nyanlagda skägg och säga typ såhär istället:
- Det är tråkigt att jag blivit bänkad för misstag jag begått då jag inte var fullt frisk, misstag som inte varit kontinuerliga, utan kom ur ett tillfälle, i en match ur en period vi numera påstår att vi lagt bakom oss. Clearly that's not the case om det som skedde där (när jag tappade markeringen och de fick ta ledningen) fortfarande spökar. Och det säger jag med all respekt för Gay som gör ett fantastiskt jobb och med vilken samarbetet fungerar ypperligt i största allmänhet, och för de två segrarna vi nu har att luta oss mot. Jag hoppas och tror att jag får chansen att spela mot Valladolid på söndag, så att jag kan visa att jag är redo nu när jag inte är sjuk eller skadad. Visa att jag är en man för startelvan och inte för bänken. Det förtjänar både jag och Real Zaragoza, så att säga. '
Visst?
Tveksamheter på Diogo - Pulido kan spela högerback, det visade han mot Sevilla. Så Goni och Contini centralt och Ponzio längst ut till vänster, eller hur Gay?
Det låter bra va?
