Real Betis - Las Palmas1 - 0
Sevilla 3-1 Zaragoza
Zaragoza skrämde andalusierna, men det var inte nog.
Vissa matcher är riktigt usla att uppleva, andra underbara. Vinsten mot Valencia fick oss Zaragocistas att gå på moln i en vecka, och det gör vi inte ofta. Detta var istället något av en antonym. Det faktum att resultaten i de andra matcherna gick Zaragoza emot är finkornigt salt i våra nyöppnade sår.
Nåväl, Zaragoza ställde upp på följande sätt:
(4-2-3-1)
Leo Franco;
Diogo, Jarosik, Contini (Da Silva 58'), Paredes;
Ponzio, Gabi;
N’Daw (Braulio, 46'), Ander (Jorge López, 70'), Bertolo;
Uche
Och Sevilla såhär:
(4-1-2-1-2)
Javi Varas;
Cáceres, Navarro, Fazio, Escude;
Medel (Zokora, 78');
Navas, Perotti;
Rakitic (Romaric 89');
Kanouté (Renato 60'), Negredo
Inledningsvis testar lagen varandra, några långbollar slås på Uche, men Varas avvärjer, och Franco räddas Navas långskott. Zaragozamålvakten agerar faktiskt ganska bra, särskilt när han räddar ett volleyskott från Negredo - returen som han lämnar nickar Kanouté över.
Precis som nämnt i infören var det på Pizjuan som Uche ådrog sig sin skada för ett och ett halvt år sedan. Av det märkte man inte det minsta nu, han var återigen Zaragozas kanske allra farligaste spelare i första halvlek.
Negredo, som ju var så gott som klar för Zaragoza innan han ändrade sig och valde Sevilla och sedermera ersattes av Uche samma sommar, hade en trevligare dag idag. Han hotade Zaragoza med flera skott, men fick trots sin offensivlusta inte göra första målet. Det gjorde nämligen Perotti.
Navas fick bollen på högerkanten, närmade sig kortlinjen innan han slog in bollen mot mål, längs marken. Bollen går förbi Paredes, som var beredd på en inläggsfint. Franco gör ett försök och kastar sig för att nå bollen med händerna, men missar även han bollen. Negredo testar det motsatta, att slänga sig med fötterna först, men uppnår samma resultat. Tyvärr, för Zaragozas del, har Perotti smugit upp vid den bortre stolpen och behöver bara sätta fram foten för att styra upp bollen i nättaket. 1-0 till Sevilla.
Väldigt tråkigt för Zaragoza att släppa in ett mål så kort före halvtid, eftersom matchen varit jämn. Särskilt dålig i den situationen var Diogo, som när inlägget slås tagit upp en strategiskt totalpuckad position mitt emellan Negredo och Perotti, så att varken markerar den ene eller den andre.
Det är tydligen ändå ett stärkt Zaragoza som kommer ut i andra halvlek, med Braulio på plan istället för N’Daw, för det tar bara två minuter innan Jarosik kvitterar. Vid en frispark till vänster om Sevillas straffområde rör tjecken sig mot den första stolpen, och kan relativt omarkerad prick-nicka in 1-1. Så fri är han till stor del på grund av att två Sevillaspelare går upp i nickduell mot varandra bakom Jarosik.
Glädjen i Zaragozalägret lever bara i några minuter, fram till att Cáceres springer förbi Ponzio och snubblar på luftmotståndet - och naturligtvis är det straff, tycker domare Ignacio Villanueva. Mig veterligen finns det ingen kontakt de båda emellan, och är det ändå så att att det är ”tacklingen” som får Cáceres att gå omkull förstår jag inte hur han kan brösta ner en boll utan att slås till marken av bollens enorma tyngd.
Ett typexempel på en så kallad "tackling", enligt domare Villanueva.
Alltså, gult kort till Ponzio, och straff till Sevilla. Och bara för att retas lite till får Franco en hel hand på bollen, men lyckas bara styra den upp i nättaket. 2-1. Efter straffen byts Contini ut mot Da Silva; italienaren skadade sig när han täckte ett skott från Kanouté, och fick behandling utanför planen när straffen kom. Minuten därefter bestämmer sig Manzano för att ta ut just Kanouté och sätta in Renato.
Zaragoza gör det enda rätta, och spelar allt offensivare. Har man gjort ett mål kan man göra ett till. Jorge López, som ersatt Ander med tjugo minuter kvar, har ett läge, Jarosik tre (!), Bertolo är fri med Varas men misslyckas med att göra mål.
Sevilla har sina lägen också, Jorge López räddar Fazios nick på mållinjen, och sedan påbörjar Zaragoza sin belägring. Sista tio inriktar sig Sevilla på att försvara sin ledning, och gästerna gör allt för att få med sig en poäng hem till Aragonien.
Men utan avslut blir det inga mål för Zaragoza, som försöker bryta sig igenom den Sevillanska muren. Istället skickar Sevilla upp Negredo för att kontra med två minuter kvar. Da Silva gör sitt bästa för att glidtackla undan bollen - men missar. Det bryr sig Negredo inte nämnvärt om, utan tar tillfället i akt att visa upp sitt bästa svandyk. Och det faller domaren för, återigen.
Hela foten i marken... halva foten i marken... and takeoff.
Alltså, gult kort till Da Silva och straff till Sevilla. Och bara för att retas lite väntar Negredo ut Franco innan han kallt placerar in bollen i mål. 3-1 till Sevilla och inga poäng för Zaragoza, domaren blåser av matchen där.
Sammanfattningsvis en otroligt tråkig match för alla zaragocistas. Det går att skylla förlusten på mycket. På domarna, på filmningarna, på otur. Men man får inte glömma att laget hade flera bra chanser att utjämna, inte minst genom Bertolo. Som Nina skrev inför denna match: han kan inte avsluta (och ändå har han gjort fyra mål, precis som Singol).
Sevillapubliken sjöng ”A Segunda oe oe” (precis som alla andra fans, mycket kreativt). Både Arne Hegerfors och den engelske kommentatorn ville flera gånger påpeka att nu minsann, nu ligger Zaragoza under strecket, igen. Med ett outtalat eftersläpande ”äntligen”. När engelsmannen sedan fick se tabellen, och läste att Zaragoza faktiskt låg på en 17:e plats, en poäng ovanför strecket, då blev det tyst i säkert en halvminut. Sedan räddade han sig genom att börja prata om att Cristiano Ronaldo och Leo Messi delar skytteligaledningen. För det är väl det handlar om, nu när ligan återigen ”är över”.
Åtta matcher kvar, 24 poäng att spela om, Zaragoza ska ta 14 av dem.
