Zaragozas vintervärvningar utvärderas
Hur har de nyanslutna skött sig hittills? Och hur kommer det att gå framöver?
I januari hände något. Förutom ett nytt år och ett nytt decennium har vi också fått se ett nytt Zaragoza. I den senaste matchen mot Atlético var mer än halva startelvan en annan än den som funnits att tillgå sedan sensommaren. Och lagets formkurva, som i december kröp omkring någonstans i bottenslammet - något som också avspeglade sig i tabellpositionen - är nu på stadig väg uppåt igen.
Oavsett hur säsongen slutar, kommer januari att ha spelat en stor roll, och även om inte lika många poäng plockades under januari (5 av 15 möjliga) som under andra månader, så kommer eventuella vinster i kommande i enlighet med orsaksambandet ha påverkats på ett eller annat sätt. Framtida vinster lär bero på Zaragozas vintervärvningar, helt enkelt. Därför kommer de här att kort utvärderas i förväg.
(I kronologisk ordning)
José Aurelio Gay - Tekniskt sett inte en värvning - han fanns redan i klubben sedan tidigare. Men sedan han tagit över a-laget har lyckan vänt, och laget har tagit sig upp över strecket. Han har arbetat hårt för att få spelarna att tro på sig själva igen. Och han har lyckats, hittills. Laget spelar nu bättre än på hela säsongen, och det är till stor del hans förtjänst att Zaragoza under februari tagit sju poäng - som kontrast kan påpekas att laget under oktober, november, december och januari sammanlagt tog tio poäng.
Eliseu - Så fort vinterfönstret öppnat, var Zaragoza snabba på att låna in portugisen efter hans misslyckade tid i Lazio. Eliseu har varit mycket bättre i Zaragoza, han kommer mer till sin rätt i den spanska ligan, verkar det som. Hans snabbhet kommer mer än väl till pass under kontringar, och kan bli ett vasst vapen för Zaragoza. Ser ut att trivas i klubben och kommer att göra bra ifrån sig under återstoden av säsongen, förutsatt att han får vara skadefri.
Humberto Suazo - El Chupete är den som statistiskt sett bidragit med mest hittills. Hans fyra mål placerar honom på en delad andraplats i den interna skytteligan, och de fyra målen har han gjort på åtta matcher. Arizmendi är den som gjort flest, fem mål, men det på 22 matcher. Men Suazo gör mer än bara mål, han springer också. Vilket är både bra och dåligt. Bra, eftersom han då gör mål, som det första mot Getade, där han snappar upp en dålig hemåtpassning. Dåligt, eftersom han tröttas ut och ofta är blekare i den andra halvleken. Men totalt sett har han haft en klart positiv inverkan på laget.
Jiri Jarosik - Värvningen av Jarosik var en vi ställde oss frågande mot inledningsvis. Men tjecken har fått oss att ändra uppfattning, då han tillsammans med Contini (även han en vintervärvning) framgångsrikt bildat mittbackslås, som jobbat hårt för att täppa till hålen i det såll Zaragoza är. Eller snarare, var. Mycket tack vare Jarosiks kompromisslösa spel har laget endast släppt in 1,3 mål per match sedan hans ankomst, en siffra som tidigare låg på på 2,3 insläppta mål per match.
Adrian Colunga - Endast en anfallare räckte inte för Zaragoza, som befann sig i en anfallskris då föregående år gick mot sitt slut. Braulio, som inte lyckats (men ärligt talat heller inte riktigt fått chansen) i Zaragoza, lånbyttes mot Colunga. Kanarierns ankomst bidrog enormt till vinsten mot Tenerife, som inte kan understrykas nog hur viktig och efterlängtad den var. Men Colunga har haft lite problem med sjukdomar och har därför inte hunnit spela lika mycket som sin nya kollega Suazo, dock har han ändå gjort ett gott intryck under den lilla tid han fått. Säkerligen kommer han lyckas bra även framöver.
Roberto - Zaragoza ville byta Songo’o mot Real Sociedads målvakt Asier Riesgo, men fick inte som man ville. Istället lånades Roberto in, och tur var väl det. Roberto fick sitta på bänken i några matcher, men till slut valde Gay att starta med honom istället för Carrizo. Roberto tog chansen och gjorde några fina räddningar, och det även i senaste matchen, mot sin moderklubb. Han har fått en stadig start, och lär, utan några oförutsedda händelser, kunna fortsätta på den inslagna vägen.
Matteo Contini - Mittbacken dömdes, lite på grund av sin ålder och sitt rykte som väldigt ojämn, ut lite på förhand, av inte minst mig själv, men han har visat hur fel vi hade. Grovt fel. Olyckligtvis ledde hans enda misstag i senaste matchen mot Atletico till att de kvitterade i slutminuten, men bortsett från det har han varit fenomenal. Nå, nu får allting ändå sägas vara relativt, men jämfört med föregångaren, en seg och lite för gammal Ayala, är detta är klar förbättring. Faktiskt, med Continis ena-foten-över-gränsen-spel och stentuffa attityd, är det nästan så långt ifrån Ayala anno 2010 man kan komma. Även om ett misstag ledde till två uteblivna poäng, har han tidigare räddat poängen i andra matcher, så det mer än jämnar ut sig. Och det var inte för inte som han röstades fram av El Periodico de Aragons läsare som bästa värvningen i januari (före exempelvis Suazo).
Edmilson - Ytterligare en värvning som kritiserades av redaktionen på förhand. Främst på grund av hans ålder, och eftersom hans bäst-före-datum sades vara sedan länge passerat. Detta märktes inte minst i 1-3-förlusten mot Sporting, då han var en direkt bidragande orsak till Zaragozas misslyckade spel. Och när han inte varit direkt dålig har han varit så gott som osynlig. Omärkbar. Antagligen ville Gay ha in lite rutin i laget efter att bl.a. Ayala lämnat. Det är möjligt att brassen förbättrar sina insatser under säsongens slutspurt, men det har inte sett bra ut hittills.
