SvenskaFans rankar NHL – Central Division: 1. Chicago Blackhawks
De regerande Stanley Cup-mästarna Chicago Blackhawks ser fortsatt starka ut.
Blackhawks vinner sin tredje Stanley Cup på sex säsonger, i mitten av juni. Sen börjar det som alla Blackhawks-fans har fått välja att vänja sig vid, efter en stor triumf. Att man får problem med Blackhawks största fiende. Lönetaket. Man har tvingats till att göra flera intressanta förvärv för att överhuvudtaget få ihop ett lag som faktiskt kan prestera bra hockey på isen. För en sak har vi lärt oss, att Bowman har lärt sig från sin far - när det gäller att sätta ihop slagkraftiga lag.
Patrick Kane sätter 2-0 i slutet av den tredje perioden i Stanley Cup-final nummer sex, taket på United Center lyfter och den första Stanleyn som hans bästa vänner får kalla honom, på hemmaplan på några evigheter är bärgad.
Sen började det nödvändiga, att rensa kontrakt som man i längden inte skulle ha råd med. Jag tänker på en förlängning med Brandon Saad, en Patrick Sharp och Kris Versteeg som alla föll som offer för Kane och Toews nytillkomna kontrakt.
Kane ja, han sitter lite i skiten skulle man kunna uttrycka det. Efter anklagelserna om våldtäkt så har han inte kunnat att hittats runt om i Buffalo. Han har hållit sig på sin på tomt och egentligen bara tränat. Det kan ha gjort honom gott, men om han nu är skyldig. Då lär en avstängning och säkert fler grejer att falla in. Mycket av Blackhawks spel denna säsong och åtta år framöver kommer att cirkulera kring Kanes händer, och hans förmåga att avgöra matcher. Att följa vad som händer där kommer varje Blackhawks-supporter att sluta ögonen på. Vilket fall är han just nu på training camp och visar sina förmågor.
Coach Quenneville leder som vanligt laget får vi lov att säga, han har gjort det med bravur under alla år och har tre ringar som han kan skryta med på söndagsgolfen tillsammans med sina vänner.
Stan Bowman besitter som jag påpekade tidigare en otrolig förmåga att alltid få ihop ett lag som är med och slåss som hårdvaran, trotts att man fått splittra stora delar av kärntruppen. Nu har man satsat på två nya killar från Ryssland, där Artemi Panarin har visat både KHL och VM att han bör hålla på denna nivå. Sedan också Viktor Tikhonov som är uppvuxen i USA, och har även gjort ett par matcher för Arizona. Utan några större framgångar. Där hans utveckling i KHL visat på mognad.
Målvakter:
Blackhawks har varit Corey Crawford trogen under en tid då hans rubriker över spelet inte varit glimrande. Han har fått mycket oförtjänt skit av media, där de hävdar att han inte prestera när det gäller som mest eller har psyket för att bli en målvakt av yttersta världsklass. Det sistnämnda är han väl kanske inte, men han är en vinnare och det är allt som räknas.
För Crawford är tillsammans med Jonathan Quick den mest vinstrika aktiva målvakten vilket placerar honom i toppen av bästa målvakter. Sen har han också visat sig hålla under hela säsongen. Då han två gånger har vunnit William Jennings Trophy för att ha släppt in minst mål under en säsong. Det kommer inte som något överraskning att båda gångerna det hänt så har laget vunnit Stanley Cup.
Men fortfarande höjs det röster inom hockeyvärlden som tycker att han är överhypad.
Utöver sina framgångar är Crawford en reslig målvakt som inte stressar upp sig i onödan. Hans största svaghet anses som hans plockhand som flertalet gånger har negativa rubriker och släppt för många kassar.
Tittar man på laget i stort är jag nöjd med hur man har det påställt med Crawford har helt klart en av ligans mest gedigna målvakter, ena minuset är att han kanske har någorlunda för bra betalt. Fast sätter man det i perspektiv mot andra toppmålvakter i ligan så ligger han på en låg lön. Det är helt hur man ser på det.
Vi kan fastställa att Crawford kommer att komma till jobbet denna säsong också.
Scott Darling har blivit omåttligt populär i Chicago, detta beror självklart på att han är uppvuxen bara några kilometer från arenan, i Lemont. Han är alltså en så kallad ”hometown boy” detta är inte hela baksidan till hans popularitet utan att han spelar också bra hockey. Bland annat klev han rakt in i serien mot Nashville när Crawford inte höll den klass som han så ofta annars brukar att göra. Sen också hans resa som är något annorlunda. Han spelade i ECHL för bara en dryg säsong sedan. Och nu står han här som Stanley Cup vinnare för laget i hans hjärta.
Backar:
Stommen av backar finns kvar, stjärnor som Duncan Keith, Brent Seabrook och Niklas Hjalmarsson är intakta, efter den så är det också lite nytt.
