Real Zaragoza - Lugo: 0-0
Kräftgången fortsätter.
Nej, hörrni. Här finns inte mycket att skriva hem om. Zaragoza lägger sin femte raka match utan seger till historien och man funderar på om 0-0 var ett okej resultat givet att halva laget var indisponibelt (nio av startspelarna är borta), eller om man ändå ska ”kunna kräva mer” hemma mot ett lag i mitten av tabellen om man ska vara med och konkurrera om kvalplatser.
Alla tycker saker, ingen vet.
Jag skriver om det som finns att skriva om, det lilla.
Alberto Dorca.
Dorca förlorade sin mamma i veckan, och innan avspark hölls en tyst minut i hennes ära. Dorca hade armar som höll om hans axlar och man tittade medlidande på honom och han bara stod där. Med slutna ögon och hårt sammanpressade käkar. Han bet ihop.
Ranko Popovic var med.
Ja. Förbundet har ännu inte beslutat sig för hur de ska döma i det här fallet. Zaragoza har överklagat avstängningen och i väntan på att någon slags dom kungörs här arbetar man helt enkelt enligt devisen oskyldig tills motsatsen bevisas (ett uppfriskande exempel på rättegången före domen, det är ovanligt, särskilt nu) och låter Popovic vara med.
Förlorade vi kontrollen eller gav vi bort den bara?
Om det var någon som ”förde” matchen igår var det gästande Lugo, som kom till Zaragoza med ett betydligt mer upplyftande facit än vårt eget: på sex matcher har de fyra segrar och en oavgjord, en förlust.
Det var Lugo som var bollförande och Zaragoza fick verkligen kämpa för att försöka få dem att komma av sig. Någon har räknat ut att Zaragoza sammantaget inte ens hade bollen i tjugo av matchens nittio minuter, vad det nu är tänkt att betyda förutom att Lugo ”vann bollinnehavet”. Jag vet inte om tänket var något slags kontringsspel; ett par avslut hade vi faktiskt (jag räknade till fem under hela matchen) som kom till efter att man oväntat lyckats återerövra bollen för ett par sekunder, eller om Popovic bara försökte hålla undan. Kanske, tänkte han, var det gott nog om vi bara tog oss igenom det här utan våra nio startspelare med ett poäng i behåll, kanske är det lättare om man låter Lugo hållas?
Efter matchen sade han sig vara nöjd med poängen, som för tillfälligt landat oss på den åtråvärda sjätteplatsen igen. Idag spelar Ponferradina borta mot Mirandés. Skulle de råka förlora kanske vi får lite luft under vingarna inför nästa omgång.
Zaragoza förlitar sig, och beror alltför mycket, på Borja Baston – det är han som ”ska” göra de mål som måste göras och det har börjat tas för givet på ett sätt som varken är trevligt eller som gynnar oss. Igår var Borja inte alls med i matchen även fast det var han som avslutade. Han var uppenbart störd av något, han lyckades inte fokusera. Vid tre tillfällen var Borja rättvänd och ensam med Mallo i Lugos mål och alla tre gångerna sköt han utanför. En vanlig dag hade han satt alla de tre chanserna, de var sånär ”givna”.
Alcolea
Pablo Alcolea fick en del kritik för sin insats mot Mallorca förra veckan, och den var inte oförtjänat. Han gick bort sig och han gjorde sina försvarare påtagligt nervösa. Men mot Lugo var han som förbytt. Mot Lugo var han rena muren. Han dirigerade försvaret och att vi fick med oss en poäng är enbart hans förtjänst – Alcolea gjorde flera konstnummer till räddningar. Av La Sextas tittare röstades han fram som matchens spelare.
Dr Jekyll and Mr Hyde över honom. Colour us intrigued.
Debutanterna
Zaragoza stöps i skrivande stund om från grunden (ämnar skriva mer om det här vid tillfälle) och ett led i detta är satsningen på de egna talangerna. Det här ska bli ett hemvävt lag igen. Christian Lapetra vill ta klubben så långt bort från Agapitos försök till skrytbygge som möjligt och gott så. Det är ett trevlig engagemang, en hoppfull kontrast till ”den moderna fotbollen”, en anledning till att inte sluta titta. Igår, eftersom skadesituationen inte medger annat, fick två av Zaragozas egna ynglingar debutera; Sergio Gil och Meseguer.
- Det här har jag drömt om hela mitt liv, sa Mesguer efter matchen.
- Riktigt tråkigt att vi inte fick med oss alla tre poängen, sa Sergio Gil, som inte var långt ifrån att ge Zaragoza ledningen då han just kommit in och lyckades stjäla bollen just utanför offensivt straffområde. Han svängde runt men fick inte tillräckligt med kraft och Mallo kunde avstyra det – men så nära det var att bli rena drömdebuten för Gils del är det itne särskilt konstigt att det är det som han tar med sig.
Real Zaragoza: Alcolea, Cabrera, Eldin, Lolo, Borja, Fernández, Dorca, Tato (Willian José, min. 66), Galarreta (Sergio Gil, min. 80), Rico (Meseguer, min. 89) och Vallejo.
Lugo: Mallo, Caballero (Lolo Pla, min. 82), Pita, Borja G., Ferreiro (Álvaro Peña, min. 82), Seoane, Manu, Toni (Iago Díaz, min. 68), Puerto, D. López och Dalmau.
Domare: Jorge Figueroa Vázquez (från Andalusien).
Varningar, Real Zaragoza: Cabrera (min. 35) & Dorca (min. 41). De kommer båda - tro det eller ej! - att missa nästa match.
Varning,Lugo: Caballero (min. 24).
Publik: Ca 15 000 på La Romareda
Nästa vecka möter vi Racing Santander, söndagen den 22/3 kl 12.
