Inför: Manchester United – Crystal Palace och ett oundvikligt 1-0 resultat
United välkomnar ett skadedrabbat Palace till Old Trafford under onsdagen i ett möte som på förhand inte direkt känns som ett kommande målfyrverkeri direkt.
Vanligtvis så brukar man presentera matchresultatet i matchrapporten men med tanke på att så mycket pekar mot att det blir just 1-0 till United på onsdagskvällen så känns det lika bra att fastslå det oundvikliga redan nu.
1-0 United, målet i minut 63 av Martial.
Målgörandet?
United är som alla vet inte ett speciellt målglatt lag. Van Gaal har förvisso skapat ett lag som släpper in få mål, men hur mycket det beror på den envise holländaren eller den briljante spanjoren mellan är svårt att avgöra. Eller vänta, det är det inte alls. De Gea är den enda spelaren av världsklass i United och med en normalbra målvakt (Mingolet) så hade United släppt in minst 10-15 mål fler denna säsong.
Denna säsong har United misslyckats med att göra mål i den första halvleken 22 gånger. 22 gånger! Laget har gjort patetiska 40 mål på 33 matcher vilket är 16 färre än Arsenal på platsen ovan, och 14 färre än West Ham på sjätteplatsen. Det innebär 1.2 mål per match och om historien ger en ledtråd för framtiden har vi Unitedsupportrar 6 ligamål till att se fram emot denna säsong. 46 mål, totalt, på 38 matcher. Det finns enligt mig massor av möjligheter att illustrera LVG;s misslyckande med United, men jag tycker att målgörande är det mest talande. Klarar man inte av att skapa ett fungerande anfallsspel så gör man inga mål. Så enkelt är det. Sunderland, på plats 18 har gjort 39 mål denna säsong. Ett anfall med en uråldrig Defoe en massa franska importer och Borini har alltså varit lika bra som United. Svårt att förklara bort det.
Den vetgirige undrar säker när Gjorde United bara 46 mål senast egentligen? Svaret är säsongen 89-90. När man slutade på 13 plats i den gamla första divisionen gjorde man exakt 46 mål. Då hade man tyvärr inte De Gea i målet utan slutade på plats 13 med 48 poäng. 31 poäng efter ett överlägset Liverpool (vilket säger en del om hur länge sedan detta är).
Följande tabell visar målproduktionen de senaste säsongerna.
2007 | 83 |
2008 | 80 |
2009 | 68 |
2010 | 86 |
2011 | 78 |
2012 | 89 |
2013 | 86 |
2014 | 64 |
2015 | 62 |
2016? | 46? |
Intressant förutom den påtagliga LVG-effekten är att man lyckades vinna ligan 2009 på 68 gjorda mål, och förlora den säsongen efter med 86 gjorda. Fortsätter LVG-trenden så spår jag att vi kommer att göra 32 mål förra säsongen. Vilket nödvändigtvis inte borde oroa någon läsare då det ju i teorin kan innebära 32 1-0 segrar.
Manchester United
Åt vilket håll formkurvan pekar åt är svårbedömt. Klart är dock att de sportsliga resultaten de senaste veckorna varit goda, bortsett från utskåpningen på White Hart Lane. Avancemang i FA-cupen i veckan och seger i lördags mot ett hopplöst Villa innebär att både en pokal och Champions League inte känns så avlägset som man kanske kunde tro baserat på målsstatistiken ovan.
Tyvärr så har City fått fart på maskineriet igen om PL:s bästa spelatrupp verkar trots allt kunna fixa Champions League via ligan även till nästa säsong, då tränade av Pep Guardiola. Räddningsplankan för LVG är istället Wenger och dennes Arsenal som gjort en fullständigt urusel vår och tappat alla chanser på ligatiteln. Med 5 matcher kvar så har dock Arsenal 4 poängs försprång på United och en bättre målskillnad. Vilket innebär att mycket ska till för att de ska kunna falla igenom så fullständigt som det krävs, speciellt då det är otänkbart för mig att United plockar 15 poäng på resterande matcher. Min gissning är att taket för United är 10 poäng, vilket innebär att Arsenal max får plocka 5. Vilket såklart låter helt osannolikt, men detta är ju en högst märklig säsong, så helt uteslutet är det knappast.
