Hetast & kallast - v.15
Som väntat åkte Manchester United ur Champions League mot mäktiga Bayern Munchen trots två otroligt bra insatser. Hetast under den gångna veckan var ett av Sir Alex bästa köp någonsin - den unge Phil Jones.
Siffrorna inom parantes avser hur många gånger spelaren i fråga inkluderats på hetast- respektive kallast-listan under säsongen 2013/14.
Hetast
3. Chris Smalling (7, 0): Manchester Uniteds kampanj har varit högst medioker och ett numera vardagligt bekymmer är underpresterande spelare. Fjolårets giganter har inte levererat på en nivå de är kapabla till. Om detta är ett resultat av förnyelse, bristande motivation eller bägge teorier kombinerat står ännu oklart, men det har i allra högsta grad hämmat ligamästarna från att uppnå och uträtta, snarare har det hela bäddat för besvikelse efter besvikelse. Få har imponerat medan en handfull gjort så. Chris Smalling tillhör spelarskaran som inte bara fortsatt på en redan inslagen väg, men utvecklats på ett utomordentligt vis. Engelsmannen var en gigant i Tyskland och under större delar av matchen hade han Mario Mandzukic i sin ficka. Chris har en sällsynt förmåga att kopiöst blockera avslut i farliga lägen, nästan på Gary Cahill-manér. Detta understryker att han läser av spelet på ett skickligt sätt och kan syna sin motståndares nästa drag. Det gör honom till den ultimata mittbacken.
2. Antonio Valencia (5, 2): Om Chris Smalling har presterat så kan vi enkelt konstatera att Tony Valencia inte gjort det på två år. De höjder som nåddes säsongen 2011/12, där ecuadorianen kunde titulera sig själv 'ligans bästa ytter', är nu endast ett minne blott, likt en vacker utopi innan verkligheten hinner ifatt och omkullkastar alla förväntningar och visioner. Att det finns en kompetent spelare kvar inom Valencia är ingen hemlighet, problemet är att han ytterst sällan visar upp tillräckligt med kvalitet. En yttermittfältare är relativt värdelös utan sin kreativitet och förmåga att producera poäng. Men Antonio Valencias defensiva egenskaper innebär att han ges förtroendet i möten som mot Bayern Munchen. Insatsen i onsdags var dock inte "typisk Valencia..." utan allt vi hoppats på, eller rättare sagt inte vågat hoppas på. Han var kvick, beslutsam, kreativ och farlig framåt. Äntligen.
1. Phil Jones (4, 2): "You sign Phil Jones, we sign Kun Aguero". Tja, den ena är gjord av porslin och den andra är ett av landets största framtidslöften. I Munchen visade Phil Jones precis varför han rankas så högt bland klubbens supportrar. Att ställas mot Franck Ribery är ingen tacksam uppgift, men en hanterbar sådan om man spelar sina kort rätt. Ja du, Phil måste ha haft en Royal Flush för Bayerns fransman uträttade säkerligen inte mycket. Det var istället längs Manchester Uniteds vänsterkant och via Arjen Robben som farligheter skapades. Likt Chris Smalling är Jones oerhört skicklig på att läsa av spelet, och han använder sin styrka för att hålla undan motståndare. Phil Jones påminner om Nemanja Vidic men har Rio Ferdinands snabbhet och speluppfattning. Denna grabb har alla verktyg för att bli en av de bästa på sin position.
Kallast
2. Wayne Rooney (11, 5): Kanske borde den halvskadade Wayne Rooney stått över mötet med den tyska giganten Bayern Munchen, men det är samtidigt svårt att tro att David Moyes tog ett sådant beslut utan Waynes tillstånd. Hur som haver var insatsen under all kritik. Defensivt fungerade det fint, men sådant förväntar vi oss alltid av Rooney nu för tiden. I anfallsväg klickade ingenting och lagets nr 10 hade två riktigt fina lägen att näta på. Under normala omständigheter hade det inneburit minst ett mål, kanske det dubbla. Det är i kvartsfinaler de bästa spelarna måste kliva fram. Och är du inte frisk nog att göra så, ge någon annan chansen.
1. Patrice Evra (3, 11): Herrejävlar vilket mål, men det räcker inte (långt ifrån) för ett godkänt betyg mot Bayern. Tappade helt Mario Mandzukic bara sekunder efter sin balja, och tillät sedan både 2-1 och 3-1 tämligen enkelt från sin kant. Det är statiskt, slött och oengagerat. All världens kalasträffar, överstegsfinter, offensiva räder och cykelsparkar bör ses som triviala prestationer när de utförs av en ytterback som varken kan eller vill försvara.
Håller ni med om veckans lista? Diskutera gärna nedanför men motivera då svaren och håll en hög nivå, tack.
