StartenglandPremier LeagueLiverpool Football ClubGästkrönika: Till Manchester Citys försvar kan man ändå säga… ja, vadå?

Gästkrönika: Till Manchester Citys försvar kan man ändå säga… ja, vadå?

Som supporter för en annan klubb är det lätt att ryckas med i galenskaperna. Det finns dock argument i den är soppan som förtjänar att bemötas så sakligt som möjligt, och med rimlig ton. Så om vi lägger den värsta missunnsamheten åt sidan, och åtminstone försöker ta det hela så objektivt vi mäktar med. Vilka är de bästa argumenten till Citys försvar? Och hur kan dessa bemötas?

Hela världen blev nog chockade av nyheten om UEFA:s stenhårda bestraffning häromdagen. Reaktionen från Manchester City och dess supportar har varit minst sagt skarp. Exakt vad City gjort sig skyldiga till och vad straffet faktiskt blir återstår att se då City har överklagat. Men oavsett, nyheten har skakat fotbollsvärlden och ett sällan skådat raseri dånar från Manchesters ljusblåa pubar, och såklart också från ett närbeläget forum här på Svenska Fans.

Jag har all sympati för de förkrossade City-fansens uppgivenhet. Desto mindre sympati har jag för deras reflexmässiga avfärdande och konspirationsteoretiska bortförklaringar. Av Cityredaktionen här på Svenska Fans publicerades en märklig text. Där blandades såväl Stalin som Marx in i ett obegripligt resonemang om planekonomi, Erik Niva och UEFA, alla såklart i en underförstådd ohelig allians mot City och den oskyldiga Manosur. Artikeln i sig förtjänar knappast att bemötas. Men den är trots sina överdrifter talande för den kollektiva reaktionen från Manchester City håll. Allt är UEFA:s fel, inget är deras eget.

Som supporter för en annan klubb är det lätt att ryckas med i galenskaperna. Det finns dock argument i den är soppan som förtjänar att bemötas så sakligt som möjligt, och med rimlig ton. Så om vi lägger den värsta missunnsamheten åt sidan, och åtminstone försöker ta det hela så objektivt vi mäktar med. Vilka är de bästa argumenten till Citys försvar? Och hur kan dessa bemötas?

Om hela världen är överens om att straffet är överraskande hårt, då måste det ju vara extremt hårt?

Ja. Utan tvekan ja. Men varför är egentligen alla överraskade? Jag tror det finns två förklaringar. Den ena är att vi lever i en värld där VM ska spelas i Qatar trots tusentals döda gästarbetare och slavlika arbetsförhållanden. En värld där övergångssummorna skenar och rika shejker, oligarker, flygbolag, och den samlade fossilindustrin så himla länge tycks ha fått göra lite som dom vill med fotbollen. Vi är helt enkelt förvånade för att busarna brukar komma undan med vad som helst.

Den andra förklaringen är att Citys svansföring har varit så hög de senaste åren. Man har sagt sig vara en klubb som gör saker på rätt sätt. Kan verkligen skillnaden mellan vad man sagt och vad man gjort vara så här stor?

UEFA var utredare, jury och bödel. Det är inte rättssäkert.

Ja, det är kontentan av Manchester Citys klubbutlåtande. Jag är (i visst avseende) benägen att hålla med. Men det finns viktiga reservationer.

Den första är att det är UEFA:s tävling. City har genom sitt deltagande gått med på reglerna. Den andra reservationen är att de personer som utrett det hela, för all del gjort så på uppdrag av UEFA, men det är inte själva UEFA-organet som har gjort det. En nyansskillnad kan tyckas, men en skillnad icke desto mindre. För det tredje, City har rätt att överklaga till skiljedomstolen CAS och har gjort så. Så varför hänga upp sig på UEFA när ett utlåtande är att vänta från högre instans inom en snar framtid?

Bevisen har framkommit på olagligt vis.

Även om det i sak verkar vara ett korrekt påstående förstår jag inte hur det förändrar vikten av själva beviset. Om en inbrottstjuv byter sig in hos mig och hittar min hembrännare blir ju inte lördagsgroggen på hemkört mindre olaglig för det. ”Two wrongs don’t make a right” som det heter på kobben där borta.

