"En Trängd och Sårad... Cirkusbjörn"
Tyvärr för Lazios del så hamnar Ballottas dundertabbe i huvudkategorin ”cirkuskonster” och den direkt efter underordnande: ”pajaskonster”. Ett lite snöpligt sätt att ta med sig samtliga tre poäng men ack så skönt. Vi bockar av ett i raden av positiva resultat mot tufft motstånd.
Tack vare fyrtiotreåringens tveksamma ingripande och Pazzinis påpasslighet kunde alltså Fiorentina snabbt få ett så viktigt ledningsmål och sedan inrikta sig på att försvara det mot ett uddlöst, trots Tomaso Rocchi på plan, Lazio. Ja bortsett från slutminuterna då Mutarelli hade matchens andra giftigaste målchans strax efter att Pazzini prickat ribban, men Frey kunde avvärja. Vilken målvakt!
Och det var inte bara i målvaktsfrågan kontrasten var direkt märkbar, nej det var mest över hela planen och det kändes som om Viola kunde spela sig ur denna omgång på halvfart, om ens det. Lazio var visserligen tungt och svårspelat, med dobbarna före i varenda närkamp. Rent kvalitativt så höll matchen lågvattenmärke vad gäller Serie A, med fula efterslängar från båda håll, maskningar från Fiorentinas sida och mycket slarv i passningsspelet där Liverani var den ende som lyste upp tillställningen. Härligt att gammelrävens formkurva äntligen börjat peka uppåt.
Han liksom de andra på mittfältet såg ut att trivas i ett nytt för säsongen 4-2-2-2, Denna omgångs överraskningspresent av ”magikern från OrZ”, en taktiskt rörligare och mindre förutsägbar lösning än det föredragna och mer direkta 4-3-3.
Utlovade tangotakter blev det, Osvaldos bollkänsla går inte av för hackor och hans chippar är bara för härliga, dock finns det mycket kvar att önska i samarbetet med Pazzini. Båda gör dock ett härligt defensivt arbete med en helplanspress som fick ”den sårade björnen” (kan inte få nog av Ulivieris målande beskrivning för lag i motgång) att känna sig än mer trängd, utan chans att bita ifrån.
Personligen kan jag inte undgå frågan vad Viola gör i Uefacupen och lag som Lazio och Chievo ifjol gör/gjorde i Champions League-sammanhang? Rent spelmässigt borde det vara omvända roller.
Vi summerar en väldigt skön seger, särskilt när Milan fortsätter tappa poäng på San Siro, fast det är en helt annan gåta.
Grazie Ragazzi Sempre Imbattibili, Grazie Toro! ! !
Länk till glädjescenerna från Olimpico
