The Untouchables
42 matcher utan förlust. Arsenal kan med nästa obesegrade match tangera Nottingham Forest rekord i högsta divisionen. Nottingham slog detta rekord i slutet av 70-talet. Som ödmjuka Gooners så berättar vi vilka dessa gamla Nottingham-sheriffer var.
På 1200-talet var mänskligheten byxis för att köra in i Nottinghamshire. I Sherwoodskogen spred Robin Hood skräck. Huh!. Till detta fanns sheriffen av Nottingham. En elak gynnare.
Om man åkte till Nottingham gick det illa och åkte man därifrån så gick det illa. Nottingham var inget semesterparadis då heller.
Mellan 1975-1993 hette sheriffen av Nottingham Brian Clough och det var minst lika illa då. Brian Clough var tränare för Nottingham Forest. Åkte man till Nottingham blev det stryk. Kom Nottingham till dig blev det stryk. Oftast. Clough brukade sjunga; "O-de-la-li, o-de-la-li, hoppsan vilken dag!" efter sina rövartåg.
"We talk about it for twenty minutes and then we decide I was right." Typisk Clough-kommentar.
Brian Clough var en mycket speciell tränare. Ordet silkesvantar fanns inte i hans vokabulär. Det var ingen mysfarbror. Hans ledarstil var klart auktoritär och disciplinär. Men den har bringat framgång. 1972 ligatiteln med Derby. Hans första. 1975 tog han över Nottingham Forest i dåvarande II. Ett talangfullt lag, där spelare som Viv Anderson, Martin O'Neill, Tony Woodcock, Garry Birtles, John Robertson väntade på rätt tränare. Broder Tuck harvade i juniorlaget. Nya skrubdobb på och hårdkörning. Till detta köptes backen Larry Lloyd och målvakten Peter Shilton. Direkt gick Nottingham upp i div I Sedan kom framgångarna.
* 1977/1978 vann laget Engelska div I.
* 1978/1979 runners-up efter Liverpool.
* 1979 vann man Europacupen för mästarlag.1-0 mot Malmö FF Mål;Trevor Francis. Tråkigaste finalen genom tiderna?
* 1980 vann man Europacupen för mästarlag 1-0 efter 1-0 mot Hamburger SV 1980. Mål; John Robertson.
1977-1978 spelade Nottingham 42 matcher i rad i ligan utan förlust. Sviten startade efter förlust mot Leeds 19 November 1977 och stoppade 43 matcher senare efter förlust med 2-0 mot Liverpool. Datum; 9 December 1978.
En Fantastisk svit, fast med nästan hälften oavgjorda .
Det lag som Clough ställde på benen var inget roligt lag, det skall gudarna veta. Det var ett effektivt lag, enormt svårslaget, som levde på hårdhet, bra kantspel, effektivitet och en enorm defensiv .
Peter Shilton vaktade mål, en trygg sista utpost. Reservmålvakt var Chris Woods, som tog över efter Shilton både i Nottingham och i landslaget.
I försvaret huserade mannen med världens längsta ben - man har faktiskt trott att han hade tre ben, ty dessa ben var överallt, som en spindel - Viv Anderson. Han hette Vivian. Maskulint namn.
Även Kenny Burns - hårdhänt råskinn som rensade undan boll och spelare. "Kenny Burns is the ugliest player I ever bought", var Cloughs kommentar.
Samt Larry Lloyd - hårdhänt råskinn som var mycket svårpasserad.
Även Clark, Needham, Frank Gray, O'Hare och Colin Barrett sprang runt och tacklades.
Mittfältet var hemskt att möta. De sprang och sprang och sprang. Här talar i duracell-kaniner i kubik.
John McGovern - motorn i laget på mitten
Archie Gemmill - liten otäck Orch-liknande sak på mitten. Far till Scott. Hård ikropp och själ och utrustad med kraftigt skott. Skotsk landslagsman.
Ian Bowyer - hårdhänt råskinn på mitten. Far till Lee. - Jag medger att man blir lätt förvånad eftersom Lee Bowyer sägs ha hittats under en sten vid en sjö i en skog. Nåväl. Gjorde över 500 matcher för klubben.
Martin O'Neill - speldirigent och elegant på mitten. Spelgeni. Tränare i Celtic idag.
John Robertson - en av brittiska öranas bästa vänsterbreddare alla kategorier. Trängd? Inga problem, jag slår ett inlägg. Fantastisk på små ytor och fick alltid in bollen. Straffspecialist.
På topp
Trevor Francis - första miljonpundsvärvningen när han köptes från Birmingham. Målskytt.
Tony Woodcock - målskytt, bra på huvudet, stod rätt.
Peter Withe - gammal hederlig skäggprydd centertank som banande väg för andra och gjorde mycket mål. Pryder devisen - en man-ett skägg-ett mål.
Withe vann ligaguld 78, köptes sedan av Aston Villa och vann ligan igen 1980 och likaså Europacupen 1981.
Garry Birtles - kom efter Withe och var en likadan spelartyp. Också med skägg. Rakhyvlarna hade inte nått Nottingham. Robin Hood hade kapat den frakten.
Nottingham tampades om ligatitlarna under 80-talet också, men vann ingen. Dock vanns Ligacupen 1989 och 1990, med spelare som Nigel Clough, Neil Webb, Steve Hodge, Des Walker, Chris Woods. FA-cup-final 1991 mot Spurs. Under mitten av 90-talet ramlade man ur premier League och är idag i DIV I. Clough avgick 1992 och har figurerat mycket i pressen på grund av sina alkoholproblem. Tyvärr.
Gunners har Nottingham att tacka för de röda tröjorna. I urminnes tider, när Beardsley och startade Woolwich Arsenal eller Dial Square som det hette, så behövde man tröjor. Beardsley hade spelat i Nottingham och tog kontakt. Vips landade det ett ställ hos honom. Arsenal blev röda. De vita ärmarna fixade Chapman till under 30-talet, annars skulle vi sett ut som Liverpool och Nottingham. Urk!
Så slutar historien om "The Untouchables"
"O-de-la-li, o-de-la-li, hoppsan vilken dag!"
