La Batalla de Aragón: Det var inte fotbollen som vann på Bernabeu, det var Barcelona

På lördag möter Zaragoza Real Madrid borta och givetvis hoppades jag på oavgjort igår bara därför (turneringen Champions League som sådan är jag överhuvudtaget inte intresserad av, den är själva huvudparaden för allt jag ogillar med fotbollen). Det hade varit ett rätt bra utgångsläge helt enkelt, Madrid som gett upp ligan skulle fokusera på CL osv.

Så blev det inte.

Får hoppas att de fortsätter hoppas på mirakel, och att de är störda. Vi behöver poängen.

 

Eftersom jag ändå såg matchen måste jag säga några saker.

 

Då vi hade upptaktsträff inför säsongsstarten i prestigefyllda Div 1 Södra för några veckor sedan framfördes en särskild uppmaning till tränarna från förbundets sida under lunchen.

"Ni måste se till att era spelare inte börjar med Barcelonacirklarna," löd den, och med Barcelonacirklarna åsyftas naturligtvis de karakteristiska svärmar av blåröda som groupar domaren vid varenda avblåsning, något som egentligen borde ge samtliga varningar men ses över med här.

Nästa år träder en ny lag beträffande domargnäll i kraft. Att mena på att någon annan ska bli varnad (att sätta sig över domaren) innebär att man själv kommer bli det, det ska bli otroligt intressant att se hur den regeln efterlevs och konsekvenserna av den. För när det kommer till att klaga på domaren är det de som får mest (Real Madrid och Barca) som protesterar vildast och inget klagande är så organiserat som Barcelonas. Pep sätter sedan en slags paradoxal ära i att "inte diskutera domaren" efter match och jag förstår för det hade blivit påfrestande i längden, särskilt om man gått djupare in i det hela och börjat kontra med besvärliga motfrågor om hur han ser på de egna spelarnas uppträdande gentemot domaren jämfört med fördelarna man får.

Extra sorgligt (och fult) blir det då man faktiskt - som igår-  rusar fram i samlad trupp och leker jättearg för att "någon blivit dödligt sårad" (alltså filmat) för att sedan stolt klappa sig på axeln i omklädningsrumet och konstatera att ingen minsann spelar så FAIR och så vackert som "vi" gör, som om man kunde bestämma det rakt upp och ner och göra det åt alla andra också.

För det är inte fair hur innerligt än kvasijournalister skanderar att FOTBOLLEN HAR SEGRAT när den just fått ytterligare en nådastöt.

 Defensivt fotboll är trots allt alltjämt fotboll men det där är själva defintiionen av spelförtörelse; filmningar och krokodiltårar förstör vilken match som helst.

Jag börjar byta åsikt, eftersom beteendet är så skadligt och så utbrett (och accepterat beroende på vem det är): snart är jag, som alltid varit rätt fotbollskonservativ och ansett att det ska avgöras på planen, helt pro avstängningar i efterhand.

Eftersom man inte kan vädja till sunda förnuft när äregirigheten och övertygelsen om den egna högre existensen slagit sina klor om det som en gång var någons bultande hjärta måste man helt enkelt tvinga fram förändringarna. Frågan är om någon verkligen är intresserad av att göra det på högre instans, när man tjänar så bra på det här.

 

 

Vad mer?

Jo.

Domaren avgjorde inte matchen. Det var det Messi som gjorde, det såg väl alla?

Utvisningen på Pepe må vara hård men den är inte nödvändigtvis felaktig bara för det. Hört talas om hårt men rättvist? Det är vad den utvisningen var, tycker jag. Sträckt ben, dobbarna före, våldsam satsning, det kan gå jävligt illa.
Det var precis så Figo avrättade vår egen Cesar Jimenezs karriär för ett par år sedan, och Zaragoza fick inte ens frispark. Cesars ben gick av, trots tre års rehabträning kunde han inte komma tillbaka och bredvid där och då, på planen satt Figo och knöt skorna.

