Lagbanner

Legenden: Ulf Samuelsson

Han var en av NHL´s tuffaste och brutalaste backar "over there" Ulf Samuelsson. Så osvenskt härligt ful, brutal och ändå med en härlig känsla för spelet. Grymt komplett, helt klart

För några år sedan fick han över hälften utav drygt 600 spelares röster när man skulle utse den fulaste spelaren i NHL. Men talar man om Uffe bara som en tuff, ful och hänsynslös back då är man orättvis, för i mitt tycke är han den bäste defensiva backen som Sverige haft, och en av världens bästa efter sina 16 säsonger i Nordamerika. Han gav gärna en smäll. Och tog två. Ulf Samuelsson är tillsammans med Börje Salming den modigaste svensken som spelat i NHL.

"- Många ser bara Ulfie som en ful och brutal back, men då glömmer man bort hans skridskoåkning och hans snabba uppspel direkt på klubbladet." Så sa Mark Messier om svensken.

Ulf är en tränares dröm, han tar sällan några onödiga utvisningar (i alla fall inte de sista åren? ). Han gör allt för att pucken inte ska in i det egna målet. Drar sig aldrig från att slänga sig och täcka ett stenhårt skott. Han är inte inblandad i speciellt många slagsmål, dels för att han är en dålig fighter och dels för att han är för värdefull för laget. Jag såg en match när Rangers mötte Flyers och Uffe stod framför kassen och gav Lindros en crosschecking i ryggen samt en riktig ansiktstvätt (i NHL har man döpt det till facewash när Uffe tar handsken och gnuggar i motståndarens ansikte). Lindros blev givetvis vansinnig och när domaren blåste av för blockering får svensken tre-fyra käftsmällar. Uffe står kvar och tittar, sen åker han ut och sätter sig i avbytarbåset medan Lindros får en utvisning. Just detta har man sett ofta, att Samuelsson får ett par käftsmällar efter avblåsning utan att ge igen. Han sätter laget mycket högt.

Vem minns inte Canada Cup 1991, Eric Lindros (Uffes hatobjekt nr 1) åkte fult på Samuelsson bakifrån vid sargen, nyckelbenet gick av. Hårt tejpad skulle Uffe vara med i semifinalen mot Team Canada igen till varje pris, trots vilda protester från läkare. Han kämpade och slet, tog sig in på banan, men det gick förstås inte. Säsongen 98-99 var Uffe med i en jättefight i NHL premiären i Madison Square Garden mot Philadelphia. Plötsligt kastar sig Ulf över Petr Svoboda, Svoboda fick hjälp med att ta sig från isen blodig. "- Betalt för gammal ost från förra säsongen, kommenterade Samuelsson.

Genom sitt oerhörda slit har Ulf blivit en ledare i många lag och ofta varit assisterande kapten. Hans skridskoåkning är mäkta imponerande. Jag minns i OS 1998, Gretzky kommer fri mot Salo och ingen svensk verkar vara i närheten, i alla fall inte om man ska tyda tv-bilderna. Men då har man glömt Uffe, helt besinningslöst åker han skridskor och hinner ifatt Gretzky. Visst, Gretzky är inte så snabb, men vilket försprång karl'n hade på Ulf.

Det är ganska anmärkningsvärt att lilla Fagersta har haft två så stora profiler i NHL, Tomas Sandström och Ulf. Sandström är född i Finland men uppvuxen i Fagersta. Redan i sin första match i NHL skapade han stora rubriker. Pierre Mandou hade just gjort det avgörande målet för Montreal Canadians, plötsligt ligger Pierre på isen nedslagen av en klubba. Ögat fick sig en ordentlig smäll och han kom aldrig tillbaka. Detta var Ulf: s första offer men knappast det sista. Alla saker Ulf har gjort runt om på de Nordamerikanska rinkarna går inte att försvara. Men han har varit konsekvent och fått en hel del stryk för sitt spelsätt, allt för lagets skull. Under sin första säsong fick Uffe spela en hel del i farmarligan. Där han hann med att skada några spelare. Bl a så snittade han upp Ken Berrys kind efter ett slagskott som han fullföljde med klubban. Nästa gång de båda lagen möttes fick Ulf ordentligt med stryk. Sju poliser och en polishund fick hjälpa honom ut eftersom publiken och spelarna var helt vilda. I Nordamerika glömmer man inte en oförrätt.

Ulf´s mest kända offer är när han tog bort Bostons bästa och en av Kanadas bästa målskyttar, Cam Neely, för gott. Under en matchserie i slutspelet 1991 matchades Uffe hela tiden mot Cam. Alla visste att de tyckte innerligt illa om varandra sedan tidigare. Nu hade Ulf tränarens order att möta Neely på hans kant i varje byte. (Uffe spelade då i Pittsburgh, som han vann Stanley Cup med 91 och 92) Det small hela tiden, så fortsatte det match efter match i den långa matchsviten (bäst av sju). Samuelsson beskrev det själv som två tåg som dundrade in i varandra i varje byte, match efter match. Alla visste att det skulle gå illa, att någon skulle bli skadad. Det blev Neely som gick sönder, ena benet. Efter en stenhård tackling av Uffe. Det krävdes två års uppbyggnad för att få honom någorlunda spelduglig igen, men han blev aldrig vad han varit.

Cam Neely blev tvungen att lägga skridskorna på hyllan, efter det har han medverkat i en rad filmer bl a Dum & Dummare, som han nog skulle kalla Ulf för. Ett tag fick Ulf ha livvakter med sig när han besökte Boston Garden?

Säsongen 97-98 ansåg Colin Campbell (f.d. tränare i Rangers) att Ulf var lagets bäste spelare och det vill inte säga lite, med tanke på att Gretzky, Kovalev, Leetch, Sundström och Lafontaine spelade också i Rangers då. Tie Domi gav Uffe en riktig ful smäll säsongen 97-98, han sopade till Uffe med full kraft på hakan, helt överraskande för Ulf. Ulf blev medvetslös. Efter diverse retliga kommentarer, fick Tie nog. Han blev bl a kallad Tie Dummy. När detta hände gick flera spelare ut och applåderade det som inträffat. Mathieu Schneider sa att Tie borde få en rejäl bonus för sitt övergrepp. Ulf är inte den smutsigaste spelaren i NHL, även om han har gått över gränsen ett antal gånger. Men han är ju svensk och svenskar får inte sätta sig respekt hos amerikaner och kanadensare.

Ett annat rätt roligt och mycket irriterande för den utsatte är när Ulf trycker upp hjälmen i nacken så spelaren har hjälmen i ansiktet och inte ser någonting. När jag nu skriver om Ulf blir det lätt att man skriver mycket om det fula han har gjort, för det är ofta det man minns. Men glöm inte bort hans snabba precisa pass, balansen och den mycket fina skridskoåkningen med tanke på hans storlek.

Läs fortsättningen i del II

Henric Wahlberg2005-04-18 12:04:00

Fler artiklar om Philadelphia