Arsenalsk melankoli inför säsongsstart
Ett VM går mot sitt slut. Bortsett från en tokbänkad Danny Welbeck så har Arsenal inga spelare kvar i turneringen vilket på sitt sätt känns skönt men också konstigt. Egentligen kanske Arsenal inte kan sägas ha haft några spelare med i turneringen alls för när man summerar så fick visserligen Xhaka visa upp ett minst sagt oinspirerande spel medan nyköpte Lichtsteiner var avstängd när det gällde. Welbeck gjorde dryga tio minuter i en match båda lagen ville förlora och Monreal spelade inte en minut. Joel Campbell gjorde ingen glad, Elneny inte heller och Mesut Özil var petad i den enda matchen Tyskland vann. David Ospina är påväg bort från klubben men får väl ändå tillskrivas bästa Gunner med en räddad straff mot England (riktigt fin räddning) och en straff som han nog borde tagit. Torreira blev inte officiellt klar förrän efter VM så vi lämnar honom åt sidan även om han minst sagt var spännande. Om jag har glömt någon så är det bara att pudla.
Den svenska bragden, för nog fan är det bragd att ta sig till kvartsfinal med en trupp där genomsnittet i individuellt kvalitet ligger runt hög allsvensk, har sjunkit in. Berg, ständig målskytt i ett arabland, Toivonen som inte gör en match i Toulouse som med nöd och näppe klarar sig kvar i Ligue 1, Forsberg som gått skadad, Ekdahl som åker ur Bundesliga, Grankvist som numera huserar i Superettan. Ja, listan kan göras lång vilket gör prestationen och bygget så mycket större.
VAR ska man väl inte glömma heller. För min del en av de mer poänglösa och diskussionsdödande uppfiningar man provat som visserligen kanske ledde till fler korrekta beslut men som inte tagit sig förbi provrörsstadiet. Vi, jag, som inte gillar det kan peka på en själlös fotboll som mer och mer går mot millimeterrättvisa och långsamt försöker radera ut misstag och tolkningar av domare som lever under den enorma press som fans och framförallt spelare försöker påverka. Vill man kan man argumentera åt andra hållet: pressen på domarna minskar och stödet av video kan avgöra tveksamheter, vilket leder till mer rättvisa. Efter att ha följt framförallt Sverige, men också deras motståndare på vägen så slår några saker mig dock.
FIFA måste haft en bra jäkla kväll när de kom på att videodomarna nog ändå ska ha shorts och neonfärgad tröja, bara så ingen tror att det är vem fanken som helst som sitter där.
En viss petad svensk VM-domare gav ett entydigt studiosvar på en handssituation i Sveriges match mot Mexico medan domaren viftade bort, tittade på och viftade bort situationen igen.
Viftar spelarna med TV-rutan ska de ha gult kort var det sagt. Det fanns ett antal situationer som inte behövt VAR-granskas för att kortleken skulle kommit upp. Hur många kort visades? Och detta trots att FIFA nog är de mest pedantiska med att bestraffa nonsens. Vem har kommit undan att slänga sin tröja efter mål utan att få kort?
Vidare har vi matchen Colombia – England, där Colombianerna verkade lida av lågt blodsocker och borde varit utvisade för tjafs och allt möjligt långt innan matchen var slut. Engelsmännen svarade med att få en straff och sedan försöka filma sig till två till. VAR hade kunnat använts till mycket i matchen men utan att ha några slags vettiga regler om avstängningar för filmningar, armbågar, skallar, aggresivitet och söndersparkade straffpunkter i efterhand så blev Sverige drabbat av en målnick från en spelare som tydligt dykt i Colombianernas straffområde.
Men, med bara medaljmatcherna kvar är det dags att tänka Arsenal. Torreira klar vilket gör mig glad. Av det jag sett tänkte jag beskriva honom som Kante men Torreira släcker inte bränder som Kante, han känns mer beräknande och mer som en positionsspelare. En kortare, bitigare och bättre bollvinnare än Arteta kanske är en bättre liknelse. Ett ankare som rör sig i den där ytan där Xhaka mest stått och tittat boll.
De övriga nyförvärven får en axelryckning av mig. Med krita och röven hade man kunnat räkna ut att försvaret behövde en ordentlig omskakning. Så vi tar helt enkelt in rutin och en tränare som förhoppningsvis kan bygga ihop en backlinje. Den förre utgick ifrån att spelarna var tillräckligt bra för att lösa det hela på egen, och kanske Boulds, hand men den nye har kanske ytterligare idéer som kan lösa det vilda västern försvaret som rått. Är Lichtsteiner och Sokratis rätt? Kanske. Att veta vad man håller på med tror jag är nyckeln och då är det nog rätt att stoppa in vem fan som helst som inte var med förra säsongen. Till sist dyker det upp en fransos från Ligue 2 som såg helt bortkommen ut på videorna Arsenal Media lade fram och det hela kändes som Djungelboken på julafton ”... ta i nu då, ända från tårna” ”jag menar som en jättebamsing till björn”. Morr.
Spännande att följa Arsenal blir det. Lacazette har vant sig vid ligan, precis som Aubameyang. En ny tränare i Arsenal som kommer att fumla med blixlåset på sovsäcken som Puma för sista året (?) kommer trycka på honom. En backlinje med mycket att bevisa. En tysk i målet. En Ljungberg i akademien. Tysken med stort T vid sidan. Ingen Wenger. Inga småflin från någon som vet att han vet nått som ingen annan vet. Inga humoristiska rättningar av journalister som trodde att de visste något som de uppenbarligen inte visste. Fan. Ingen Wenger. Ingen VAR i Premier League (än). Ingen ligatitel, FA-cuptitel, CL-titel, EL-titel eller Ligacup-titel till de titellösa grannarna i vitt. Inga förlösande skratt från Santi Cazorla. Ingen Wilshere (nåja, besök lär han väl göra). Inget gnäll från supportrar som tröttnat på allt och alla i Arsenal (hah!). Ingen Wenger. En ful hemmatröja. En ful bortatröja. Ingen Wenger.
På lördag smäller det. Boreham Wood.
