Friday I’m in Love: Varför sneglar vi inte mot Argentina?
Guido Mainero i Instituto-tröjan.

Friday I’m in Love: Varför sneglar vi inte mot Argentina?

Gräset är inte alltid grönare på andra sidan. Självklart är det så. Men nog hade det ändå varit intressant om Malmö hade försökt värva in lite fler spelare ifrån Sydamerika?

Faktum är att just Argentina knappast varit ett överrepresenterat land vad det gäller spelare i Allsvenskan. Bortsett ifrån AIK:s trio i Ivan Obolo, Jorge Ortiz och Lucas Valdemarín har det varit ganska snålt på den fronten. Brasilianarna har varit dom som man tittat mest åt och även fast nyförvärven därifrån också avtagit med åren, är man ändå klart i topp vad det gäller spelare som spelat i Allsvenskan ifrån Sydamerika. AIK provade Argentina-spåret nu för någon säsong sedan igen med Nicolás Stefanelli men det blev ingen vidare succé. Lite märkligt kan jag tycka då jag kunde se en hyfsat stor potential i honom.
 
Vecka ut och vecka in kollar jag på den argentinska ligan och det är svårt att förstå varför inte flera av dessa spelare håller till i Allsvenskan. Om man ska väga kvalitén i den argentinska Superligan (motsvarigheten till Allsvenskan) skulle jag säga att topplagen är bättre där än topplagen i Allsvenskan. Men där lagen från mitten och neråt ligger på en ungefärlig nivå som dom bästa i Sverige. Lönerna är också högre, rent generellt i Argentina, än i Sverige och MFF kan definitivt inte konkurrera med t.ex. Boca eller River om varken löner eller transfersummor. 
 
Man kan sätta det i ett perspektiv. I detta transferfönster sålde t.ex. River sin mittfältstalang, Exequiel Palacios, till Leverkusen för 22 miljoner euro – närmre 230 miljoner svenska kronor. Men om man kollar på lagen lite längre ner i näringskedjan borde det absolut finnas en möjlighet att kunna locka spelare till sig för svenska lag. Stefanelli kom till AIK ifrån den lilla Buenos Aires-klubben Defensa y Justicia. Dom har haft ett rykte om sig i Argentina att vara väldigt framgångsrika med att plocka upp spelare som haft det jobbigt i andra klubbar och se till att dom får fart på karriären igen. Faktum är att denna metod nästan ledde dom, under förra våren, till sin första ligatitel någonsin. I denna förening finns en drös med intressanta spelare som jag tror hade passat in i Allsvenskan i allmänhet och MFF i synnerhet. 
 
Vi har t.ex. Guido Mainero, som är på lån ifrån Vélez till Defensa, 24 år och en enormt spelskicklig anfallare. Fostrad i Instituto - samma klubb som fostrade Dybala - och dessutom supporter till samma lag. Precis som dom flesta argentinska anfallarna är han inte särskilt lång utan kompenserar det istället med sin explosivitet, teknik och avslutningsförmåga. Har haft det svårt att slå sig in i Vélez, som är en avsevärt större klubb än Defensa, och skulle säkert vara intresserad av att få spela i Europa. 
 
Vi har också försvararen Nicolás Tripichio. Han är en högerfotad försvarare. Även han 24 år och ganska målfarlig för att vara mittback. Här ska man dock lägga in en liten brasklapp och säga att argentinska försvarare behöver skolas om en aning för att anpassa sig till europeisk fotboll. Dock ska inte det vara någon jättestor utmaning. Ajax värvade t.ex. en försvarare ifjol ifrån just Defensa y Justicia i form av Lisandro Martínez och han har slagit sig in i den nederländska storklubben på ett succéartat sätt. 
 
Om man går lite mer åt det rutinerade hållet så tror jag att det skulle vara fullt möjligt att locka till sig spelare som passerat 30-års åldern och som kanske ser en sista chans att få spela utanför Argentinas gränser innan karriären är över. 
Det är just i dessa mindre klubbar som MFF bör leta efter nyförvärv, det är här man skulle kunna finna guldkorn som i ett senare skede kan inbringa stora pengar och framgångar för klubben. Yoshi Yotún var ett bra exempel på en spelare som tillförde något speciellt i form av teknik och kvalitén att göra det oväntade på planen som kanske inte står att finna i Europa. 
 
Jag tror att om MFF vill utvecklas ytterligare bör man ta en ordentlig titt på den sydamerikanska marknaden och se förbi att det kan ta tid för spelaren att anpassa sig. Ibland måste man ”chansa” och pröva vingarna lite. 
 
Kanske hade Argentina var ett perfekt ställe för det?

**

Veckans låt ...
... jag är väldigt glad i sydamerikansk reggaemusik så därför blir det "Me rehúso" med Danny Ocean.
 

Oskar Unelandoskar.uneland@hotmail.se@futboldelamor122020-02-07 08:00:00
Author

Fler artiklar om Malmö FF

Friday I'm in Love: Hur går det för MFF med att ta ”nästa steg”?