La Batalla de Aragón: Tjugotre poäng på vers
Ztörzt, bäzt och vackrazt.

La Batalla de Aragón: Tjugotre poäng på vers

Här om dagen blev jag "rådd" att inte dribbla bort mig i min egen "poesi" (höhöhö!), så att säga.
Det gillas inte riktigt.
Låtsaskonstruktiv kritik är väldigt fult tycker jag.
Så, varsågoda.

Speciellt för "Mitt Namn", och för Javier Aguirre.

När du kom i november
var vår förtröstan tärd
Periodicos polemiker
Gayutopin –
vår bottenvärld.

Vi åkte till Getafe
Madrids pulverkaffelag
Bert-Olov gav oss ledningen
fast bara för ett tag.
För domarn såg en straff sen
som faktiskt inte fanns,
Den gav han till Colunga,
som förvaltade sin chans.
Visst – han bad om ursäkt,
men vad hjälper väl det
när ett ett var så inkorrekt
och allt som vi fick med?

-Vi tar igen det hemma
vår frälsning kommer här.

Ditt löfte första dagen
så karsk och bipolär.

Till La Romareda
kom Trend-Villarreal
och skapade oreda,
tre noll; precedensfall

- Nu lurar vi dem alla
sa Agapito då
Vi låtsas vi är stjärnor
och spottar på de små!

De små var Almeria
i botten så som vi
till vår epifania -
ett plan att stå oss bi.

Men tji fick Zaragoza
och många denna dag
flygledarstrejk-
och buss alltjämt
– ja vilket nederlag!
Ett ett i protokollet och en lång resa hem.
Förankrade i botten.
Utan lindring, rekviem.

Som mera sten på börda
så kom Real Madrid
inför böner oberörda
tre – ett, typ utan strid.

Och sista innan julen
gav heller ingen tröst
noll noll mot P*tasuna
ja vilken jävla höst!

Du sa:
Vår förvaltning är känslig
och måste det bli så
att ingen ny kan komma -
så fixar vi't ändå.

Inleder nytt solvarv
vi slår Sociedad!
Trots domareTeixeira
Vitienes pass och slarv.
Singol hjärtar publiken
här hyschas ingen mer
Alfonso är besviken
och du, du bara ler.

-Nu tar vi ledigt grabbar
vi firar ett par dar
några öl med frugan
för alla och envar.
Ty nästa vecka har vi
ju bara Espanyol
vad skulle kunna hända?
Vi vinner – fyra noll!

Kall kväll i Barcelona
omgången därpå
Såg nån till Zaragoza
nånstans malapropå?
Det ryktas att Edmilson
i alla fall kom dit
stod stilla där på mitten
gjorde inte ett skit.

I dimman mot Levante
var Gabi den som såg
Ett gammalt brev, restante
som vägdes på guldvåg
i nätet bakom Reina
och
publiken sjöng hans namn
Vår bästa,
Kapten Gabi
som för oss tryggt i hamn.

Finalerna fortsatte
med Depor näst på tur
det hände inte mycket
en ensam frispark;
Boutahar -
i mål via gästernas mur.

Med hopp om hämnd i sikte
till Málaga vi for
att sätta kniv i ryggen
på vår höstusurpator.
Fem mål i det förgångna
men ganska tysta nu.
Vi sänkte dem med två ett
ligger före ännu.

Mot Racing från Santander
så ville det sig ej
ett tidigt mål av Christian sen
Boutahar men nej.
Vi dela på poängen
och Portugal fick gå
Hans plats tog Marcelino
bedräglig,
duktigt uppblåst
och vacker så som få.

Från start i Alicante
slog Braulio plötsligt til
men något har vi lärt oss
det smärtsamt innantill:
En tidig ledning får oss
ständigt att slappna av
och gömma oss där nere
i egen skyttegrav.
Att sådant kan sig straffa
förstår väl var och en
Två snabba mål på slutet-
jag hade det på känn.

Du sa: Vi tänker framåt,
vi tar nästa final
Jag känner dem som kommer
och det med marginal.

Men är det någon som är
schizo så som vi
som ingen riktigt känner
så är det Atleti.

Kun gjorde enda målet
på kontring, lätt och glatt
och Ponzio på mitten
hann inte alls ifatt
Två skott på mål i slutet
vi spela riktigt snyggt
men den där jävla ribban
tog hand om bollen tryggt.

Sen gav vi oss av norrut
till samhället Gijon
för att ta oss an Sporting
på El Molinon
Om vi var desperata
så var de också det
den avgörande matchen
den blev det inget med.

Athletic sade alla,
dem rår ni inte på,
nu kommer ni att falla.
Så fel de skulle få.

Fast Jarosik gick bort sig,
och Llorente nicka rätt
så var repliken frejdig-
revanschen pimpinätt.
För Uche var det första
matchen ifrån start
han stal en boll i mitten
och sen satte han fart.

Det rassla till i kassen
och Uches tårar ran
17 månaders förtvivlan
det var det som försvann.

Mot FC Barcelona
så stod vi på oss bra
upprättade den heder
Malaga ville ta.
Bland alla dessa stjärnor
var den som klarast lös
vår egen Toni Doblas,
direkt och rigorös.

Valencia gavs  aldrig
ens nån rättvis chans
Vi spela totalt ut dem
härlig signifikans.

Runtom La Romareda
gick vågen kvällen lång
presidenthatet och hoppet;
klubbdyrkan i sång.

Det handla mest om kärlek,
och om hängivenhet
om hur den tillslut vinner
och stoltheten i det.

23 pinnar vi plockat
ja under ditt sigill
och utav bara farten
så tar vi tjugo till.
 

Nina Ljung Fredman2011-03-15 20:39:00
Author

Fler artiklar om Zaragoza