La Batalla de Aragón: Aggressiv, inte våldsam
För Zaragoza i allt. Överallt.
11/3 -10 Aggressiv, inte våldsam
Batalla de Aragón får hjärtmassage, ECT kanske. Stackars bortprioriterade bloggsate, jag som alltid sätter Zaragoza i första rummet har haft ett par riktiga veckor minst sagt och har faktiskt för kanske första gången sedan jag tog över den här sidan (hösten 2008 - mycket viktigt, glöm aldrig bort det) medvetet satt den, och er, åt sidan. Känns inte helt bra, men det har varit nödvändigt.
Jag har den senaste veckan fått en del mail från somliga av er som jag inte besvarat, ledsen för det - jag är hedrad och känner mig ödmjuk inför det faktum att ni inte låter min "frånvaro" på SF gå obemärkt förbi. Alltså på allvar. Det betyder mycket.
Vi känner ju varandra tämligen, om än inte alltför, väl vid det här laget och därför förutsätter jag helt kallt att ni är med mig nu. Det kan bli lite so-so ett tag framöver. Behöver därför placera denna pelare här, så att jag kan luta mig mot den om jag måste.
Med det sagt släpper vi detta.
Madridpressen har efter söndagens match mot Atletico ivrigt och på ett ganska osmakligt sätt ifrågasatt Real Zaragozas spelstil. Brutal och oren, kallar de den, våldsam gnäller Reyes som själv blev utvisad för en armbåge i ansiktet på Eliseu (hade de inte varit relativt jämnlånga hade Atleti kanske kunnat överklaga i enlighet med Real Madrid-logiken?).
Det här gillar varken jag eller Zaragozas (övriga) representanter. Atletico som själva är ett ganska hårt spelande lag ska väl klara av att svara på samma sätt som de tilltalas?
Eller hur?
Vicke och Ander lär sig hur det ska gå till.
Den första att kommentera rubriker och uttalanden - Ander Herrera. Det är hans ord jag använt mig av i rubriken.
- Vi spelar aggressivt, säger han. Men inte våldsamt. Det är så Zaragoza är när Zaragoza är Zaragoza, det är så Zaragoza alltid varit.
Like that. Det finns en kompromisslöshet över den här klubben som är så förbannat attraktiv. En av många anledningar till varför jag aldrig slutar förälska mig i den, ftw.
Men media lät inte nöja sig med Ander. De rättrådiga moralisterna fortsatte propagera mot den fysiska fotbollen och igår, onsdag, tog Zaragozas generaldirektör Gerhard Poschner också han till orda.
- Real Zaragoza spelar med en intensitet som kanske kan chockera, men vi befinner oss på rätt sida om linjen för vad som går an och vad som inte gör det. Hela tiden. Det finns inga intentioner att spela fult, som somliga påstår. Vi är ett fysiskt lag, och jag tycker inte om hur man ska försöka sprida en falsk bild av klubben nu. Smutskasta den.
Han försöker sedan go all auktoritetsobjekt (som om han inte litade på sina egna ord, tycker jag - mesigt) genom att påpeka att Zaragoza är det enda lag som denna säsong inte fått ett enda roja directa, även om de gula korten stått som spön i backen; konsekvenser av intensitet, kan hända.
Ve och fasa! Potentiell smäll. Men vem av dessa båda spelar - allt som oftast - fulast egentligen?
Men alltså, ska vi sansa oss lite? För det första tycker jag att det är smått beklagligt att det här alls tas upp på det här sättet. Jag kan fatta om några mad culés går igång när någon trampat Messi på hälarna, då man "förstör artisteriet" som det heter när det händer och att det faktiskt finns dem som saknar rim och reson så till den milda grad att de inte vet bättre än att göra skillnad mellan folk och folk.
Men media?
Att starta ett semidrev? Låt gå för att det här är en händelselös säsong - men så jävla desperata kan vi väl inte vara?
Fotboll ska vara en fysisk sport, det måste få förekomma lite kroppskontakt, lite ruff om man så vill, utan att det för det ska bli våld av det.
Hur tänker de som talar emot detta allt det fysiska att det ska gå till? Som konstsim, skridskodans?
Själv tänker jag att det är fulare att förstärka situationer, orenare med om det nu måste fogas in, än vad det är att spela aggressivt eller för den delen passionerat. Att uppfinna ett övervåld där det faktiskt inte existerar försvårar dialogen om det verkliga våld som förekommer eftersom man genom använendandet av oriktiga exempel låter påskina att det faktiska inte förekommer. Det går inte att måla en felaktig bild av någonting och sälja den som kuliss utan att det skadar sporten.
Varför inte ta diskussionen om fejkarna på allvar istället, och fråga vad det är som de egentligen skapar genom att spela så förbannat ohederligt och hur det i förlängningen skadar andra.
Tror vi har den springande punkten där.
Aggressiv och intensiv är bra. Våldsam är det inte.
Det finns en viktig skillnad där emellan.
Real Zaragoza är ett exempel på den skillnaden.
Det avslutar vi såhär.
