Real Zaragozas vändpunkt
Zaragozaredaktionens nyförvärv delar med sig av sin syn på lagsituationen.
För mer eller mindre två år fick vi veta att Alfonso Solans, mannen som hade ärvt Real Zaragoza av sin farsa, skulle sälja klubben till en mystisk stor ägare inom byggnads- branchen, mycket mer visste vi inte. Efter mer än tio år skulle mannen som hade suttit i makten i Real Zaragoza skulle bort. "Äntligen" tänkte nog många. Under hans tid hade Zaragoza vunnit den som förmodligen är den viktigaste titeln i Real Zaragozas historien och som satt Zaragoza på fotbollsvärlden karta. Men framgångarna var färre en motgångarna och under tiden hade Zaragoza blivit en mitten-botten lag i La Liga, och det gillade nog inte den största del av lagets supportrar. Så den mystiska miljonären, ägaren, som ingen visste nånting om, den så kallades Agapito, kunde inte vara sämre än hans företrädare. Många tyckte, eller hoppades på, att det var Real Zaragozas vändpunkt.
Sakerna blev bara bättre och bättre, Agapito och hans nya nämnda president till Real Zaragoza, Bandres, berättade för pressen att den stora Valenciastjärnan, Pablo " el payaso" Aimar var på väg till Real Zaragoza. Inte ens den mest optimistiska av alla kunde tänka sig att en spelare som Aimar kunde landa i Zaragoza.
Men det var sant.
Det som alla hoppades på såg ut att hända. Framtiden hade aldrig sett ljusare ut för Zaragoza. Agapito lovade också att inte skulle sälja av sina viktigaste spelare som man hade gjort för i tiden ( Villa, Milosevic, Can, Morientes ... ) och det var viktigt för alla fans som hade sett alla bra spelare dra till större klubbar.
Och det som jag tycker är viktigaste, han gjorde att tränaren och hjälten från Paris finalen kom tillbaka hem, Victor Fernandez var den valda för att leda den nya Zaragoza till framgången. Och det lyckades han nästan med. Förra säsongen gjorde de sin bästa säsong på väldigt länge, många av oss hade nog aldrig sett Real Zaragoza spela så bra som de gjorde med Victor. Laget låg nästan hela året på Champions League platser; laget gjorde underbara matcher. I alla tidningarna snackades det bara bra, och många trodde till och med att dom skulle slåss för Ligan under en stor del av säsongen.
År 2 med Agapito. Sommaren började inte så bra för supportrarna. Gabriel Milito, utan tvekan lagets viktigaste spelare , " El Mariscal" , symbolen och kaptenen skulle bort , först skulle han till Juventus för 30 milljoner euro: mycket pengar men inte tillräkligt mycket för att göra fansen nöjda. Men den stora besvikelse var när man fick veta att han inte till Juventus längre, att han istället skulle till en av motståndarna, Barcelona, för mycket mindre pengar än lovat.
Agapito hade brutit det han hade lovat för ett år sen.
Ett RÅN för många av oss; ett svek.
Vi såg hur Porto sålde Pepe till Real Madrid för 30 miljoner och hur Milito packade väskerna och åkte till Barcelona för bara 18. Visst, sen snodde man Matuzalem från Shaktar och Ayala från Villarreal. De betalade alltså 6 miljoner euro som hade kostat Villarreal 0 euro. Smart! Pavon från Real Madrid kom också till Zaragoza efter att ha visat hos marängerna att han inte duger i ett primera division lag. Så vi började göra det vi var bäst på, köpa dom spelare som inte duger till dom största lag och sälja den viktigaste spelare. Hur gör man ett lag till nåt stor då? hmmm... Det har visats under denna säsongen att alla pessimister hade rätt... Och tur att Diego Milito stannade kvar annars skulle läget se mycket mörkare ut.
Nästan 3 månader utan vinst gjorde att Victor Fernandez fick sparken. När ett lag inte vinner så gör man det som är lättast, sparkar ut tränaren. Tyvärr skulle det se pinsamt ut om man sparkade ut Pavon,Sergio , Diogo , Juanfran, Celades, Luccin... Eller kankse inte lika pinsamt om man ser hur de har spelat under denna säsong. Sen kom vändpunkten nummer ett , Ander Garitano, lyckades på en match det som inte Victor på 9 matcher. Laget visade sin bästa sida under andra halvleken, Diego Milito och SuperGarcia också känd som Sergio Garcia gjorde en fantastik match , som nästan alltid, och baklinjen lyckades stå i 90 minuter utan att se ut som Häcken veteran laget.
Och sen kom händelsen som ingen kan förklara, Ander slutade, med personliga problem som ursäkt. Många tror att de var nån mystisk bråk med Agapito om våran käraste spelare, D'Alessandro. Ingen kommer nog aldrig veta vad som verkligen hände, kankse var det Garitanos elaka tvilling som mördade Garitano under natten , eller Victors spöke som tog över hans kropp och tvingade honom att sluta...
Ja, men då var det tid på vändpunkt två, tränaren som hade gjort Deportivo till en av dom största Spanien skulle ta över i Zaragoza, Irureta. Många tycker att han spelar för defensivt, många tycker att han inte känner Real Zaragozas färger... Många kankse tror att de ligger och sover fortfarande och att denna säsong bara varit en mycket skrämmande mardröm...
Hursomhelst , så tror jag inte på alla pessimister som säger att laget kommer åka ner, igen. Det är viktigt att Irureta inte byter ut den enda som är bra i laget, dvs Milito, SuperGarcia och Oliveira. Viktigt är det också att Ayala inte blir skadad, Aimar kommer tillbaka i form lika som Matuzalem och Pavon , Juanfran och Gabi spelar så lite som möligt. Och hoppas att denna sista vändpunkt blir den sista för säsongen, 4 tränare på en säsong vore för mycket , tror jag.
AUPA ZARAGOZA!
Loic Bocquet
