Det är bara dåligt om man inte vet vad man ska titta efter
Fyra matcher sedan senaste vinsten, men Zaragoza lämnar sällan La Romareda poänglösa.
Nej. Det ville sig helt enkelt inte riktigt ikväll. Faktum är att det var länge sedan det ville sig. Och det spelar ingen roll hur många gånger vi frågar oss vad det är som händer, eller som inte gör det; för jag tror inte att någon vet.
1-1 är inte skandal; inte ens 1-1 mot Getafe. (Grattis, Sebbe Strömberg, du hade rätt och jag och statistiken borde lyssnat på dig!) Och La Romareda-publikens busvisslingar lugnade ner sig efter D’Alessandros härliga kvittering.
Den bedrövlige Johan Edlund påpekade gärna hur dålig första halvlek var. Jag tycker inte att en människa som inte kan uttala Zapater ska snacka om dåligheter. För första halvlek var fylld av ganska fina grejer.
Vi börjar med Valero; Zaragoza B-spelaren som lirade från start idag med nummer 28 på ryggen. (Edlund kallade Valero Oscar ganska länge. Det är ganska dåligt.) I mitt lilla anteckningsblock har jag skrivit: perfekta glidtacklingar. Och jag kan minnas flera sådana: precisionen i det hela: perfekt timing och fötterna på bollen. Valero var där han skulle. Han skötte sin uppgift med - sett till matchbilden - bravur, till skillnad från Juanfran på vänsterkanten. Men det är en annan historia.
Det här är första från start för Valero. Och det skulle kunna bli början på något bra.
Sen har vi César. Älskade César. Först var det något väldigt obekant över hela honom. Det blev nästan lite obehagligt. Tills vi slog huvudet på spiken och konstaterade att han lämnat sina rosa shorts hemma. Kvällen till ära var César klädd i svart och gult, och lite guld.
Han är värd varenda gnista ädelmetall för sin fina insats. Det var fina räddningar kvällen lång. De som skrek att matchen var så dålig missade nog César. Målet kan han knappast klandras för; Juanfran tappade helt sin markering. Han stod helt stilla. Först då bollen var inne sprang han. César var bäst i Zaragoza ikväll. Tillsammans med Sergio Garcia.
Sergio Garcia var den tredje bra grejen med första halvlek. Stundtals var han alldeles fantastisk att titta på. Synd bara att det var en sak som stod för honom och honom enbart. Han visade en vilja som är utrotningshotad i Zaragoza, och han improviserade fram lösningar som de andra var för loja för att uppfatta förrän bollen och tillfället rullat förbi.
Jag förmodar att alla som klagade missade Sergio Garcia.
“Zapatéééééééééééér byter sida, han tycker om att byta sida, det gör han, han tycker om att byta sida”, förkunnade experten i sammanhanget: Johan Edlund.
Sen konstaterade han revolutionerande det som gått oss alla andra förbi: Ayala har 6 varningar på de 9 matcher han spelat. (Tankepaus.) Han har ett hetsigt humör.
Ja. Så skulle det kunna vara.
Andra halvlek var livligare. Stämningen var irriterad; sviterna från slutet på första, som i princip var ett spelsaboterande Getafe som tjänade på att ligga ner för länge, eller att springa in i Zaragozaspelarna.
Getafe-Xavier skrev: Domaren, vilken pajas.
I 53:e minuten har Zaragoza fyra skott på mål. Det är Oscar och Diego Milito som tar varannan retur tills bollen går utanför. De är sköna så, de skrattar lite åt det hela. Och så får Oliveira och Milito kort, för att de står i vägen. I en exakt likadan situation lite tidigare då Manu blockerade César vid en utspark hände inget. Inget utöver att César blev förbannad.
Matchens första mål kom i 65:e minuten, då Juanfran helt snurrar bort sig själv, och släpper Suaso fri i straffområdet. César är chanslös på den.
Vicke agerar. Han byter ut Celades och Oscar, tar in Aimar och D’Alessandro.
Juanfran fortsätter vara kass. Han klantar bort sina egna uppspelsförsök, och anser hörnflaggan vara en lämplig passningsmottagare.
D’Alessandro kvitterar på frispark rätt i mål i 80:e minuten. Då har Getafe just bytt ut Sousa och tagit in Pallardo. Och det går fort. Abbondanzieri står långt utanför målet, och han blir loco, loco. Rycker och drar i domaren, som trots allt blåst igång spelet.
Målet är godkänt, matchen slutar 1-1, och Zaragoza gick från sjua till nia. Det hade kunnat vara värre.
Rickard Petersson och jag är överens. Matchen var inte dålig. Däremot blir det ett jävla gnäll på folk så fort annan fotboll än topplagen visas på TV. Det är väldigt tråkigt, för de som klagar missar så mycket. De små detaljerna. Filigranarbetet. Det finns fler lag än Barcelona, Real Madrid och Valencia, Sevilla i vissa fall. Och alla vill att spanska ligan ska etableras i Sverige, och alla tjurar om de inte bara visar storlagen. Jag är kass på matte, i och för sig. Ännu svårare blir det när man slänger omöjliga ekvationer på mig.
Zaragoza:
César
Valero- Ayala- Paredes- Juanfran
Sergio Garcia- Zapater- Celades (66’ Aimar)- Oscar (66’ D’Alessandro)
Oliveira- Diego Milito
Getafe:
Abbondanzieri
Cortes- Diaz- Mario- Licht
Granero (73’ Pablo)- De La Red- Casquero- Sousa (80’ Pallardo)
Uche (87’ Albin)- Del Moral
Domare: (Den rent av usla) Alvarez Izquierdo
Mål: 0-1 Sousa, 1-1 D’Alessandro
Gula kort, Zaragoza: Celades, Oliveira, Diego Milito
Gula kort, Getafe: Licht (som borde lära sig att stå upp ordentligt.)
Källa: marca.com
