Snacka går ju
Marcelino är kaxig i intervjuer och mesig på plan.
Det här är ingen matchrapport, det här är något annat.
Jag tar mig friheten att börja såhär: Vad var det jag sa? För faktiskt, vad var det jag sa? Så fort Marcelino går ut och är övertygad så tappar Zaragoza poäng. Och vi som skulle vinna så enkelt, vi som är så erkänt bra på La Romareda.
Så länge det inte är de mer direkta konkurrenterna som kommer på besök. Sådana som Rayo Vallecano, eller som Hercules. . Det skulle bli här som det hände, var det inte så? Som det hände och vände.
Och efter avslutad omgång så har vad förändrats? Absolut ingenting.
Det är inte bara självsäkra uttalanden för Marcelino som brukar betyda otur. Tidiga ledningsmål har ungefär samma effekt.
Ikväll tog det tre minuter för Ewerthon att överlista en fullkomligt fenomenal Calatayud. Vi borde försöka knyta honom till oss inför kommande säsong i Liga Adelante. Det är inte min mening att låta bitter. Men. Avancemang till Primera känns mer och mer avlägset för var omgång vi lägger bakom oss, och ett Zaragoza som vinner borta två gånger på lika många säsonger och som oftast men inte då det gäller vinner hemma är faktiskt inte ett lag för högsta divisionen, oavsett vilka namn som en gång fanns på pappren.
Marcelino har lyckats halvdant. Han har lyckats göra oss till ett lag på den övre halvan. I Segunda Division.
Tillbaka till matchen så. Ewerthon, framspelad av Caffa, gjorde 1-0 i den tredje minuten och sedan var det full fart framåt för Zaragoza ända tills Pulidos 2-0 mål felaktigt dömdes bort. Då hände något med laget. Kanske var det då de tyckte att det var dags att nöja sig, av första halvlek återstod nästan tio minuter.
Och det var då vi slutade spela fotboll för kvällen.
Jag tycker inte om att vara en tragisk supporter som gnäller på domaren så fort allting inte går mitt lags väg. Vi gnäller ogärna på domarna i våra matchrapporter, Johan och jag. Det finns i ärlighetens namn sällan anledning, då den mänskliga faktorn måste tas med i bedömningen och misstagen oftast drabbar båda lagen så att det tillsist går rätt jämt ut.
Men ikväll kan det ha varit Iglesias Villanueva misstag som berövade oss två poäng och en uppflyttningsplacering. Det behöver inte vara så, men det kan.
Då Pulido nickade in 2-0 annullerade Villanueva målet eftersom det var ’hands’. Bara det att det inte var hands. Därom är alla medier som bevakat matchen ense.
Första halvlek borde ha slutat 2-0.
Och då andra började fanns det i rättvisans namn bara ett lag på planen. Det var inte vi. Hercules tog tag i matchen och skapade den ena farliga situationen efter den andra, tvingade Lopez Vallejo att spela på toppen av sin förmåga, liksom vi gjort med Calatayud i halvleken innan.
Bara det att Calatayud är en bättre målvakt än vad Lopez Vallejo är. Där Cala var säker i sina räddningar – hans självförtroende växte framför oss för var boll han plockade ner – var Vallejo full av tvivel. För varje skott (från framför alla Tote) som Lopez tvingades rädda kom Hercules kvitteringsmål allt närmare. Om det var att psyka honom som de var ute efter så får vi konstatera att de lyckades.
Efter att han varnats och fortsatte visa stigande temperament valde Marcelino att byta ut första halvleks bästa spelare, Juan Pablo Caffa, och plocka in ynglingen Ander. Det här var förmodligen ett fatalt misstag. I stort sett alla chanser vi skapade fram tills Pulidos bortdömda mål i vår fina första halvlek – och de var en hel del!- utgick från Caffa. Att se honom gå av planen var som att se kreativiteten tacka för sig. Inbytte Herrera gjorde inget större väsen av sig denna afton.
Efter en kollision med Fernando Sales i den 61:e matchminuten tvingades Ayala lämna planen, in i hans ställe kom Pavon. Återstår alltså att se om argentinaren slog upp sin gamla skada i den duellen, de senaste två matcherna har han tvingats avstå spel och att han hamnar på skadelistan i det här läget är –förstås- allt annat än bra. Det är så åt fanders så att det förmodligen är att vänta.
