Real Sociedad - Real Zaragoza: 2-1

 

Det börjar inte ens bra.

 

Utanför Anoeta väntar Real Sociedads Ultras, Peña Mújika, på de bussar med tillresta zaragocistas som kommitt till San Sebastian för att stötta sitt lag i det här mycket svåra och kanske direkt avgörande mötet. de väntar med stenar och med flaskor, och när den sista bussen är på väg in kastar de. Ett fönster går sönder, någon skadas men inte allvarligt. Man plåstrar om personen på plats och sedan är det bra med det bestämmer man.

 

Real Sociedad kopplar tidigt greppet om matchen medan Zaragoza kämpar för att ligga rätt i sina positioner. Det går inget vidare. Man är nervösa, man slarvar och vid sidan står Aguirre med armarna i kors. Ibland tittar han upp i himlen. Ibland nyper han tag i sin dubbelhaka och klämmer på den. Där har vi hans engagemang. I hemmelen, i hakan. Allt det som inte sker på planen fast det borde bekommer honom inte. Blinkar man länge kan man kanske missa ett flygplan, i värsta fall.

Aguirre är inte den enda högaktade som sotas ner på Anoeta. För andra matchen i rad är det ett alltför enkelt misstag av Toni Doblas som ger gästerna försprång. Han rusar ut ur straffområdet för att få undan en boll och så missar han den. Det gör inte Tamudo. Givetvis gör han inte det. Tamudo är lika vaken och påpasslig som han är underskattad och med Doblas ur vägen och ligans långsammaste mittbackspar "på språng" är det inga problem för honom att ge hemmalaget ledningen. Det är inte särskilt orättvist förutom rent principiellt.

Real Sociedads ledningsmål är ingen lyckosam slump; Zaragoza är sina egna misstags fångar, och offren för den egna rädslan.

 

Här och där döljer sig tjuvar som kan stjäla drömmar utan att lämna spår efter sig men aldrig så många så att det räcker för en hel säsong. En match här, en där.

I varje ögonblick av våra liv agerar vi, vi fattar beslut som påverkar oss och som påverkar andra, men konsekvenserna är sällan omedelbara. Fotboll är livet  fast forward. Inom loppet av nittio minuter är resultatet av de gärningar, impulser och snedsteg, av de minsta rörelser så skoningslöst eller så underbart tydliga att de kan sammanfattas och analyseras.

Zaragoza satte hoppet till Anoeta efter misslyckandet på La Romareda i söndags och förlorade.

Aguirre skulle bevisa att hans konstruktion var snabb, vass, dödlig men själv står han och tittar på himlen i första halvlek och laget är bara lite mer närvarande.

Vi har ödet i våra egna händer hette det igår, men Zaragozas öde låg i allas händer utom de egna och Aguirres. Vi behärskas av vårt motstånd och är livrädda och det finns ingen där att peka ut vägen för oss.

 

Ingenting stämmer. Vi får tag i bollen bara för att bli av med den, Sociedad är itne långt bättre. Sedan de tagit ledningen är de nöjda med att försvara sig med nio man och slå ut bollarna på den vedervärdiga löparbana som omgärdar gräsplanen.

Strax innan halvtid kvitterar Uche, men målet döms - visar snart reprisbilderna - felaktigt bort för offside. Ander, som är den som sl¨år passningen till Ikechukwu, står helt i linje med backarna.

Alvarez Izquierdo plockar poäng från Zaragoza.
Han får betyget 2/10 av Marca med motiveringen: Alvaer Izquierdo annulerar ett mål för Zaragoza för en offside som inte existerar och naturligtvis påverkar det slutresultatet.

 

I andra halvlek kopplar Zaragoza grepp om matchen och pressar tillbaka Sociedad som är betydligt bekvämare än vad man bör vara då man leder med 1-0. På kort tid uppenbarar sig tre möjligheter. Uche nickar bollen i famnen på Claudio Bravo, Uche skjuter över, Uche kommer helt ren, ensam med målvakten i bra fart, får en sekund på sig att måtta skott och skjuter precis utanför.