Blackhawks har även i år en stark backsida, men kanske inte på samma nivå som tidigare år. Duncan Keith är världens kanske bästa back som gör allt på banan, han spelar boxplay, powerplay, gör mål, gör assist och är en fruktansvärt skicklig tvåvägsback med kanske sina främsta kvaliteter i offensiven. Det är verkligen en back att luta sig emot som är i sin prime och kommer vara så här bra i flera säsonger framöver.
Brent Seabrook är hans perfekta högra hand, han har en hårdare spelstil som är duktig på att alltid timea när han skall använda sin stryka eller sin hårdhet. Seabrook har också ett fruktat skott som har gett honom många löpsedlar som hjälte. Då han avgjort flera tunga slutspelsmatcher på övertid.
Niklas Hjalmarsson känner vi till som kanske världens skickligaste defensiva back som alltid finns rätt placerad ute på banan. Han är inte den som spelar speciellt fysiskt eller hårt. Utan han stänger ned motståndarna med sitt positionsspel och sin förmåga att alltid stå i skottvägen. Det gör att han blir ovärderlig i defensiven och har utgett ett strålande backpar tillsammans med landsmannen Johnny Oduya som nu har skrivit på för Dallas.
Trevor Daley kom över i trejden som skickade Patrick Sharp till Dallas. Han blir den raka ersättaren till Johnny Oduya, skillnaden är egentligen att Daley har en större offensiv uppsida vilket kommer göra att man kan avlasta de två stora elefanterna i powerplay eller spel i anfallszon om det skulle att behövas. Han ger coach Q fler möjligheter och det är något som det har eftersträvats en ganska lång tid. Man trodde att David Rundblad skulle vara den spelaren men han inte visat sig lika lyckosam i offensiven som i SHL. Han har nu chansen att växa till sig i den lite för stora NHL-kostymen.
Trevor van Riemsdyk har även han möjligheten att blomma ut till en solid NHL-spelare. Han har anlaget från sin bror och hade något på gång rejält under fjolåret men säsongen blev söndersliten i och med en skada som gjorde att han aldrig orkade att hämta sig snabbt nog för att skulle spela någon större roll i Blackhawks.
Man valde också att bjuda in flera veteraner på training camp. Jan Hejda och Lubomir Visnovsky som både kämpar för en plats, kontraktet gav man istället till den ruinerade Michal Rozsival som är skadad. Han åkte på ett bakslag i match fyra mot Minnesota i slutspelet. Han har blivit opererad för en ankelskada.
Forwards:
Det är på forwardssidan som själva förvandlingen har gått av stapeln. Den växande stjärnan Brandon Saad tillhör numer Columbus. Kris Versteeg är en Hurricane. Patrick Sharp är en Star. Antoine Vermette är återigen en Coyote och Brad Richards är en Red Wing. Dessa tapp beror huvudsakligen på att man inte längre hade råd med deras löner. Vilket har gjort att man tvingats att ta en annan riktning.
Först valde man att skicka Brandon Saad som satt på ett utgående kontrakt. Han hade en bra säsong i ryggen vilket så klart var den stora anledningen till att han inte blev kvar. Först var Bowman tydlig med att Saad absolut inte skulle någonstans. Men när det närmade sig den 1 juli och offer sheet skulle kunna trilla in valde man att inte våga gambla längre. Så det blev droppen och en trejd med Columbus finansierades. Där Marko Dano och Artem Anisimov tillsammans med Jeremy Morin blev de stora namnen i den trejden för Blackhawks. Kollar man tillbaka på den nu en stund i efterhand tycker jag att Bowman fick ut mycket för Saad, visst han är en blommande stjärna. Men att få en kille som Marko Dano som har visat extremt gott gry på training camp bodar gott.
Han har likt Saad matchas jämte Toews och Hossa. Det visar att man tror på honom. Jag personligen ser väldigt fram emot en säsong där Dano kan kliva fram på allvar. Han visade redan fjol att han kan med långt ifrån lika vass omgivning. Jag är hoppfull.
Artem Anisimov sätter också stopp för frågan om en andracenter i Blackhawks, nu ska jag inte hylla honom till skyarna, han är gedigen, men ingen stjärna. Jag tycker han håller en bra klass och kommer till jobbet varje dag. Kommer att få ett stort lyft när han får spela med Kane.
Om vi fortsätter med ryska spelare har man valt att plocka över två intressanta namn från KHL.
Det första är ett spännande namn i Artemi Panarin en spelskicklig avig forward som kommer att komma in och ta upp Sharps plats som han lämnade efter sig. Han är i stort sett den bästa och billigaste ersättaren man kunde hitta. Mycket talar för att han tillsammans med Kane kommer att ha lekstuga.
Viktor Tikhonov har som jag nämnde tidigare inte lyckats något vidare med sitt tidigare äventyr i Nordamerika, men nu några år visare och en stor portion bättre ska han väl egentligen ta Kris Versteegs plats i en trolig tredjekedja.
Jag har stora förväntningar och ännu större förhoppning på båda två.