När vi ändå är inne på backar så måste jag ifrågasätta Marcelinos beslut att starta Pignol före Paredes; hur tänker man när man gör en sådan prioritering?
Hercules kvitterade i den 69:e minuten genom just Fernando Sales utan större problem, Lopez Vallejo gick bort sig totalt situationen.
Bara minuten senare tog gästerna ledningen. Det var knappt att Vallejo hunnit ställa sig till rätta mellan stolparna förrän Delibasic slog till.
Med tjugo minuter kvar av matchen kändes den redan förlorad, sett till hur Zaragoza uppträtt i andra halvlek förtjänade Hercules sin ledning, även om den i den bästa av världar skulle vara en kvittering, 2-2.
Och så klev Zapater fram.
Kapten Zapater som räddade poängen.
I spelminut 77 slog han frisparken rakt i mål, Calatauyd hann inte reagera. Golazo skrev Marca, det är bättre än gol, det.
Sedan blev det liv i liket en stund. Arizmendi kom lite halvnära att göra 3-2, men han bevisade ännu en gång ikväll att han gör sig bättre som kantspelare än renodlad anfallare. Bara det att det inte finns några alternativ som det ser ut idag.
Varför Marcelino inte bytte in geniet Jorge Lopez kommer vi inte att få veta. Jorge värmde upp, beredde sig på inhopp och ombads ta på sig västen igen och sätta sig på bänk. Porque? Kände han själv att han skulle klara tio minuter, en kvart så nog f*n skulle han klarat det.
Marcelino gjorde tre mycket stora misstag under kvällen – han startade med Pignol, han bytte ut Caffa, han lät inte Jorge komma in och rädda oss i slutet. För finns det någon som kulle kunnat göra det så är det han.
Vi vet det. Radiokompisarna på Aragon Radio vet det (de var i upplösningstillstånd över just detta), Jorge själv vet det.
Efter avslutad omgång har ingenting ändrats alls i tabellen. Vi ligger kvar på femte plats. Vi har Rayo, Hercules, Tenerife och Xerez över oss.
Och det återstår lite mindre än tre månader. Det är nu som Marcelino måste gå, om vi ska ha en antydan till chans att avancera den här säsongen. Sen blir det för sent, sen finns det inte tid till förändring.
Att ett lag som Zaragoza prenumererar på femteplatsen i Spaniens andradivision kan inte kallas annat än ett misslyckande.
Nej, jag säger inte att spelarna är utan ansvar. Men det är han som är tillsatt och avlönad att leda dem och jag är övertygad om att det finns många där ute som skulle göra det bra mycket bättre.
Nästa omgång möter vi Alavés borta. Igår fick de stryk av formvacklande Las Palmas med 2-1.
Hoppas att de känner sig skitknäckta.
Då Iglesias Villanueva blåst av matchen fick Aragon Radio en mycket kort pratstund med målskytten och poängräddaren Alberto Zapater.
Han sa såhär: Nej, det här duger inte. Vi är hemma, vi ska vara bättre än såhär, jag är enbart besviken.
Och så gick han. På frågan om hur det kändes att göra mål för andra matchen i rad svarade han inte.
Så de ropade på Gabi, för att försöka få ett par ord ur honom. Men han valde att ignorera mina trogna vänner rakt av.
Det är så det ser ut i Zaragoza söndagen den åttonde mars 2009. Kvinnodagen har de döpt den till. Helt meningslöst, tycker jag.
Jag vill ha tillbaka männens dagar igen.
Zaragoza: López Vallejo; Zapater, Pulido, Ayala (Pavón, min.61), Pignol; Songo''o, Gabi, Ponzio, Caffa (Herrera, min.58); Ewerthon och Arizmendi.
Hércules C.F.: Calatayud; Expósito, César, Sergio Fernández, Dani Bautista; Abel Aguilar, Farinós; Tote (Rodri, min.74), Rubén Navarro (Sendoa, min.62) Tuni (Fernando Sales, min.62); och Delibasic.
Mål: 1-0. min.3. Ewerthon; 1-1. min.69. Fernando Sales; 1-2. min.70. Delibasic; 2-2. min.77. Zapater.
Domare: Iglesias Villanueva
Gula kort, Zaragoza: Caffa, Songo’o
Gula kort, Hercules: Farinós, Abel Aguilar, Dani Bautista och Fernando Sales
Publik: 24 800 zaragocistas och 200 Herculesfans på La Romareda.
Källor: RadioAragonDigital, Marca.com, AS.com
