Zaragoza officiellt bortdömda - en öppen diskussion om supporterns dröm; den orättvise domaren
Det sitter i än. Ikväll möter vi Ponferradina, men för en vecka sen mötte vi Ruben och Albacete.
Hur går jag in till en ny match utan att tänka tänk om, utan att vad är poängen när vi inte får spela om poängen?
22 januari 2021 är den värsta kväll jag upplevt som Zaragoza-supporter.
Laget som gått rekorduselt, och som under min tid som supporter förlorat ca 30 matcher och vunnit sisådär åtta, som gått från direktuppflyttning till nedflyttning, inkasserade egentligen bara en i raden av alla uddamålsförluster.
Men det här var nåt annat. Ett hum, nåt förebud. Är det så här vi kommer att ha det framöver?
Ruben Baràja förlorade sig ut ur klubben på två månader, in kom Ivan Martìnez och förlorade sju av åtta.
JIM anlände för cirka fem matcher sen, och skillnaden är markant. Vinster och harmoni har avlöst varann, åtminstone känns det så, och direkt efter en övertygande vinst skulle vi möta Albacete - den rentav ännu sämre bottenkollegan.
Som ligger sist.
Zaragoza är bättre matchen genom, även under den period som blir söndrad av allt kring och efter minut 26.
Carlos Vigaray. Fuster.
Ruben Avalos Barrera.
Han är numer avstängd. Eller, plockad ur aktiv tjänst, som det ju heter. Straffen Ruben uppfinner efter att Albacetes Fuster försökt sig på en cykelspark han inte har rätt eller utrymme till gav eko runtom i Spanien, ja, rentav världen.
För ingen förstår varför en anfallare som sparkar på den Vigaray-fot som i knähöjd hunnit före och sparkat undan bollen ska innebära en straff.
"Detta är första gången vi ser någon sparka på någon och efter VAR-granskning få straff för det" hälsade en av Aragoniens största nyhetsförmedlare.
"Vart? Hur?" Har det låtit från omvärlden.
Nej, vi är väl ingen som vet.
Gör Ruben själv? Det vet vi inte heller, för han har överhuvudtaget inte uttalat sig. Och här går, och måste åsikterna, gå isär.
Ska domare kunna påverkas, avkrävas svar?
Nej, säger allt mitt vett. Vi vet att Burnley-vinster mot Liverpool gör att hundratusen supportrar sätter sig och letar igenom målskyttens sociala medier för att hitta det där idiotiska, homofoba skämtet som trettoDet ska tydligen inte gå att göra vissa mål ostraffat.
Ställ dig där och förklara, du påverkar miljoner människor runtom världen och har tagit på dig, valt, det här, berättar istället mitt raseri. Irritation.
Förtvivlan.
Kan ett fungerande domarförbund ta något av det här på allvar? Mitt, ja vad det nu är.
Nån procent måste den förstås, men mer än så?
"Vettet" och fy fan-et i perfekt samklang här, för ja och nej måste ju gälla samtidigt.
Det är dräpande att ett uppenbart fel begås utan att detta rättas till. Poängen är borta. Att Zaragoza skjuter i virket fyra gånger, ja, sätt bollen så sitter vi inte här. Men nu föll ett mål i matchen, och vi föll till föga för Rubens nyck.
Det bör poängteras att Ruben tappade matchen, Albacetes utstuderade skavande och nersparkande som vilka hobby-Wimbledons/Hooligan Gang's som helst beivrades aldrig, reaktionerna på de uteblivna korten däremot.
Albacetes direkta röda kort i årtionden minuten är en glidtacklande, sträckt vrist som bryter benet på den som träffas. Fjolårslånet Luis Suarez och hans mormor såg utvisningen borta från deras nya hemvist Granada.
Ruben gjorde det inte. Hade vi inte haft VAR hade den här fått passera.
Utvisningen är solklar, straffen likaså i sitt icke-existerande. Hälften av dessa beslut blir alltså rätt, och visst är det som natt och dag mot hur det såg ut innan VAR?
Fotbollen ska jämna ut sig, sägs det ju. Ett domslut här och ett annat där.
Framförallt tror jag att vi supportrar har fel nittiofem procent av tiden - vi är alla en fantastisk statistik anomali som har rätt i att just vårt lag blivit fördördelat.
Man måste gå vidare från förluster, annars sitter vi och blir omöjliga, tråkiga och dryga. Men måste man gå vidare från alla?
Nej, behåll nån rimlighet men sätt tån över gränsen nån gång. Vill någon verkligen ha en steril fotbollsvärld utan irrationalitet, ilska, skadeglädje och annat som kräver att man kan lower oneself to the occasion?
Vill vi ha bättre domare? Då får vi samtidigt låta bli att på Twitter mordhota domaren som missade Ramos hands - annars drar sig ju folk från att söka sig till yrket, vilket gör talang-poolen mindre, och i slutändan får vi färre bra domare att välja emellan - vilket bara ökar risken för att Ramos hands ackompanjeras av Twitter-önskemål om arkebusering.
Bryt cirkeln, helt enkelt.
Ja,????? precis så. Och det kan ni andra ägna er åt, så spenderar jag de resterande åtta timmarna fram tills 21:00 med att önska att jag aldrig mer får se Ruben döma en match (lite skenhelighet kan ju inte skada)
Aupa Zaragoza!