Sen har vi ju självklart de andra stora fantomerna, de behövdes egentligen inte nämnas men jag gör de ändå.
Patrick Kane har som sagt lite problem med lagen, men om vi ska lägga det åt sidan och fokusera på hans talang så är den nästa ändlös. Han tycks att få bättre klubbteknik för varje år som går och blir bara vassare och vassare. Han visade fjol innan han drabbades av sitt nyckelbensbrott att han har kapacitet att vinna hela poängligan, då han var på god väg emot det. Förväntningar är högt ställda.
Marian Hossa är fortfarande vid den ålder av 36 ligans kanske topp fem bästa tvåvägsforwards. Arbetshästen tycks aldrig sluta jobba då han är en fantastisk hockeyspelare som Blackhawks kommer att kunna ha stor nytta av även i år.
Jonathan Toews som i ett forum blev utnämnd till världens bästa hockeyspelare fjol, och jag säger inte emot. Toews har hela paketet, han är ligans bästa kapten, alltid en kandidat till Selke Trophy, har en stor offensiv uppsida. Men framför allt, han är bäst när det gäller som mest.
---
Nyckelspelare:
Patrick Kane, Jonathan Toews, Duncan Keith
Nyförvärv:
Artem Anisimov - från Columbus - trade
Marko Dano - från Columbus - trade
Artemi Panarin - från SKA St Petersburg - free agent
Viktor Tikhonov - från SKA St Petersburg - free agent
Trevor Daley - från Dallas - trade
Ryan Garbutt - från Dallas - trade
Förluster:
Patrick Sharp - till Dallas - trade
Brandon Saad - till Columbus - trade
Johnny Oduya - till Dallas - trade
Kris Versteeg - till Carolina - trade
Brad Richards - till Detroit - free agent
Antti Raanta - till Rangers - trade
Joakim Nordström - till Carolina - trade
Antoine Vermette - Arizona - free agent
Svenskar:
Marcus Krüger, Niklas Hjalmarsson, David Rundblad
Coach:
Joel Quenneville
Preliminär laguppställning:
Marko Dano - Jonathan Toews - Marian Hossa
Bryan Bickell - Artem Anisimov - Patrick Kane
Artemi Panarin - Teuvo Teräväinen - Viktor Tikhonov
Andrew Desjardins - Marcus Krüger - Andrew Shaw
Duncan Keith - Brent Seabrook
Niklas Hjalmarsson - Trevor Daley
Trevor van Riemsdyk - Michal Rozsival (David Rundblad)
Corey Crawford (Scott Darling)
Andra notabla spelare: Corey Tropp, Garret Ross, Dennis Rasmussen, Jeremy Morin, Mark McNeill, Brandon Mashinter, Graham Knott, Tanner Kero, Ryan Hartman, Ryan Haggerty, Kyle Baun.
---
Bästa nyförvärvet: Marko Dano
Kanske inte det kvalitativa bästa nyförvärvet för stunden, men Marko Dano är en framtida superstjärna i denna liga. Även fast storleken är lite emot honom ser jag inga hinder för att han skall bli en spelare att räkna med redan i år. Mycket tack vare sin omgivning.
Värsta förlusten: Brandon Saad
Man kan tänka sig att Patrick Sharp är den värsta, men han är på nedgång och då faller valet logiskt på Brandon Saad som var en stor del i cup-vinsten. Han är tung att möta, är skicklig och har ett bra skott. Tror dock att Columbus kommer att ångra den deal man skrev med honom.
Årets poängkung: Patrick Kane
Frigivs han är det inget tvivel. Patrick Kane är ett namn för en poängliga-vinst. Han är ligans skickligaste spelare vilket gör att han hela tiden skapar sig lite extra tid. Den tid man inte skall ge Patrick Kane. Då åter man dit. Når 100 poäng.
Årets nykomling: Artemi Panarin
Hans unga ålder, hans träningsvillighet och hans skicklighet kommer att spela en avgörande roll. Panarin kommer att ta NHL med storm. Det är inget snack om att han kommer att lyckats. Han kommer att bli satt i en bra omgivning vilket kommer att få honom att blomstra.
Årets genombrott: Teuvo Teräväinen
Teuvo har redan en ring. Men han vill ha mer och hans personliga genombrott väntar han fortfarande på. Ett bra slutspel till trots. Han har allt egentligen för att bryta sig loss från packet. Vi har sett hans talang på alla möjliga ställen. Nu kommer den också på NHL-nivå.
###
REDAKTIONENS RANKNING:
Central Division:
1. Chicago Blackhawks
2. St. Louis Blues
3. Nashville Predators
4. Dallas Stars
5. Minnesota Wild
6. Winnipeg Jets
7. Colorado Avalanche
---
Nytt för i år är att NHL:s 30 lag presenteras i form av en rankning inom de fyra divisionerna. Samtliga skribenter fick ranka divisionerna, som sedan summerades till en gemensam rankning för hela redaktionen.
