Inför: Atlético Madrid - Real Zaragoza

Dags att vända den negativa trenden i sann Zaragoza-anda; som högoddsare på bortaplan.

- Atlético är det av alla lag i Spanien som kanske kommer att få lida allra mest i år, säger José Aurelio Gay.
Han menar inget illa med det.
Vad han menar är detta:
- Det är ett lag som kan spela fullständigt fantastiskt ena dagen för att nästa omgång falla platt. Sådant kommer med stark frustration, man sliter sitt hår och frågar sig hur, hur, hur kunde det hända när vi var så bra sist? De har ingen riktig identitet.

Det har vi, i alla fall.
Vi spelar bra, pressar högt, misslyckas med avsluten, träffar stolpar, skjuter utanför och släpper in onödiga skitmål i slutet när Diogo, som börjar med strykjärn till skor, är halvdöd av utmattning.

Med två inspelade poäng på fyra matcher gör Zaragoza sin sämsta säsongsinledning sedan 1990/91, men tabellen vilseleder oss en aning. Särskilt dåligt har vi nämligen inte spelat, alls.

- Jag måste medge att jag är väldigt irriterad över rådanade situation, säger Gay. Vi har varit de bättre laget i samtliga matcher, men det räcker inte när vi som bäst får med oss en poäng. Det går inte att bara gå runt och förvänta sig en massa saker, vänta på en vändning. Vi måste skapa den för oss själva. Vi vet att Atlético är ett starkt, offensivt lag som inte behöver hålla i bollen i en halvtimme för att skapa en farlighet. De hugger snabbt och vi spelar på ett liknande sätt. Nu gäller det för oss att sätta stopp för dem genom att ställa dem mot sig själva, så att säga. Jag tror de är mer oroliga inför det här mötet än vad vi är, och jag tror de kommer vara ganska försiktiga.

I onsdags gjorde Zaragoza säsongens bästa match då Hercules gästade La Romareda, och det har sagts från pressrummet utanför Ciudad Deportiva att man kommer köra vidare på det spåret. Att stoppa in Kevin centralt jämte Gabi istället för träbenet Edmilson visade sig vara en chansning som gick hem; frågan är bara om Gay vågar lita på honom även på Vicente Calderon.
Det handlar om att utmana hela tiden, aldrig tappa press, skaffa sig kontringslägen.
Samtidigt poängterar Kapten Gabi vikten med att bibehålla det kollektiva försvarsspel som i mångt och mycket var själva fundamentet för framgångarna vi röjde i våras.

Särskit det här triangelspelet gav mersmak senast: Gabi - Kevin
Ander

Det var inte mycket som kom förbi den här delen av laget, även offensiven utgick från det som vi i fortsättningen hoppas få referera till som treenigheten.
Kaptenen, sonen och den helige Ander.
För att underdriva lite.

Truppen som tagits ut är denna:

Toni D., Leo Franco, Contini, Lanzaro, Jorge López, Ander, Bertolo, Sinama P., Gabi, Braulio, Lafita, Marco Pérez, Boutahar, Jarosik, Pintér, Leo Ponzio, Obradovic och Kevin

Paredes har inte tagits till nåder sedan konflikten med Gay för snart en månad sedan, och är fortfarande lämnad utanför, tillbaka är dock Leo Ponzio och Jorge Lopez, som båda dragits med smärre skadeproblem.

Det kan förefalla cyniskt, men för oss som följt Zaragoza ingående är det nära nog en lättnad att se att Carlos Diogo inte är uttagen. Precis som Edmilson har han underpresterat inledningsvis, nu har de båda - genom en förbannelse, måhända? - fått problem med varsit knä.

Det troliga är att Ponzio går in och spåelar högerback, en position som visat sig passa honom ypperligt.

- Det är smärtsamt och fult att ligga sist i tabellen, säger Ponzio, som är inne på sin sjunde säsong i Zaragoza. Det värker i hela mig när jag tänker på det. Det här stora, stolta laget, vi hör inte hemma här nere. Samtidigt tycker jag att skriverierna är överdrivna. Om allt går vår väg på söndag kan vi klättra upp från tjugonde till fjortonde plats, det går inte att ta ut något eller börja spekulera om misslyckanden ännu.Vi vet inte vad som kan hända. Jag gillar inte när man börjar sätta upp en massa mål inför säsongen, och lovar Europaspel och sådant. Fotbollen är full av överraskningar. Se till exempel fjolårets Mallorca - de spåddes bli ett bottenlag men tog sig till en EL-plats. Genom den här tröga starten har styrkan i vår trupp bekräftats, stämningen är väldigt god på träningen och i omklädningsrummen. Vi är alla väldigt motiverade, ingen ska behöva lida för mycket i år och jag känner att supportrarna är med oss. Vi är enade.

En trolig startelva för Zaragoza:

Leo Franco

Ponzio - Jarosik - Contini - Obradovic

Gabi - Kevin

Lafita - Ander - Nico Bertolo

Sinama 'Singol' Pongolle

(En personlig förhoppning är att Gay startar med Marco Perez före Singol, för trots att den unge colombianen står för helt suveräna missar så blir spelet betydligt mer rörligt med honom på topp, han är piggare och ger mer.)

Atlético Madrid har föga förvånande inlett aningen mer stabilt än vad vi gjort, men skillnaden i poäng oss emellan är knappast astronomisk.

De ligger för tillfället på sjätte plats i tabellen med sina 7 insamlade pinnar på fyra omgångar, men har tre raka matcher utan vinst bakom sig.

Aris Thessaloniki - Atletico: 1-0
Atlético - Barcelona: 1-2
Valencia - Atlético: 1-1

David De Gea kommer vi blott alltför väl ihåg; den fenomenale målvakten debuterade mot just Zaragoza hemma på Vicente Calderon förra säsongen och fick en smakstart på en karriär som spås bli lysande då han räddade en (visserligen bedrövlig) straff signerad Marko Babic. Mycket av snacket såhär långt in i säsnongen har kommit att handla om honom, och nu skriver Atleticoredaktionen om hur man vill höja hans utköpsklausul sedan han får allt rikare friare.

De Gea är Atleticos motsvarighet till vår egen Ander Herrera.

Och kanske är det dags för ytterligare en debut mot just Zaragoza för Atléticos del; Filipe Luis har stått och trampat i kulisserna, väntat på tillfället en stund och nu verkar det vara här.

Det är i skrivande stund ännu oklart huruvida Kun Agüero kommer att kunna medverka eller inte, Quique Sanchez Flores säger därför att han avvaktar med trupputtagningen.

Med tanke på att Atlético spelar EL mot Bayer Leverkusen i veckan är det mökjligt att man sjunger underskattarens refräng och vilar ett par tongivande spelare. Det vore ju guld om Forlan började på bänk, men det känns inte helt sannolikt.

Atleti får klara sig utan Ujfalusi, som tilldömdes två matchers avstängning efter att ha petat till Messi lite väl hårt här om veckan.

Jag hämtar startelvan från den utmärkte Zoran Zorics rapport eftersom han är betydligt bättre orienterad:

De Gea; Perea, Godín, Domínguez, Filipe Luís; Paulo Assunção , Tiago, Reyes, Simão; Forlán och Agüero/Diego Costa

Leo Franco återvänder till Vicente Calderon.

Han har beskrivit det som emotionellt, säger att Atletico för alltid kommer att vara hans klubb, men understryker också att han är väldigt lycklig i Zaragoza och gärna vill visa sig från sin allra bästa sida inför sina före detta fans imorgon.

Lite mer om det i Batallan.

Datum: 26 september 2010
Matchstart: 21:00
Spelplats: Estadio Vicente Calderón, Madrid
Kapacitet: 54,851 åskådare
Planen: 105 x 70 m
Domare: César Muñiz Fernández (<- Spaniens ivrigaste konsument av allehanda hårprodukter näst Sergio Garcia.)
TV: Canal Plus sänder matchen, och för er som inte har möjlighet att se den genom dem rekomenderar jag i vanlig ordning bet365.
Bra streamalternativ brukar även presenteras på Rojadirecta.org