Agapito vinner tid

Det är sällan vi får rapportera om bra saker ledningen gör men sedan klubben gick i konkurs i somras har man tillsammans med utvalda jurister faktiskt fått en hel del uträttat. 

Att komma överens med fordringsägare är långt ifrån enkelt, fråga bara RCD Mallorca, och Real Zaragozas skuld är den största som någonsin accepterats av konkursförvatlningen vilket betyder att det är många man ska enas med och om mycket pengar.

Nu har styrelsen för Real Zaragoza S.A.D hur som helst lyckats nå överenskommelser som lever upp till de krav som ställs på samtliga lag i befintlig situation av  Propuesta Anticipada de Convenio (PAC) och det här ger både klubben och ledningen lite andrum.

 

Med dessa många traktat som sanningsförsäkran ökar stödet från Liga de Fútbol Profesional (LFP) samt spelarfacket AFE markant. Med deras hjälp har sånär halva skulden till och för olika spelare kunnat omförhandlas; ner från 68 miljoner € till 36 miljoner. Avbetalningen tar avstamp i juli 2013 då 5% ska betalas, följande år ökar den här summan till 9% för att åren därpå stiga till 14%, 16% och 19%.

Bland de klubbar som varit extra samarbetsvilliga märks inte oväntat helt S.D Huesca. Desto mer förvånande är det i så fall att Getafe, som Real Zaragoza låg i en infekterad tvist med i våras, vänt och nu blivit en av de mest tillmötesgående.

 

Den nuvarandre truppen befinner sig helt i fas med de riktlinjer som tidigare fastställts av AFE, samtliga har dessutom skrivit under det avtal som presenterats av PAC, vilket innebär att 50% av deras löner kommer att betalas av facket de första åren, för att sedan minska till 20% 2013.

Real Zaragoza har genom att visa sig samarbetsvilliga försäkrat sig om att AFE står bakom klubben i de här frågorna i åtta år, vilket är ovanligt. Tidigare har man som mest gått med på fem.

Fram till 2019 ska klubben betala av 55 miljoner € medan resten av skulden fryses in, den kommer alltså inte att växa, förutsatt att klubben stannar i Primera Division.

Skulle vi däremot degraderas till Segunda får vi tre år på oss att ta oss tillbaka upp igen, och under dessa tre år behöver vi inte betala ett öre till någon.  Stannar klubben i Segunda i mer än 5 år kommer man att ta fram en ny plan.

 

Hur motvilligt inställda somliga än må vara till Agapito Iglesias har han faktiskt räddat Real Zaragoza genom de här avtalen. 

 

(Jag vet att ni är många som grinar illa åt att vissa lag hamnar i de här situationerna och av någon anledning verkar det vara extra provcocerande att en del faktiskt får hjälp att ta sig ur dem också. Antar att ni hellre vill se saker gå om intet, ni tycker man ska stänga av respiratorer och sådant också kan jag tänka mig tills det drabbar er personligen. Men att lagarna finns är inte vårt, Real Zaragozas, påfund. Så länge reglerna finns att utnyttja är de till för - och kommer därför också - att utnyttjas. Alla har inte kommuner som ger bort dyrbar mark som försäkring till polarna på banken till dem bakom sig. Don't hate the player, hate the game.)