City straffas två gånger för samma brott.

Nope. Det är helt enkelt inte sant. City har straffats tidigare av UEFA, det stämmer. Men den perioden som nu är aktuell är längre än den de tidigare har straffats för. Dessutom (och detta är en väldigt viktig aspekt av hela soppan), City står inte bara anklagade för att ha brutit mot FFP, man ska dessutom ha fuskat med bokföringen för att komma undan med det. Detta är helt färska anklagelser som man inte har straffats för tidigare.

Men PSG då? Chelsea? Eller United som har ännu högre netspend än City över delar av perioden?

Jag skulle mer än gärna se att PSG gick ett liknande öde till mötes det erkänner jag utan omsvep, men detta hänger ihop med argumentet ovan. Det finns inga bevis för att PSG har fuskat med bokföringen. Det kan förstås vara så enkelt att PSG har fuskat ”bättre”, men faktum är att det i nuläget inte finns några bevis för det. Vad Chelsea beträffar skedde den mesta av klubbens ekonomiska doping innan FFP trädde i kraft. Det kan man tycka vad man vill om, men så är det med det. I fallet United är det helt enkelt så att deras hutlösa shopping de senaste åren har skett med eget kapital. Det är stora pengar, men det är så att säga organiska pengar.

Det hela är bara ett försök från UEFA att skydda de historiska storklubbarna.

Det här är nog ett av de argument jag har minst sympati för. Först och främst tycker jag att vi ska minnas var City befann sig innan miljardärstålarna pumpade upp det här luftslottet. Man har snabbspolat sig genom resan från medelmåtta till mästare. Varje poäng, varje titel, och varje Europaspel som City har kammat hem sedan dess hade kunnat vara någon annans. Citys doping har förmodligen inneburit hundratals miljoner pund i förlorade intäkter hos andra (mindre) klubbar. Lägg till detta själva sporten och glädjen. Varje måljubel från ljusblåa läktare har inneburit djupa suckar och tårar från en annan. City har inte bara ”givit” till sig själva, man har också indirekt tagit väldigt mycket från väldigt många andra.

…och förresten försökte City förhandla till sig en extra stor kaka av Premier Leagues TV-pengar så sent som i höstas, på bekostnad av de mindre klubbarna. Så snälla, bespara oss Robin Hood-retoriken. Den klär er inte.

I ingen annan bransch förvägras en VD eller företagsägare att investera i sitt företag. Varför här?

För att detta är idrott. Det står City fritt att köpa varenda fotbollsspelare i världen om dom så vill. Men enligt reglerna för sporten får man inte tävla med dom. Therese Johaug har samma rätt att köpa vilket läppbalsam hon vill. Det är inte olagligt, men det är fusk.

Slutligen. Det tycks som att Citysupportarna lägger skulden överallt utom där den borde hamna. Hos Shejk Mansour. Vad det verkar har City systematiskt fuskat och dopat sig ekonomiskt under flera års tid, och dessutom ljugit om det. Detta är inte bara ohederligt, det är inte heller vidare smart faktiskt. Det går nämligen att snabbväxa som fotbollsklubb med hjälp av externa medel utan att bryta mot UEFA:s regler. Vissa klubbnära investeringar räknas inte in i FFP. Följaktligen går det att pumpa in pengar där för att öka sina intäkter på längre sikt. FFP tillåter förluster, men City har vida överskridit dessa gränser. Mansours fuskade har satt hela Citys projekt i gungning, och det var kanske inte ens helt nödvändigt. ”Jag litar på klubben” har Pep Guardiola ihärdigt upprepat de senaste åren. Jag förstår det, klubben har ju verkat tvärsäker på sin egen oskuld. Om det är sant - och UEFA har fel - ja då kommer man såklart att frias i CAS. Om inte är katastrofen nära. Vore jag Guardiola, Sterling eller bara en vanlig City-supporter skulle jag i så fall känna mig lurad av klubbhöjdarna. Men vafan, det är kanske enklare att skylla på UEFA… eller Marx.

Källor: