Girona - Sociedad
Inför: Real Zaragoza - Valencia CF
Begravningsentreprenören och den som inte tänker dö.
La Romareda är rustat och redo för krig. Att sänka priset på biljetterna verkar ha fungerat; första dagen såldes strax över 3000 och ungefär lika många gick det åt idag. Målet är att slå publikrekord, bräcka Barcelona- och Real Madrid-matcherna (då vi hade ungefär 27 000 människor på läktaren/match –jfr kapaciteten på 34 500).
Och det mesta av snacket i veckan har inte helt oävet kommit att handla om just det här, om ”det ointagliga fort” vi ska fylla, om publiken – den ”tolfte spelaren- som genom att komprimera hjärtat rytmiskt med sina händer ska väcka Zaragoza till liv.
Om det behövs.
Det här är publikens match, det säger i tur och ordning Kapten Gabi, Ponzio och Javier Aguirre. Till skillnad från?
Zaragoza som med nöd och näppe fick se sig besegrade av Barcelona förra veckan menar ändå på att det var en förlust av det slag som gör laget starkare. Det som de som tror på sådant kallar en MORALISK SEGER.
- Vi spelade ett riktigt, riktigt bra försvarsspel, säger Aguirre som vidare menar på att han hittat en plan B. Nu vet jag hur laget kan användas om vi hamnar i en situation där det viktigaste är att uteslutande försvara en ledning, eller inför en komplicerad bortamatch. På La Romareda är det bara vinst som räknas. Vi vägrar dö. Valencia kommer inte att bjuda på någonting, de är frustrerade efter matchen mot Schalke. Vi behöver de tre poängen, vi tar saken i egna händer.
Mot Barcelona fick Zaragoza klara sig utan sju ordinarie spelare, men den här veckan ser det desto ”bättre” ut på skade- och avstängningsfronten. Sinama Singol Pongolle missar förvisso matchen efter Militos karatespark, liksom viktige Boutahar och Marco Perez SPARAS på grund av känningar, (det är i alla fall den officiella versionen...), han måste ha känningar jämt.
Tillbaka är Contini, Leo Franco, Gabi, Braulio och Ponzio.
I sin helhet ser truppen ut såhär: Doblas, Leo Franco, Diogo, Paredes, Contini, Edmilson, Lanzaro, Jorge Lopez, Ander, Uche, Nico Bert Olov Bertolo, Kapten Gabi, N'Daw, Braulio, Da Silva, Jarosik, Ponzio och Obradovic.
Det finns framför allt en sak jag vill anmärka på i den här uttagningen: Edmilson. Vad gör han i truppen? Va? Igen?! Har vi inte redan N'Daw och Ponzio som renodlade, defensiva innermittfältare, behövs Edmilson här och i så fall – till vad? Aguirre! Varför vågar han inte ta ut Kevin, som bidrar med en helt annan kreativitet än den avdankade före detta världsmästaren som gjorde någon glad sensat [ ]?
Det har varit en hel del Doblasprat sedan Leo Franco skadades. Zaragozared har alltid varit pro Doblas, vi klappar därför oss själva välförtjänt på axeln, viiii som propagerat för honom hela tiden, och blivit motsagda. Förra veckan höjde han ribban ytterligare, han storspelade och var trots hela Barcelona (för dem detta nu utgör en mätsticka av något slag, jag vet att ni är rätt många...) planens utan tvekan bästa spelare.
Aguirre som tidigare varit lite Doblaskritisk har plötsligt kovänt,säger att givetvis ska Toni stå, Toni har vuxit med uppgiften.
Njae, det stämmer väl delvis om än inte helt – Aguirre har inte läst in hela sin Zaragozahistoria än.
En tänkbar uppställning:
Doblas
Diogo- Jarosik- Da Silva/Cotnini- Obradovic
Gabi- N'Daw
Jorge Lopez- Ander- Nico Bertolo
Uche
Det kan mycket väl bli så att Ponzio stratar jämte Gabi men efter den fina matchen mot Barca tycker jag N'Daw förtjänar en chans här. I Boutahars frånvaro räknar jag med Jorge på högerkanten.
Trots nederlaget i Barcelona klarade vi omgången med huvudet ovanför vattenytan, mest tack vare att Hercules beslutade sig för att inte vinna.
Nu mer än någonsin tidigare måste vi andas djupare än vi kanske kan eller hålla andan nästan för länge, sparka hårdare – vem fan är dum nog att lita på någon annan i ett läge som vårt? Slutar vi trampa vatten vid fel tillfälle, hamnar vi under ytan och börjar svälja kommer det bara innebära det där vi bestämt oss för att vägra: döden.
Då Zaragoza gästade Valencia i höstas slutade matchen 1-1, och det var Lanzaro som gjorde båda målen...
Inför kommande faktum finns det dock all anledning att höja ett varningens finger. Den här säsongen har vi som bekant tagit för vana att låta lag bryta sina negativa trender mot oss och sedan 2005 har Valencia bara vunnit en gång på La Romareda.
Förra året slutade den här matchen 3-0 till Zaragoza, klubbarna befann sig i en situation nära nog identisk morgondagens.
För Valencia, som vi med sina 54 inspelade poäng för närvarande hittar på tredje plats i tabellen, handlar morgondagen mer begravning än om överlevnad. Man måste så fort som möjligt stoppa ner Schalke-nederlaget i kistan, spika igen den, gräva, täcka över och ”se framåt”. Valencia kommer naturligtvis inte att att hamna i den malström vi kämpar mot den här våren men att ens närma sig periferin är farligt.
Klubben satsar på tredjeplatsen i ligan och CL-spel nästa säsong, tar lyckan i sinom tid förgiven.
Vad vi för egen del kan hoppas på är att truppen trots allt är lite för medtagen, inte orkar gå vidare just den här veckan, och att kritiken mot Unai Emery får dem att tappa balansen på rätt sida om straffområdet.
Att vi lyckas störa dem, vi och publiken.
Imorgon får Los Che klara sig utan Isco, Maduro, Vicente, Chori Dominguez, Miguel och vår gamle vän Cesar Sanchez.
Jag lånar Niklas Hermanssons (hans rapport läser de som inte redan gjort det här) potentiella startelva:
Guaita
Bruno – Costa – Stanke – Jordi Alba
Joaquin - Tino – Albelda - Mata
Soldado - Jonas
I ligaspelet har Valencia blandat och gett. Mallorca besegrades med 2-1, dessförinnan Zaragozaförlorade man mot Barca med 1-0, klämde dit Athletic Bilbao med 2-1 och spelade 0-0 mot Sporting.
De har alltså (Mallorca som vi möter nästa helg undantaget) spelat exakt likadant som vi gjort, mot samma motståndare.
Under lördagen kommer det att regna ganska ordentligt i Zaragoza och även om regnet sedan avtar under eftermiddagen blir det en kall (mellan 7 och 9 grader) kväll, kylan förstärks ytterligare av den höga luftfuktigheten (ca 85%).
Gräsmattan lär alltså vara lagom hal.
Det blir en tuff drabbning. De flesta som mött eller sett Zaragoza spela vet att återhållsamhet är lika lite vår grej som tusen sidledspassningar och 30 skottper match på mål. Det smäller med andra ord en del. Att det gör det är fullständigt logiskt. Den som beslutat sig för att inte dö kan inte visa för mycket hänsyn.
Matchfakta:
Avspark: den 12/3 klockan 22:00 på La Romareda
Domare: Gonzalez Gonzalez -höhö!
TV: Canal Plus 1
Luciano Galetti sparkar igång det hela.
Aupa Zaragoza - vamos a ganar!
