FC Köpenhamn - Manchester U
4 - 3

Fem tankar om förlusten mot FC Köpenhamn

United åkte på en smärtsam förlust när svensken Roony Bardghji avgjorde sent. Nu ligger United sist i grupp A och är i princip ute ur Champions League. Ett resultat som också tyder på att säsongen är redan över i november månad.

1. Säsongens bästa inledning
FC Köpenhamn supportrarna visade att de var redo för United med sitt tifo av ”Theatre of Nightmares”. Men efter det producerade United antagligen säsongens hittills bästa anfall. Synkat hela vägen från Dalot som löser pressen till Højlund som avslutar anfallet. Vi fick en glimt i hur Erik ten Hag vill spela sin fotboll och vad spelarna faktiskt är kapabla till. Kontrollerande och skapade två omställningar som ledde fram till två mål. United kom ut till matchen med en helt annan attityd jämfört med matchen på Old Trafford. Försvaret såg kompakt och lugnt ut trots ett tidigt byte av Johnny Evans som gjorde sin första CL-match för United sen december 2013. Det var roligt för en gång skull att kolla på Manchester United. En lugn första halvlek framtill VAR ville något annat.

2. Kollapsen i första halvlek
Allt såg lugnt ut tills Rashford åkte ut efter en VAR-check och United blev en man mindre. FC Köpenhamn fick en gratisbiljett in i matchen och tog vara på den direkt. 92 sekunder var allt som krävdes för FC Köpenhamns reducering. Jag tycker det röda kortet inte känns solklart. Situationen ser mycket värre ut på en stillbild än i realtid. Rashford går inte heller in med intentionen att skada spelaren då han bara försöker placera ner sin fot att skydda bollen. Det röda kortet ändrade matchbilden och det blev såklart ännu värre när Maguire orsakar en straff. Har inte så mycket att säga om straffen då det inte finns något att gnälla över direkt. Maguire har otur helt enkelt men det är väldigt talande över hur snabbt spelarna kan bara tappa matcherna. Det värsta är att Erik ten Hag och hans United antagligen gjorde sina bästa 40 minuter i årets säsong innan allt bara kollapsade. When it rain it pours!

3. Mentala pressen i andra halvleken
Inför andra halvlek undrade jag hur United skulle svara på kallduschen i slutet av första. Kapten Fernandes visade vägen i första halvlek som nu skulle leda ett United med en man mindre. Tycker inledningsvis under andra halvlek att United står upp bra och behöll lugnet med bollinnehavet. Lite VAR-tur med straffen från ingenstans och kapten Bruno såg ut att bli matchvinnare men sitt straffmål. Han har efter all kritik visat varför han ska ha bindeln då han har steppat upp när vi har behövt honom. Vi såg det mot Fulham och även idag. Detta var bland hans bättre matcher på ett långt tag som förtjänade ett bättre öde. En liten ljusglimt i mörket är att Fernandes ser i alla fall ut att ha hittat sin form

Samma mentala styrka finns dock inte i resten av truppen som igen på bara fyra minuter slarvar bort ledningen. Igen är det individuella försvarsmissar som kostar United tre poäng. Hur är det möjligt att dessa kollapser sker varje match där United släpper in flera mål inom bara några minuter? Det är helt orimligt.

4. Højlunds match
Den uttjatade termen ”släkten är värst” visade sig stämma idag när Højlund gjorde två kassar i första halvlek. Dansken har nu fem mål på fyra CL-matcher. Han saknar fortfarande målen i ligaspelet men han förvandlas till Ruud vaan Nistelrooy når han hör Champions League-hymnen. Dyker upp på rätt ställe i första målet och kunde peta in returen på det andra. Men hans två mål få hamna i skymundan igen likt mot Galatasaray. Att Højlund har gjort fem mål och är i toppen av CL-skytteligan, men United har trots det bara en vinst säger en hel del.

5. Resultatets innebörd och VAR
FC Köpenhamn supportrarna fick rätt tillslut då Parken blev mardrömmarnas teater. En svensk avgjorde matchen som för 17 år sen. Nu är United längst ner i tabellen och avancemang är borta. Jag har svårt att se denna trupp med sin svaga mentalitet ta tre pinnar nere i Istanbul och hemma mot Bayern München. Det värsta med förlusten är att jag inte vet vad ten Hag kunde ha gjort annorlunda eftersom det är individuella misstag igen som kastar bort vinsten. Att förlora mot FC Köpenhamn trots VAR-haveriet är dock inte godkänt av ten Hag. Trycket på Parken blev för stort för truppen. För stunden känns säsongen över och man har en stor tomhet som United supporter. Det enda som gäller framöver är att försöka lösa en topp fyra placering i Premier League.

VAR, elefanten i rummet. Jag är tyvärr så oerhört trött att VAR alltid hamnar i huvudfokus av diskussionerna. Det borde i stället vara spelsituationer och spelarprestationer som borde vara det vi pratar om efter matcherna. Vi kollar på fotboll för att vi vill se ett flödande spel. Men alla dessa avbrott och bedömningar på stillbilder förstör hela charmen av själva sporten. VAR ska vara ett hjälpmedel för att göra objektiva bedömningar, men när man sätter situationer i stillbilder och slow motion blir det subjektivt. Sen tänker jag på alla supportrar på plats som inte kan se repriserna och måste undra vad som sker under VAR-checkarna. Oavsett vilka lagsympatier man har måste det vara frustrerande hur teknologin används och jag tror fotbollen hade mått mycket bättre utan den. United förlorar i slutändan på grund av en dålig prestation.

”Hur är känslan efter förlusten på Parken och är säsongen över? Skriv era tankar nedanför men se till att hålla en god ton trots resultatet”

GGMU