Lagbanner
La Batalla de Aragón: Du är en förbannad skamfläck.
Ztörzt, bäzt och vackrazt.

La Batalla de Aragón: Du är en förbannad skamfläck.

Usch vilken överlag genomusel månad november varit ändå. Spelmässigt och tidsmässigt. Vill passa på att be om ursäkt för att jag inte hunnit så mycket, det har verkligen varit fullt upp på alla fronter. Till exempel ska det manus jag arbetar med vara klart innan februari är till ände är det sagt och det sväljer en hel del tid och energi, stjäl en massa ord. Jag har alltid satt Real Zaragoza främst, de senaste sex åren har jag skjutit annat åt sidan, annat och andra, och därför känns det konstigt att ibland tvingas lägga band på mig själv, tvingas förbjuda mig att logga in på vissa sidor mer än en gång per dag, istället för att uppdatera dem ett par tre gånger i timmen bara för att man ju aldrig vet, eftersom det kan hända något när som helst.
Aja.
Ville bara säga det först.
 
Arma oss va. Arma Real Zaragoza.
För det är inte lätt nu, särskilt inte eftersom mer än halva laget kom i somras och de enda som känner färgerna är Roberto, Lafita, Paredes och Ponzio (Jorge Orti får inte spela så mycket och Kevin tas över huvud taget inte ut i truppen). För övriga är Real Zaragoza bara ett jobb man gör och som i bästa fall kan leda någon vart.
Man läste på om det där historiska laget med "så mycket tyngd" man skrev på för inför presentationen och tyckte det lät bra, eftersom det är mer prestige att spela för Zaragoza än för flertalet spanska klubbar och sådant ser fint ut på meritförteckningen. Lite av allt klubben är och står för blir en smickrande stämpel på egot och annat än i enlighet med sitt hjärtas innersta kan ingen spela.
Man spelar för sig själv. Dribblar hellre än passar någon som står bättre till, skjuter utanför hellre än försöker sig på ett inlägg.
Det är "viljan" och "energin", det.
Får börja hoppas att egoismen vinner väg vartefter. För vår skull. 
 
Dock ska vi inte se förbi att Perez Lasa alltid utgjort ett övermäktigt motstånd för oss. Senast han dömde en match vi vann var 2008.
Se gärna den här DOKUMENTÄREN om honom. Den handlar om Lasa, Barcelona och lite om Real Zaragozas impopuläre president.
Tänkte säga några saker, apropos.
 
Negredos straff i 23 minuten och så.
Att Sevilla får straff är väl egentligen helt rätt och riktigt.  Precis som i fallet Curtois i Atletico mot Real Madrid är det här en situation som kommer till på grund av någons (David Mateos) brist på erfarenhet. Det finns inte mycket att säga om den. Negredo kommer ur vinkel men ser att Mateos är på väg och att han har föresatt sig att bryta. Så han petar bollen någon decimeter ifrån sig och faller när smällen kommer. Det är en förtsärkning av läget (alltså INTE en filmning som Busquets mot Getafe, skillnaden mellan förstärkning och filmning kan definieras om man jämför de båda situationerna) och det är så rutin segrar över brist på den. Negredo vet precis vad han ska göra och Mateos går på det.

Upp, upp och ivääääääääg. (Juan Moro tog bilden för Aupazaragoza.com)
 
Sevillaspelarna firar tämligen osmakligt straffen redan innan den går i mål och Roberto är såååå nära men men.
 
Rakitic spelar kort senare handboll i eget straffområde men det "missar" Perez Lasa. Marca, as och Sport anser enhetligt dessutom att Real Zaragoza borde haft straff då ovan nämnde Mateos i samband med TVÅ av de otaliga hörnorna blir fasthållen och dras omkull men sådant kan Lasa tänka sig att ha överseende med. Ibland.
 
