LUNDSKOG: ”Brutalt avslut – men Sverige ska vara stolta”
Vår reporter Andreas Lundskog ger sin analys av Juniorkronornas 2–1 förlust efter förlängning i semifinalen mot Tjeckien.
Det känns bara tomt, förbaskat tomt och trist. Att vara 38 sekunder från en finalplats. Det som kunde ha blivit den första finalen sedan 2018. Men det gick inte den här gången heller för svensk del. Det blev istället ett avslut likt att få tio ton snöslask i ansiktet.
Trots att Sverige gjorde till närmast en perfekt match inne i Scotiabank Centre. Påställda från start, balanserade, lugna och fokuserade. Arbetade utefter en genomarbetad matchplan där alla såg ut att veta sina roller och uppgifter.
Många var väldigt bra. Örebrobacken Elias Pettersson gjorde sin klart bästa match för turneringen, Ludvig Jansson fortsätta med sitt skidskytte-prickskytte och satte sitt fjärde mål för turneringen. Victor Stjernborg offrade sig för kung och fosterland och Carl Lindbom var lika stabil som vanligt under ordinarie tid.
Men ishockey likt livet i övrigt är inte rättvist. Ibland grinar det illa, fruktansvärt illa. Med 38 sekunder kvar av tredje fick han som på förhand inte skulle få avslutsläget, just det avslutsläget. En av turneringens bästa backar i David Jiricek bara smällde in kvitteringen med en retfull isare.
David Jiricek kvitterade matchen till 1–1 med 38 sekunder kvar av den andra perioden.
Trots det var det ett svenskt lag som visade prov på ett imponerande lugn i förlängningen till att börja med. Isak Rosén fixade själv ett jätteläge, Filip Bystedt frispelades och Noah Östlund var någon centimeter från att avgöra. Men i kassen var Tomas Suchanek ett gigantiskt monster.
Istället en spelvändning och en inbrytning som smet in mellan armen på Carl Lindbom. Ishockeyns hav och himmel, eufori och enorm besvikelse.
Gränsen kan vara sådär fullständigt brutalt hårfin.
Man kan kanske påpeka vissa småsaker som kunde ha gjort att de där centimetrarna hade kunnat väga över till svensk del. Men det handlar också om rena tillfälligheter.
Det här svenska laget ska ändå vara jäkligt stolta över vad de har åstadkommit. Visst det fanns vissa gungningar i gruppspelet, men vändningen mot Finland i kvartsfinalen var inget annat än råstyrka. Och idag var Sverige minst om kanske inte till och med mer värda en finalplats än Tjeckien.
Det blev en ytterst tung förlust i förlängningen för svensk del.
På förhand ska man dessutom komma ihåg att den här upplagan har varit långt ifrån favorittippade. En ung upplaga med hela 11 underåriga spelare. Inför turneringen pratades det om att varje svensk spelare var tvungen att lyckas prestera med personbästa om Sverige skulle nå långt. Det gjorde man nästan och faktum är att man hade nog kunnat lägga i ytterligare en växel om man hade nått en final.
Istället väntar bronsmatch mot antingen Kanada eller USA. En tuff framförallt metal uppgifter att ladda om efter en sådan här brutal förlust. Men jag hoppas att Sverige med lite perspektiv ser stolt på sin prestation. Det gick inte hela vägen till final, men det gick nästan.
Man gjorde sitt bästa och ibland kan man inte göra mer.
Även om det inte räcker hela vägen.
