… och åka limousine förstås, alla vill till himlen, till himlen! Nog åktes det lång bil och nog skedde uppladdningen inför match enligt konstens alla regler, och nog firades supporterklubbens 10 års jubileum på ett minst sagt hedersamt vis. Men inte nådde vi bandyhimlen inte. Inte moksah eller nirvana heller för den delen, i alla fall inte då!
1 kommentarer
Det här med att samla på hedersamma förluster börjar bli lite träligt, för att använda en slagkraftig östgötsk term. Nässjö var spelförande på Grosvad denna lördagseftermiddag, och något annat vore väl en högoddsare. Men vi som allsvenska nykomlingar och som på grund av kärva ekonomiska förutsättningar spelar med huvudsakligt hemvävt gör en rackarns bra insats mot ett elitseriesatsande Nässjö, trots en förlust av det just lite mer hedersamma slaget.
0 kommentarer
Ibland hittar man liksom ingen vettig ingång till en artikel. Det kan vara svårt att få grepp om bilder och upplevelser. Jag kan inte hävda att Tranås seger över oss under gårdagen var orättvis, men inte helt rättvis heller.
Jag vet inte vad det var som Gripen/Trollhättan inte förstod när de kom hit och levde rövare med oss. De kan inte ha läst på. Gripen är en symbol som tillhör oss, mig veterligen. Gripen var förr en festlokal uppe vid Trådslingan i Finspång. Gripen finns med i Curt Nicolin gymnasiets logga. Gripen fanns med som ett märke för Metallverken här förr på något vis, och min morfar hade en stor mässingsgjuten grip på insidan av förrådsdörren i sommarstugan. Gripen har rötter i Finspång, och då...
5 kommentarer
….börja om på nytt, varför ska man sörja ”matcher” som har flytt? Karlstad och Boltic på besök i Finspång, och slog ihop denna lilla tillställning i ett litet rött paket och drog tillbaka till Sven-Ingvarsland med två poäng i bagaget.
Man kan ju undra hur många gånger den rubriken använts egentligen. Frågan är också hur många gånger det funnits riktiga skäl för att sätta den. Jag vill dock hävda att jag har fog för den, för surt var det igår i flera bemärkelser.
Nu är det nära! Nu är det inte långt borta alls; premiärhelgen i södra allsvenskan. Hur mår Finspångs AIK inför återkomsten till den näst högsta divisionen? Vad har klubben för intern målsättning och vad bör man, eller snarare, vad kan man ha för förväntningar säsongen 2014/2015.
4 kommentarer
Finspångs AIK och 10 tillresta supportrar ur Rödtjut befinner sig i Vetlanda på Kosa Cup. Vi kan sammanfatta utfallet av cupen med att Faik just nu har svårt att mäta sig mot allsvenskt motstånd och att Rödtjut också blandade och gav under dessa två dagar.
Det börjar dra ihop sig till årsmöte i supporterklubben Rödtjut inför den allsvenska återkomsten säsongen 2014/2015. En av punkterna på denna stämma är att godkänna styrelsens ekonomiska berättelse men även sammanfattningen av övriga händelser och engagemang som redovisas i nedanstående föreslagna berättelse.
En fredagskväll i tidig mars. Kanske en av bandysäsongens sista höjdare och mentala vattendelare. Skall Jerry Ekstrands föredettingar och i vissa fall ålderstigna bandynoviser klara av elddopet i att mönstra motståndet i ett fullfjädrat ungdomslag? Suspensoarer i taskigt och uttjänt gummiband skall möta ungdomlig spänst och framtidstro.
Motala isstadion, Stinsen arena, Backavallen, Behrn arena, Tingvalla, Bredstorp, Kristinelund eller vad nu alla allsvenska banyarenor nu heter runt om i Sverige. Håll i hatten, för nästa säsong kommer Finspångs AIK och Rödtjut!
Det var inte bara regnet som hängde och dallrade i luften över Grosvad igår. Det var framför allt otaliga kubikmetrar av förväntningar och anspänning som alstrats och trissats upp under den gångna veckan, som högtryckslikt påverkade barometern inför den första kvalomgången.
Jag skulle ju gärna vilja tro att lottningen till det allsvenska kvalet är precis som på TV, när Uefa har sina galor. Stora runda glasskålar innehållandes små kulörta bollar som i sitt innanmäte hemlighetsfullt döljer de olika lagen. Högtidligt nervdkittlande skakas bollarna sedan runt, väljs ut, öppnas och läses upp.
Lika mycket som en division 1 match i bandy kan vara alldeles fantastisk, kan den också vara dess uppenbara motsats. Dagens kvalavgörande drabbning mot Eskilstuna borde ha varit en energisprudlande tillställning, men får tyvärr tillskrivas den mindre upplyftande motsatsen. Trots detta kan Finspång vinna med 8-5 och får nu fokusera på den mentala uppladdningen inför ett kommande kval till allsvenskan
"Åka karusell och äta karamell och fröjdas hela dagen uti Nora…" Rent bandymässigt blev det frustrerat spännande ända in på målsnöret, där Finspång hade uppenbara svårigheter att få till ett ordnat spel i första halvlek på en regn- och snöhärjad bandyplan, men där väderleken, underlaget och spelkvalitén slutligen log mot oss. Vi alla kunde sen slutligen vända hem till Östergötland med två tunga poäng i bagaget
En liten men tight Rödtjutsgrupp slänger sig på spelarbussen till Fagersta för att stötta Finspångs i deras viktiga bortamatch mot Västanfors denna VM-final söndag den andre februari 2014. Läs Rödtjuts kassör tillika bortamatchkoordinator Robin Holmbergs målande beskrivning av en resa genom hopp och förtvivlan och slutliga triumf.
Finspång går in och dominerar dagens tillställning från början till slut även om den första halvleken hade någon slags okoncentrerad dimma omkring sig. Vi tar med oss en väl genomförd sista halvtimme där tempot i åkningar och passningar drivs upp, med rejält nätrassel som följd, att vi gör tre hörnmål och att vi håller tätt bakåt.
Efter en helg i bandyns tecken kan jag summera både framgångar och bakslag. Förhoppningarna fanns att vi skulle bärga hem en seger i Köping denna söndag, men icke. Köping vinner efter en inte allt för upplyftande bandymatch. Rättvist? Jodå, vi kom inte riktigt upp i nivå, och bjöd på allt för många misstag.
Finspång visar tålamod och klass i returmötet mot Borgia i dag på hemmais, och vinner med mycket tydliga 7-1.
