Real Betis 4-0 Real Zaragoza
Det tog Betis femton sekunder att göra mål. Zaragozaspelarna hade knappt knutit färdigt skorna och matchen hade nästan likan gärna kunnat börja med ställningen 1-0 redan från början, det hade nog inte gjort någon större skillnad. Zaragoza verkade inte bry sig särskilt mycket om att vinna samtidigt som Betis brydde sig väldigt mycket. En kvart senare gör hemmalaget 2-0, medelst en mycket vacker genomskärare som kryssade fram mellan Zaragozas försvarare till Rubén Castro. Roberto hade, om han vågat satsa, hinna snappa upp bollen innan Rubén Castro fick tag i den, men som resten av laget kom han bara halvvägs ut innan han tvekade och stannade upp, avvaktandes. Castro spelade bollen in till Pabón som sträckte sig framför vem då om inte Glenn Loovens och stötte in bollen i mål.
Och försvaret skulle inte få någon upprättelse. De lyckas hålla ut till halvtidsvilan, men andra halvleken är inget vidare den heller – enda förbättringen är att man lyckas skydda det egna målet i fyra minuter istället för femton sekunder. Denna gång är det Jorge Molina som får göra mål: Zaragoza slår iväg bollen från försvaret i ett tafatt försök till att anfalla, Betis återtar den direkt och anfaller. Álvaro försöker skära av en passning, men lyckas inte bättre än att stöta bollen till en framrusande Betisspelare. Denne passar till Pabón som direkt spelar vidare till Jorge Molina, som med endast Roberto framför sig inte har några som helst problem med att sätta bollen i mål. Att Jorge Molina är onside beror på... Glenn Loovens. Men målet är inte (enbasrt) hans fel, det är hela Zaragozaförsvarets, som inte alls är samlade, eller på något sätt organiserade.
Inte heller i anfallen är Zaragoza särskilt lyckosamma (eller skickliga, för den delen). De gånger Betis inte tar bollen står Postiga offside (sex gånger totalt). Ett enda skott på mål lyckas aragonierna med under hela matchen. Och det är inte tillräckligt om man ligger i underläge alla sekunder utom femton i matchen.
Det fjärde målet kommer på kontring efter att Zaragoza misslyckats med att göra mål på cykelspark. En liten ”förbättring”: i denna halvlek kommer det andra målet tjugo minuer efter det första, istället för femton. Betis kontrar, som sagt, och det går snabbt. Två passningar och sedan har Pabón bollen i Zaragozas straffområde, och gör sitt andra mål för kvällen. 4-0 till Betis. Det är Pampas-liknande ytor i Zaragozas försvar och Betis har lyckats utnyttja det gång på gång.
Om det fanns de som ännu efter 3-0 hoppades på en comeback (”Kom igen nu, det var bra att de gjorde mål tidigt för då har vi tid att vända!”) så innebar 4-0 med störst sannolikhet slutet på de drömmarna.
Allt som allt var det en riktigt usel match av Zaragoza som nu måste vinna nästa helg. Och det ”måste”:t är inte det vanliga ”måste” som uttalas av tränare och spelare och alla andra jämt och ständigt: Zaragoza MÅSTE vinna samtidigt som varken Deportivo eller Celta vinner för att stanna i La Liga. Äntligen. Lite härlig press.
Nästa vecka möter vi Atlético. Samma lag som Villarreal mötte i sista omgången förra året. Dags att börja hålla tummarna?
Mål: 1-0 Pabón (1'), 2-0 Rubén Castro (16'), 3-0 Jorge Molina (50'), 4-0 Pabón (70')
Varningar:
Real Betis: Adrián (31'), Amaya (32')
Real Zaragoza: Sapunaru (36' – det var hans tjugonde gula kort denna säsong, nytt ligarekord! Nu håller vi tummarna för att han stannar nästa säsong), Álvaro (50'), Loovens (76'), José Mari (83'), Apoño (88')
