JIM har presenterats (och vunnit sin första match)

Men segern är - förstås - ingen oproblematisk sådan.

Vi börjar där det börjar.
I tisdags presenterades Juan Ignacio Martinez officiellt som Real Zaragozas nya tränare.
Inför en knappt tilltagen mediakår stod han på La Romareda med sin nya fina halsduk och pratade om vikten av positiv energi - och om att han vill ha spelare som hela tiden "ligger på gränsen".
Såhär sa JIM:
- Laget befinner sig i en väldigt svår situation, och vi kan inte kosta på oss en massa negativ energi. Jag vet att livet på internet är väldigt annorlunda från det verkliga, och har förstått att är idel dystra tongångar som råder på nätet och lyssnar man på dem är vi (fint att han är vi med oss redan) redan nere i Segunda B- men från det att jag kom till hotellet igår (måndag) har jag bara märkt av motsatsen, det finns en väldigt stark känsla av zaragocismo här. Jag fångar upp en massa positiva vibbar från människorna jag möter och det är det vi ska fokusera på, det är den kraften vi behöver. Vi kan inte kosta på oss att tynga ner oss ytterligare, när vi redan har vikten av en tabell att bära på.
Och så tillade han att:
- Alla som följer fotboll vet vilka Real Zaragoza är. Det är en ära att få försvara den här skölden. Den får inte skitas ner.

Martinez berättade också att han tänker låta matcherna mot Real Sociedad Gimnastica de Torrelavega (i cupen) och Lugo vara diagnostiska.
- Jag har fått nogrranna anteckningar från Ivan Martinez, men jag behöver utifrån mitt ledarsätt utvärdera var styrkorna och bristerna finns. Snart öppnar vintermarknaden, och självfallet kommer laget att förstärkas. Det finns en del namn vi är intresserade av "utifrån", men jag vill också gärna använda mig av cantreran. Jag har till exempel sett Ivan Azon de senaste tre matcherna och är mycket imponerad av den här sjuttonåringen, som spelar med en pondus långt över sin ålder. En tuff och orädd anfallare, som vi kommer att använda oss mer av. Francho Serrano är ytterligare ett exempel.
(Dessa båda stod vidare för segermålen i JIMs första Zaragozavinst, men vi kommer dit.)
- Jag gillar spelare som ligger och väger på gränsen. De ska hela tiden vilja spränga den mentala barriären som ligger mellan vad man tror sig förmå och vad man verkligen förmår, och för att lyckas med det måste de röra sig nära den. Jag gillar att man vågar ta risker, vågar tippa över lite. Det är långt mycket bättre än att tveka, och här finns det mycket att jobba med. Jag kan se en hel del (av rädsla?) tillbakahållen potential i laget. Det här ska vi träna på, att släppa spärrarna och låta det komma ut.

Dagen efter skulle Real Zaragoza in i Copa del Rey, och JIM fick många frågor om cupen verkligen är värd att satsas på i ett läge där vi slåss för att klara kontraktet.
Det är den, sa han.
- Det vi måste göra är att vinna och vinna och vinna. Det spelare ingen roll vad det gäller. Real Zaragoza ska vinna. Vi måste återta känslan av att det här är ett vinnande lag. Vet man ens lite om klubben vet man dessutom att det främst är i cuperna den här klubbens stora historia skrivits. Jag tycker det vore direkt förolämpande mot allt som är Real Zaragoza att göra annat än att gå för seger mot Gimnastica de Torrelavega imorgon.

Och seger gick laget för och seger blev det även om den satt långt inne.
JIM lät Cristian Alvarez, Vigaray och Narvaez stanna hemma, och ställde upp med Vuckic och Gabriel Fernandez på topp.
Klubben med det praktiska namnet Real Sociedad Gimnastica de Torrelavega kommer från Torrelavega i den autonoma regionen Kantabirien, och håller till i Segunda B.
I hundra minuter lyckades de hålla undan Vuckic och Fernandez och de andra.
Sedan plockade JIM in ynglingarna - Azon (som ersatte Zanimacchia) och Francho (som ersatte Vuckic).
Och i den 106 minuten gjorde Ivan Azon sitt första A-lagsmål och sju minuter senare gjorde Francho sitt.

Real Zaragoza vann med 2-0 och allt borde varit slut där men det är det såklart inte.
Inte med den här klubben.
För i minut 114 skadade sig Gabriel Fernandez. Han byttes utan problem (i alla fall just då) ut mot Pep Chavarria och först när laget satt i bussen på väg till hotellet började folk spekulera i det här bytet.
Det var det sjätte Zaragoza gjort den kvällen, var det itne?
Jo.
Och visst...är det bara femman får göra?
Ja.
Men. Man har också sagt att det (särskilt under pandemin, varför det skulle vara viktigare då) måste få vara möjligt att byta ut en skadad spelare även om man redan nyttjat alla sina egentliga byten. Nu har det inte testats ordentligt i praktiken, Real Zaragoza kanske blir prejudikat här då.
För domaren godkände bytet, inge protesterade på plats och förbundet har skrivit Real Zaragoza som vinnare.
Och nu, först ett dygn senare har Real Sociedad Gimnastica de Torrelavega lämnat in en överklagan som kanske kommer kröna dem till segrare.
Själv tycker jag (liksom i de fall vi borde fått situationer VAR:ade; om nu eländet prompt ska finnas måste det användas konsekvent) att ansvaret för vem som kommer in eller inte på planen ligger på huvuddomaren, och har hen okejat ett sjätte byte på grund av skada så är det godkänt.
Det börjar bli mycket fördröjningar nu. Vänta på att fira få fira mål, vänta på att få fira segrar (valsegrar, fotbollssegrar), tills alla överklagat färdigt och processen gått sin gång. Det här riskerar förstås på sikt att totaldöda sporten, det kanske sista i en värld där allt skjuts upp och ses på när det passar en själv istället - som är ganska ointressant när det inte sker i nuet. Att nuet ska börja ruckas på också här känns som början på en fruktansvärd förlust.
För nu så är JIM och Real Zaragoza vinnare.
För nu.