Moyes är hemma
12 maj 2013 innebar epilogen för David Moyes regi på Merseyside. West Ham slogs tillbaka med 2-0 i en match där Toffees dominerade från start till mål. Efter nästan 12 år i exil är nu frälsaren återkommen i Davids stad. Varmt välkommen hem David Moyes. Du har varit saknad.
Jag ska erkänna att jag ryser. En tår är på väg nerför min högra kind. Jag hoppades att Moyes skulle komma tillbaka någon gång. Trodde jag på det? Eventuellt.
Jag är så otroligt lycklig nu så jag vet inte var jag ska ta vägen.
Nu känner jag tåren längs min kind.... Det är på riktigt... Han är tillbaka.
Läget i Everton Football Club är egentigen snarlikt nu jämfört med när Moyes tog över 2002. Laget är fast i botten, gör inte många mål, spelarna har problem att hitta sina roller och mer och mer känns det som panik. Sean Dyche uppgift denna säsong var att bygga vidare på det otroligt fina arbete staben och gruppen genomförde ifjol. Om 2-0 hemma mot Bournemouth i omgång tre hade stannat vid just 2-0 tror jag inte vi suttit här idag. Istället vet vi alla vad som hände och jag tror redan där att ödet någonstans lade sig som en blöt filt över engelsmannens panna. Helgen efter upprepade sig samma sak på Villa Park och sedan fanns bara uppförsbacke.
The Friedkin Group blev det till slut som valet föll på när Farhad Moshiri sålde vidare sitt ägandeskap i klubben för drygt tre veckor sedan. Känslan var att denna ägare inte skulle vila på hanen speciellt länge - och efter att ha sett en förändring i Dyches beteende och mod sista dagarna - vem kan egentligen invända mot beslutet att entlediga Dyche?
Rykten har gått. Media har spottat ur sig nyheter och tecknena har varit tydliga. Blickarna fästes på David Moyes igen. Mannen som uträttat så mycket för Everton i form av ett återupprättande av stolthet och heder, kloka värvningar och en ordentlig skopa respekt.
12 år är lång tid och Everton är på ett sätt inte samma klubb nu som då. Men vem är inte mer passande för uppgiften än allas våran egen David Moyes.
Ingen gås i världen kan slå denna gåshud.
Jag hoppas att Bill Kenwright ser detta när han tittar ner från sin himmel. Det var detta han ville under alla år.
Han är tillbaka. David Moyes. Du har varit saknad.