 
Juego peilgroso.
Gary Medel slår till Javi Paredes. Han håller fast honom i tröjan med ena handen och slår till med den andra, den är knuten.
Ingen åtgärd.
Inte gult, ingen muntlig tillsägelse, ingenting.
Det är så "man skipar rättvisa i Chile" konstateras det helt rasistiskt och så är det okej med det.
När Juan Carlos däremot blir klättrad på och nedriven och i frustration DASKAR TILL Coke på låret blir han direkt utvisad.
De flesta vänder sig mot dubbelmoralen i det här, inkonsekvensen. Inte ens den som får blåmärken av att sätta sig tungt i soffan hade känt av det där.
Det här börjar bli löjligt skriver Marca i sin minut för minut-rapportering, det är inte ens gult. 
Med löjligt menar de hur samtliga domslut går Sevillas väg.
Hur någon kan ta Juan Carlos utvisning (en handflata på ett lår = VÅLD som måste bestraffas, när det kunde varit en smekning lika gärna?) i försvar utan att fördöma det Gary Medel och påstå sig vara saklig övergår mitt förstånd, jag kan förstå på en personlig nivå men då får man stå för det också. Att man gillar att se Zaragoza tryckas dit lite. För det kan man ju göra, vi klämmer åt andra ganska hårt själva och sådant kan leda till "viss irritation", men att utan motivation bara konstatera och "vara objektiv" i det går inte att tro på.
Det är inget fel i personligt, snälla nån och är det något som inte existerar så är det total opartiskhet, det är inte ens något att sträva efter - ärlighet däremot och finns det någon sanning är det att det finns lika många som det finns tänkande hjärnor på jorden. Alltså hela mänskligheten minus en sådär 89% eller så och då är jag generös idag.
 
Paredes är rosenrasande på Perez Lasa efteråt. Han förföljer honom i korridoren och slår så hårt på dörren till domarnas omklädningsrum efteråt att den blir märkt av det.
- Du är en jävla skam, skriker han. Du är en förbannad skamfläck för dig själv, din familj, din yrkeskår. Dra åt helvete.
Han kommer inte spela nästa match mot Granada men det är härligt med dem som 1.) har känslor och 2.) vågar visa dem.
Dessutom har han rätt.
 
Lafita skapar sig också lite rubriker innan dygnet är över.
I veckan gick Antonio Prieto nämligen ut och förkunnade att man kommit överens om att förlänga mittfältarens utlöpande kontrakt och givetvis passade man från Aragón TV på att söka en bekräftelse på detta då man hade Lafi på plats i den mixade zonen.
- Nej, säger han. Ingen har talat med mig om saken. Det finns ingen överenskommelse, tyvärr.
Angel har i tidigare intervjuer sagt att han sökt ledningen för att få prolongera sitt avtal men utan att nå fram.
Förhoppningsvis kan det tvinga igång ledningen men vem hyser i ärlighetens namn några förhoppningar om saker annat än åt helvete här?
 
För den som undrar varför La Romareda (som generellt är berömd för sin fina gräsmatta) såg ut som den gjorde igår beror det på att gräset angripits av svamp.
Till råga på allt.
 
- Den enda skillnaden mellan oss och Sevilla, säger Javier Aguirre, är att de fick straff och vi inte fick det.
Jag vet inte hur mycket hans envishet och patriotism kostat oss såhär långt den här säsongen men det är en del (vilket tex skiljer oss från Sevilla). Vill inte tänka på det för det är ont om alternativ.
Är så trött på "potential", på "utrymme för förbättring" (för ja, men det händer ju inget så löftet urvattnas), på prat om reaktioner och på "nästa gång" för det finns inte hur många som helst.
Säger bara - återigen - att jag saknar Gayim. Som brydde sig, men kanske för mycket.

Real Zaragoza förtjänade inte att vinna mot Sevilla igår. 
Vi förtjänade bara inte att förlora heller.
 
 
- Vi ger vår själ på söndag, sa Luis Garcia i torsdags.
Och så gav han bort sin helt i onödan.
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Nina Ljung Fredman2011-11-28 11:59:00
Author

Fler artiklar om Zaragoza