Jack lämnar. "Snyft och snörvel"
Är det ett tecken av Emery att ingen är större än laget eller ett tecken på att han inte fattar vikten av kultur och igenkänning? Jag undrar.
Jag var utanför Emirates för sju-åtta år sedan och såg en T-shirt som det stod "Jack-the-Lad. Our future". En bild på Jack Wilshere och när han kom fram genom ungdomslaget, så kände man att detta var något alldeles extra. debut som 16åring, A-lagsspelare som 18åring och allt var uppdukat för en streber med låg tyngpunkt från Hertfordshire.
Allt var dukat. Världen, Gunners, världsalltet. Det låg vid dina fötter, Jack Wilshere. En miljard Gooners ville att du skulle leda dem genom mörkret till ljuset. 1 Juli 2018 skiljs våra vägar. Du blir du en Ex-Gooner och den framtid du en gång hade..ja den är borta och försvunnen sedan år tillbaka. Vad hände på vägen till paradiset?
För några år sedan var Jack Wilshere given på Arsenals mittfält och ett ankare i Engelska landslaget. han var bäste spelare i landslaget- match efter match och Hodgson sade att det är spelaren man skall bygga sitt lag runt. Spelaren med den låga tyngdpunkten dominerade skeendet med snabbhet, snabba tillslägg och ett driv framåt. Hans talang går inte att ifrågasätta, men levererade han verkligen vad Gunners ville?
Jag hade en diskussion om just Wilshere med en britt och han menade att han dels blivit lite långsammare, men främst har utvecklingen kommit i kapp honom. han ges inte lika mycket plats längre, han håller bollen sekunden för länge och nyttan hos Gunners har avtagit rätt rejält. Wilshere vänder inte en match. Han fick Wengers förtroende under säsongen, men fick aldrig tillbaka drivet och steget som tog honom till den positionen, där han var som bäst. Det blev för mycket boll-touchar, för mycket sidledsspel och det var för långsamt. Skador, möjligen en rädsla att återigen bli skadad, bristen på spelidé hos Wenger och förtroende satte käppar i hjulet.
Samtidigt är Jack Wilshere Gunners-thru-and-thru, en spelare som fansen älskar, en spelare som älskar sitt Arsenal och som för alltid kommer att minnas för sitt spel, sitt mål mot Norwich, sitt häcklande av Spurs och sitt hjärta för Gunners.
När nu gossen från Hertfordshire lämnar klubben, så försvinner en spelare som inte riktigt blev den legendar man trodde han skulle bli för sex-sju år sedan. Han lämnar en kllubb som dock hade behövt honom. En länk till det gamla- en länk till det nya. Någon att förkroppsliga Gunners med. Nu går han iväg och det är med en tår i ögat jag säger: Adjö Jack Wilshere.
