Special teams lade grunden för tennissiffror mot Rangers
Som brukligt i mellandagarna så gästade New York Rangers Amalie Arena under lördagen. I en match där special teams minst sagt satte tonen, så fick vi se ett tydligt exempel på när lugn och harmoni ställs mot panik och desperation.
För det är inget tu tal om att Rangers är desperata att hitta något. Det är ett lag i spillror, desperata att hitta något att ta tag och hålla fast vid.
För det är bortalaget som åker, sliter, skjuter och jagar. Men det känns hela tiden lite krampaktigt och stressat, vilket gör deras försök mer lättförsvarade än de kanske borde vara, sett till kvalitén på de spelare som skapar dem.
Absolut, hade Rangers fått lite utdelning tidigt, så hade kanske axlarna åkt ner lite och Lightnings kväll hade blivit betydligt mer otrevlig än den blev. Men nu tar man istället en onödig utvisning, irrar bort sig i pressen i boxplay och vips så tvingas man att jaga.
Och Tampa Bay är, som jag sagt tidigare, ganska bra just nu. Och inatt var man ändå bara bra nog. Det var lite mer slarv än man vant sig vid senaste tiden, men när det kokade ner så var man där man behövde vara och gjorde det man behövde göra för att se till att hålla gästerna på armlängds avstånd.
Man kan givetvis inte räkna med att göra 6 mål på 25 skott varje match, och felprocenten i passningsspelet måste ner igen. Men hanterar man en match som den här på rätt sätt och tar den för vad den är. Så är det inga problem i det långa loppet heller.
Och hur man hanterar den får vi svar på redan ikväll när Montreal gästar i den sista matchen för 2024. Ett Montreal pumpat med självförtroende efter en övertygande seger i Sunrise under lördagen. Så samma matchbild är i mångt och mycket att förvänta. Ett bortalag som går på ångor mot ett Tampa Bay som än en gång troligen måste visa att gammal är äldst med tålamod och finess.
Lyckas man med det så finns alla förutsättningar för att få avsluta kalenderåret 2024 i dur, och att ge goda skäl att med entusiasm blicka framåt mot 2025.
