La Batalla de Aragón: Jargongen efter en dålig match
Seden bjuder att man ska säga sig vara tacksam över poängen. Det är viktigare att det blir sagt än att någon tror på det; det är ett uttalande man underkastar sig. Och med tanke på det könlösa spektakel vi tvingade oss att genomlida (vi vars plikttrogna ögon tåras i nittio minuter varje vecka eftersom en blinkning kan vara för dyrköpt, vill säga, idioterna, de andra stänger väl av) igår bör kanske belåtenhetens skugga eller om det heter skimmer ligga som en kontur kring det tjugofjärde poänget men det gör den inte.
Själv är jag mest tom.
Det där andefattiga Zaragoza som dyker upp då och då skrämmer mig, håller mig vaken om nätterna.
Oftast spelar vi hårt, flirtar med gränsen för vad som går an, men vi gör det med passion och då finns det alltid hopp.
Igår var viljan som bortblåst, vi fick den där poängen men ligger kvar på artonde plats i tabellen; till synes utan ork.
Någon som inte heller är så tacksam över 0-0 som han kanske borde är Nico Bert-Olov Bertolo.
- Vi gjorde en riktigt dålig match, säger han, han är uppriktig så. Men Sporting spelade också dåligt. Jag hoppas att det poäng vi trots allt fick med oss hjälper oss i slutändan, men just nu är jag väldigt besviken. Det blev inte alls som vi tänkt. Vi var för få spelare på motståndarens planhalv, så när någon av oss fick bollen hade vi omedelbart halva Sporting Gijon på oss.
Kapten Gabi är mer diplomatisk.
- Jag tyckte vi var bättre än Sporting i första halvlek, men i andra kom de in i matchen och de pressade oss. Vi fick aldrig riktigt möjlighet att spela vårt spel. Jag tycker inte vi ska vara alltför missnöjda med tanke på hur svårspelad den här arenan är. Vi har en ny final på onsdag och nu lägger vi all kraft på den matchen.
Den gnista av ljus som letade sig igenom det grå igår var Doblas. Målvakten som inte spelat sedan Aguirre tog över var säkerheten själv och räddade egenhändigt (tillsammans med Gabi - skyddsängeln kallad - som rensade bort ett skott på mållinjen) egenhändigt poängen i andra halvlek.
- Jag är glad att jag gjorde en bra match, säger han. Jag har alltid sagt att jag är redo när som helst, jag har bra självförtroende, och jag hoppas jag lyckades förmedla det till de andra i laget. Självförtroende smittar. Jag tyckte de jobbade hårt, det var kanske inte årets mest välspelade match men det var en riktigt svår drabbning och vi kämpade bra. Vi får inte tappa tron på oss själva, vi förlorade inte mot Sporting.
Doblas insats igår väcker nytt liv i debatten om vem som egentligen bör vara förstamålvakt.
Ni vet förmodligen var jag står i den frågan.
Det är inte på Leo Francos sida.
Under Aguirre har Zaragoza gjort sina två sämsta matcher 2010/11 (och det, kära ni säger väldigt mycket, för det finns många kassa att välja mellan). Det var den mot Espanyol, och så var det den här.
- Jag förstår inte varför spelarna inte anföll, säger han och sveper i kylan efter matchen martyrkappan om sina axlar. Under hela veckan har jag försökt få dem att förstå hur viktigt det här mötet är, för Sporting är en direkt konkurrent till oss, men det jkag såg igår var deprimerande och inte alls i enlighet med vad jag önskat. Det är de som är på planen, det är de som måste göra det. Jag försökte göra TVÅ offensiva byten men de fortsatte att spela defensivt och det gjorde de förvisso bra, men ...
Själv stod han med armarna i kors, tillbakalutad, mest hela matchen och såg mest ut att inte kunna bry sig oavsett.
Sedan kommer han på sig.
- Vi har alltid sagt att vi kommer få kämpa hela säsongen. Vi tar det omgång för omgång. Vi lägger till poäng och vi tappar poäng, det gör våra motståndare också. Laget arbetar tillsammans i defensiven men offensiven har blivit lidande och det håller inte.Det ska vi se till att åtgärda nu. I veckan kommer vi titta på matcherna vi spelade i januari och se hur det fungerade då. Det kanske inte avgörs förrän i allra sista omgången, men när den är spelad är Zaragoza kvar i Primera.
Bra upphämtning där, i alla fall.
Förhoppningsvis gäller det oss, Zaragoza, med.
På onsdag gästar Athletic La Romareda.