Edsbyn svenska mästare (del 2)
Andra delen av Edsbyn-Sandviken-matchrapporten.
Segern kändes ännu säkrare när Kimmo Houtelin slog in 6-2. Jag trodde i alla fall att det var 6-2, Jonas Hovlund dömde dock bort målet. Jag förstår inte varför, men trots detta var Edsbyn fortfarande totalt överlägsna. SAIK kändes så långt borta från guldet att jag nästan redan nu bestämde mig för rubriken. Visserligen stack SAIK upp med en hörna, men den farligheten som skapades i dess andravåg var inget att snacka om. Istället kom Edsbyns 6-2-mål, i den 61:a matchminuten. Ytterligare en gång på hörna och ytterligare en gång genom Joakim Hedqvist. Bollen kommer på hörnan till Peter Törnberg som krutar på. Othén är återigen bra med och räddar, men Hedqvist - som alltid är het på hörnor - är där och petar in returen. Nu var SAIK så långt borta att jag bestämde mig för rubriken. Ännu längre bort kom laget när "Zeke" Eriksson blev utvisad för slag och återigen var det Daniel Liw som rörde om och fick ett rejält rapp över armarna. Sandviken ser mer och desperata ut i sina försök att göra mål. Edsbyn består dock med sitt lugn och bröt lätt SAIK:s försök.
En halvchans i den 77:e minuten utvecklade sig till ett friläge för Daniel Mossberg. Han fälldes lite lätt och domaren Hovlund hittade en mycket billig straff för SAIK. Om Hovlund hade tippat på SAIK låter jag vara osagt, men med hans övriga matcher i år i minnet vet jag att osäkra domslut är hans grej. I dag var flera hörnor väldigt tveksamma och han höll en ojämn nivå. Hur som helst, straff för SAIK. Stefan Andersson åkte fram, ställde sig vid bollen och sköt in 6-3. Ett litet hopp tändes för SAIK, men då var man tvungna att göra fler mål omgående. SAIK började återfinna sitt grundspel och man höjde sig flera snäpp, tyvärr utan att göra mål. Många hörnor blev det dock. En trippelhörna för SAIK föranledde nästa mål för de svarta. På den tredje hörnan passade en annars blek Fosshaug bollen till Magnus Muhrén som var till vänster om målet, som satte sitt andra mål till 6-4. Vinkeln var dålig, med Muhrén får in dåliga chanser också. Nu var det dock så att loppet var kört för SAIK. Med bara fem minuter kvar kunde SAIK inte hämta in underläget, utan Edsbyns IF vinner sitt andra SM-guld på lika många år.
Rättvist guld
Ja, guldet var helt rättvist för Edsbyn. I andra halvlek var man bara så mycket bättre än sin motståndare SAIK och i första var man väldigt jämna med SAIK. Edsbyn vinner tack vare sin starka lagmaskin och sina snabba och farliga omställningar. I laget har man också riktiga vinnartyper som Magnus Olsson, Daniel Liw och Joakim Hedqvist, alla riktigt bra i dag. Dessutom kunde man byta taktik i början av matchen då SAIK överraskade något. Det var bra gjort av tränarna i Edsbyn. Sandviken däremot var tyvärr väldigt bleka i andra halvleken. Deras stjärnor var för bleka, "Pelle" Fosshaug såg man knappt något av. Magnus Muhrén var bra, men inte tillräckligt bra och inte tillräckligt långa stunder. Målvakten Joel Othén kan inte lastas för förlusten, han var bra och SAIK:s bästa spelare, enligt min mening. Edsbyns bäste var Daniel Liw, han var även matchens gigant.
Kul att ett nytt publikrekord sattes på Studenternas: 22952 åskådare var den totala publiksiffran, nästa år kliver vi över 23000-strecket! Publiken var lite tyst långa stunder, men hördes bra emellanåt. Edsbyn-fansen hördes av förklarliga skäl väl på slutet av matchen.
Avslutningsord
Till sist vill jag säga att det här har varit en kul säsong på alla sätt och vis. Det har gått bra för mitt favoritlag, Vetlanda BK, det har gått bra för svenska landslaget och det har gått bra för bandyn i helhet. Den svenska bandyn och den svenska serien blir bara bättre och bättre för varje år som går och i år har ju mediebevakningen blivit större, bland annat med hjälp av SvenskaFans.com. Dessutom växer ungdomsbandyn och dambandyn och publiksnitten höjs. Det är verkligen kul och nästa säsong kommer att bli bättre. Jag ser fram emot den på alla sätt och vis och hoppas få se massor av bra bandy och att jag hoppas att guldet återigen kommer hem till Småland.
Väl mött på bandyarenorna!