Vi svär över Uche. Hur kan han skapa så många chanser och bränna alla? Om Ponzio sätter vart 150:e långskott sätter Uche vart tusende friläge.

 

Zaragoza kvitterar genom Gabi. Alltid Gabi. Lafita faller (ganska enkelt) precis utanför straffområdet och Gabi skjuter; rakt upp i krysset. Bravo kan inte göra något, Gabi rusar ut till bänken, försvinner band sina lagkamrater och kommer ut tårögd, skrikande med kaptensbindeln lös.

Det är det vackraste vi ser ikväll.

 

Målet ingjuter nytt mod i spelarna och medan Real Sociedad tar det lugnt stressar Zaragoza sönder sig och allting blir värre. 

Ander är nästa att vara ensam med Bravo i straffområdet och skjuta utanför. Det är så dåligt, så ängsligt, så ovärdigt.

När Doblas sedan skadar sig och Leo Franco byts in förstår man att det är kört och det är det också.

Argentinaren lyckas förvisso med sina första ingripanden, men då i den 88:e minuten, då det inte riktigt finns tid kvar att ändra på något bjuder han, tillsammans med Jarosik, gästerna på segermålet.

Aranburns skott är varken särskilt hårt eller precist, men det behöver det inte heller vara då vi har en målvakt som ser ut som en skateboardåkare med ena handen i backen och fötterna i luften. Bollen rullar in, utan problem, men först touchar den Jaorisks fot.

Jag undrar hur många poäng de två enskilt berövat oss i år.

 

I den 89:e minuten släpper Aguirre sin haka, sänker blicken  en aning och då den landar på reslutattavlan kommer han på att han kanske borde göra något. Då har Uche redan varit så slut i 25 minuter att han låter bli att springa på långbollarna man får fram till honom. Han låter dem rulla ut över kanten och rycker urskuldrande på axlarna.

Aguirre byter in Singol, men det är redan försent.

- Jag tror just jag framställt mig själv som en dåre, säger Aguirre efteråt.
Tycker det är en helt åt helvete kommentar hur väl den än stämmer.

- Jag är fucked, säger Doblas. Mentalt, fysiskt. Jag kommer nog inte spela mer den här säsongen, ska göra tester imorgon. Så länge det finns liv finns det hopp...
 

 

Matchen skulle slutat 2-2 men det gör den inte.

Osasuna vänder och vinner i Sevilla och tabellen ser ut såhär:

11.) Mallorca 44
12.) Levante 44
13.) Real Sociedad 44
14.) Osasuna 44
15.) Sporting 43
16.) Deportivo 42
17.) Getafe 40
18.) Real Zaragoza 39
19.) Hércules 34
20.) Almería 27

 

 

Mer säger jag inte.

 

 

Real Sociedad: Bravo, Carlos Martínez, Demidov, Ansotegi, De la Bella, Rivas (Markel, min. 75), Aranburu, Griezmann, Xabi Prieto, Zurutuza (Sutil, min. 66) och Tamudo (Ifrán, min. 75).

 

Real Zaragoza: Toni D. (Leo Franco, min. 65), Lanzaro (Sinama P., min. 89), Jarosik, Da Silva, Paredes, Ponzio, Gabi, Ander, Lafita, Nico Bertolo (S. Boutahar, min. 45) och Uche.

 

Målen: 1-0, Tamudo (min. 23); 1-1, Gabi (min. 53); 2-1, Aranburu (min. 88).

 

Domare: Álvarez Izquierdo 

Varningar, Real Zaragoza: Lanzaro (min. 25), Ander (min. 44).

Varningar, Real Sociedad: Griezmann (min. 9), Zurutuza (min. 14), Tamudo (min. 72), Ifrán (min. 85).

 

 

 

Aupa Zaragoza!
Nu jävlar.