Skadeläget ser helt okej ut. Schweinsteiger, Shaw och Jones (skräll) är borta sedan tidigare av de mer namnkunniga spelarna. Resten är till förfogande för Louis Van Gaal. Att spekulera i en startelva för United är både enkelt och svårt, enkelt på så sätt att vissa spelare är helt givna för Van Gaal medan andra helt plötsligt kan röra sig från planen till läktaren över en match. Att backlinjen till ¾ delar kommer att bestå av Rojo, Blind och Smalling känns givet. Likaså att De Gea, Carrick, Rooney, Martial och Rashford kommer att starta. Det lämnar en plats på mittfältet, en kant och högerbacksplatsen vakant.
På högerbacken tror (läs hoppas) jag att Fosu-Mensah får chansen igen. Naturkraften från Holland har imponerat stort på undertecknad under våren, inte minst i mötet med West Ham i onsdags. På mittfältet hoppas jag på Herrera men förväntar mig Fellaini och på kanten hoppas jag på Memphis men förväntar mig Lingard. Inget ont om Lingard, han kämpar och sliter, men för mig är det tydligt att det finns mer potential i Memphis och att han borde ges mer speltid av den anledningen. Tror att Mata kommer att sitta på bänken framöver i och med att Rooney (helt obefogat) har en given plats i startelvan enligt Van Gaal.
Trots att det är en viktig match i FA-Cupen i helgen så tycker jag alltså inte att det ska vilas några spelare med tanke på att till exempel Martial och Fosu-Mensah vilades i helgen samt att LVG roterat de flesta spelare ganska mycket under våren, undantaget Smalling och Blind. Just Blind och Smalling har vi helt enkelt inte råd att vila i någon match, som tur är så verkar de båda klara sig galant i alla fall.
Det återstående spelschemat ser ut som följer, Palace, Everton, Leicester, West Ham, Norwich och Bournemouth med en eventuell FA-Cup final som avslutning. Ett ganska så svårt schema där den enda matchen som känns enkel på förhand är Bournemouth i avslutningen.
Crystal Palace
En likhet mellan de båda klubbarna är att de båda har underpresterande tränare. I Palace så har Alan Pardew i princip upprepat det han gjorde i Newcastle. En inspirerande start följs upp av ett accelererande förfall. Det tycks sakna en spelidé och när individerna tryter så finns det inget sätt att vinna på. Laget har efter en imponerande start i höstas som fick några engelska tidningar till några (så här med tryggheten av historiens facit) skrattretande idéer om att Palace kunde konkurrera om en Europaplats. Sedan nyår har laget vunnit en enda match (i omgång 31 mot Norwich) och har sjunkit som en sten i tabellen. 39 poäng efter 34 matcher och en 16-plats. Via segern mot Norwich har man dock trygga nio poäng ned till Sunderland under strecket, så åker ut det gör man inte.
Laget har ett par bra spelare och lever till stort på individuella prestationer. Man är också en (högst) eventuellt finalmotståndare i FA-cupen då de möter Watford i den andra semifinalen i helgen. En personlig favorit i laget är australiensaren Jedinak som är en rejäl och tuff spelare på mitten kombinerat med en oanad förmåga med bollen.
Laget hjälpte United i helgen genom att spela 1-1 mot Arsenal på bortaplan. Pardew dras dock med skadeproblem i truppen och enligt BBC så missar startspelarna Bolasie, Ward, Ledley och Dann matchen. Vilka alla måste ses som tunga avbräck. Givet är dock att Zaha kommer att göra en fin match i sin återkomst på den hemmaarena där det inte riktigt gick som det var tänkt för något år sedan.
Adebayor har tydligen gjort alla tre mål han gjort mot United på Old Trafford så mitt tips kanske är i farozonen.
Matchstart 21.00 imorgon onsdag.