Femmatcherssummering omgång 31-35
Då har vi betat av ytterligare 5 matcher av grundserien och det är således hög tid för en liten tillbakablick. Men först lite kort om nattens historia.
Det finns inga enkla matcher i NHL, men det finns matcher man bara ska vinna. För sanningen är den att om man inte vinner de matcher som man ska vinna, så måste man istället vinna matcher som på förhand är otroligt mycket tuffare.
Och San Jose Sharks är ett lag man bara ska slå. Det är poäng som ska hämtas hem för att skapa sig själva lite luft mot de tuffare lag som väntar. Det är såklart inte lätt, men det ska likväl göras för det. Så pass bra är det här laget att det ska vara ett absolut krav att man ska hitta en väg att krångla med sig poäng oavsett förutsättningar.
Då håller det inte att vara så otroligt osynkade och rent slarviga som Tampa Bay var den här matchen. Jag skulle tillochmed sträcka mig så långt som att säga att man var oförberedda, trots att man följt den normala rutinen, rest ut dagen innan och hunnit med en ordentlig träning så var det saktfärdigt, slarvigt och nyvaket. Passningsspelet var fullständigt bedrövligt, skärpan i avsluten som bortblåst och i allmänhet kändes det mest som man åkte runt och väntade på att det skulle lösa sig av sig självt.
Det finns såklart även utrymme för att ge San Jose lite beröm, de är så tighta och solida som de kan och behöver vara. Men i ärlighetens namn så ställer inte nattens upplaga av Tampa Bay särskilt många frågor, vilket gör livet ganska mycket lättare. Och när allt kokar ner så blir den här matchen ytterligare ett bevis i den långa raden av sådana att motivation slår klass om inte klass jobbar hårt nog.
Och där står man nu, med två raka, väldigt onödiga förluster i bagaget och en press att poäng mot ett betydligt mer potent Los Angeles är ett måste om inte den roadtrip man är ute på ska bli en besvikelse. För man ska ta en poäng per match för att kalkylen ska hålla, och tre poäng på två matcher kräver minst en poäng när man valsar in i LA natten mot söndag. Och ska det hända krävs det en rejäl uppryckning mot hur den senaste veckan sett ut.
Så, med det så kilar vi vidare in mot att summera hur der senaste fem matcherna beskaffat sig. Vi börjar i vanlig ordning med siffrorna.
Omgång 31-35
2-3-0 (4-1-0)
PP: 18,8% (38,5%)
PK: 92,9% (81,8%)
Resultat:
Tampa Bay-Florida 2-4
Florida-Tampa Bay 0-4
Tampa Bay-New York Rangers 6-2
Tampa Bay-Montreal 2-3
San Jose-Tampa Bay 2-1
Totalt för säsongen
20-13-2 (18-10-2)
PP: 26,4% (27,8%)
PK: 81,8% (80%)
Ja, det här femmatchersshoket var ju inte lika kul som de senaste varit. Även fast det började mitt i en formtopp så slutar det med en negativ resultatrad efter att ha avslutats med två väldigt svaga insatser mot lag som man bara ska ta poäng mot.
Men det som svider mest är hemmaförlusten mot Florida. Inte att man förlorar mot dem, det kan man väl göra utan att behöva skämmas även om de är, ja, usch, men det är sättet man ger bort den matchen. För där och då var man i gott slag, man ägde den matchen ganska så ordentligt men skänkte bort två mål i samma powerplay som man sedan inte orkade resa sig ifrån. Hade man fått med sig vad man förtjänade i den matchen så hade man verkligen kunna flyga högt. Samtidigt så fick man så ofantligt mycket mer än man förtjänade mot Rangers en vecka senare att man kanske får se det som att det i och med det jämnade ut sig.
Det kan vara lätt att slänga sig med termer som “inte okej” eller “oförlåtligt”. Men sanningen är att form kommer och går, och det här laget lite ur form kommer ha problem med de flesta lag i ligan, så liten är skillnaden. Även om det kan vara jobbigt att erkänna för sig själv och övriga världen att San Jose och Montreal är kompetenta hockeylag på kvällar när Tampa Bay inte är det. Förhoppningsvis kommer man inom de närmsta månaderna addera lite pjäser för att öka marginalen till de svagare gängen i ligan, men fram tills dess så är den bistra sanningen att det här laget är lite tunt när inte toppskiktet får det att stämma.
En eller två forwards och gärna en vänsterback för tredjeparet in och vi kan ställa helt andra krav på det här gänget, då kommer man ha tre riktigt kompetenta kedjor, och förhoppningsvis kunna få ut ännu mer produktion ur typ Nick Paul samt ha lite alternativ att laborera med.
Avslutningsvis så vill jag lyfta tre saker som jag gärna ser händer under de kommande veckorna och sedan vidare under resten av säsongen.
Att Conor Geekie börjar göra mål: Killen gör precis allt rätt därute, han är smart, han är rejäl, han kan spela på en kant i topp sex utan att se malplacerad ut, likväl som han kan centra en kedja i botten sex med den äran. Men en sak börjar bli frustrerande med Geekie, karln kan ju inte göra mål. De fem pytsar han mäktat med hittills hade kunnat vara 10 kanske tillochmed 15 om han inte helt saknat förmågan att klämma dit alla de lägen han får. För det har inte saknats möjligheter, Geekie är smart och tar sig ofta till väldigt bra platser på banan. Men öppna mål har bränts, små, små delar av målvakter har inte kunnat passeras och ibland har han bara lyckats missa hela målet. Jag vet att det tar tid, och det är alltid positivt att han kommer till lägen, men vad skönt det vore att kunna räkna med att puckarna sitter när lägena hamnar på Geekies klubba.
Att JJ Moser tillfrisknar: Det ser såklart inte odugligt ut utan honom, Och det har varit lite bra att man kunnat hålla både Darren Raddysh och Nick Perbix i spel då man på alla sätt verkar vägra att släppa Emil Lillebergs vänsterfattning i tredjeparet. Men jäklar i mig vad man saknar Mosers allroundspel och skridskoåkning i förstaparet. Victor Hedman har fått återgå till att dra ett tyngre lass spelmässigt vilket har hämmat kreativiteten, vilket i sig inte är så kul. Jag vet att vi bara är tre veckor in på de åtta till tio veckor som prognosen antyder, men finns det inte någon metod, någon medicin eller någon kroppsdel jag kan bistå med som kan snabba på processen lite?
Att inte spela fjärdekedjan vid underläge 2-1 med tre minuter kvar borta mot San Jose: Ja, det kan vara färskt,och lite bittert, men snälla Jon Cooper, sluta ha sådant makalöst förtroende för en kedja som gemensamt producerat fyra mål den här säsongen. Tack på förhand.
Så, det var de fem matcherna det, nu blickar vi framåt mot bättre resultat kommande fem, som förhoppningsvis tar sin början med en stark avslutning av den innevarande roadtripen.