Men Mascherano skulle allt åkt, han med.

Messi avgjorde hur som helst och han gjorde det rikigt elegant.

 Aj, aj, aj vad sånt kan svida.

Jag tycker att Messi är helt lysande och så, men för mig är han liksom den här typen av fotboll tråkigare och mer förutsägbar än knäckebröd och jag spyr på prat om bäst i världen (speciellt folk som påstår sig vara ensamma om att anse Messi som den främste, när de poserar med detta som nån slags ovanligt insiktsfull outsideråsikt som oftast blir emotsagd...oj, vilken skev verklighetsuppfattning, lämna lägenheten snart eller slå på teven, titta i en tidning?) som vore det någon total, ekumenisk sanning. Något man "är tvungen" att hålla med om för annars "kan man ingenting". För det har ju JAG sagt, gurun. 

Visst råder det ett starkt titelavund hos många, men att behöva pådyvlas åsikter eller avskrivas som idiot för att man inte håller med i den här omfattningen är en av de huvudsakliga anledningarna till att frustrationen gentemot Barcelona är så pass utbredd som den tyvärr är. Det är lite orättvist mot klubben, det är inte deras fel.
I Sverige är det så lätt att fiska beröm om man vill. Man sågar Real Madrid och stygge Mourinho, avskriver dem som cyniker lite lätt, hyllar världens bäääästa Barcelona, det  "enda lag" som vill spela fotboll (för fotboll kan bara spelas på ett sätt har vi konstaterat) och omedelbart får man höra hur rätt man har, hur träffande det var och hur sant, eftersom det är precis så man själv lärt sig tycka och då måste det vara rätt. 

Perspektiven existerar inte (den ena är ond, den andra är god, det finns bara ETT rätt), lika lite som det där med olika preferenser ("du kan ingenting") och egna misstag;  har man väl en gång skitit på sig vänder man på kalsongerna bara, så det inte ska börja klia, för att tvätta för mycket är inte bra för miljön, det har man väl hört. Att man sen frivilligt satt sig i sin egen skit är mindre viktigt. Efter ett tag stinker det men det finns dyra parfymer man kan köpa, det förstod Laporta väl tex.

Så man gör det lätt för sig, blir en tunn stämma i kören eller så blir man en "hater". det finns ju bara det. Antingen eller.

Bäst eller du kan inget.

Blir så förbannad när nån ska försöka ta patent på skönheten och göra allt annat till förödelse och det blir så många andra också eftersom man försöker ta deras visioner ifrån dem. Har skrivit om det förr. Här.

Är på Gabis linje helt - det finns ingen bäst i världen eller så finns det väldigt många.

Eftersom alla böcker jag läst på sista tiden refererar till Anna Karenina på ett eller annat sätt slänger jag in ett citat från orginalboken här:

"- Jag anser, sade Anna och lekte med en avdragen handske, att om det finns lika många förstånd som det finns huvuden finns det lika många olika slags kärlek som det finns hjärtan."

 

Förtjänade Barcelona att vinna igår?

Ja, det gjorde de utan tvekan, jag tror inte det är resultatet folk motsätter sig.

De gjorde två mål och de som gör målen vinner.

Har man gjort flest regelrätta mål förtjänar man att vinna, det har varken med bollinnehav eller antal passningar att göra.

Men mer än så var det väl inte? Det var ju en alldels oförskämt tråkig match, i alla fall för oss som inte håller på något av lagen, som satt där och tappade tron på fotbollen inför det där spektakel som kallats mötet mellan "världens två bästa lag". 

(Det är ju först på lördag vi kommer, liksom.)

Om det är det här som är att vara bäst är jag glad över att vi ligger där vi ligger.
Det är många fasader som spricker i sömmarna.

 

Tänkte att någon av de mina kanske var där, på plats, och scoutade inför helgens final, men det kom vad jag såg inga bollar från läktaren så de satt väl framför teven och halvsov som en annan.