Alcorcón - Deportivo
Inför: West Bromwich – Manchester United
Efter det kortaste – och mest överkomliga - landslagsuppehållet i mannaminne är ligafotbollen tillbaka på lördag; först ut är matchen mellan West Bromwich Albion och Manchester United på the Hawthorns. Hemmalaget tog en historisk seger på Old Trafford i höstas men i övrigt har säsongen varit dyster och laget huserar i botten. Att de regerande mästarna även de har problem går inte att betona nog. De tre poängen är med andra ord hett villebråd.
För dryga två veckor sedan tog Manchester United en planenlig seger på bortaplan mot Crystal Palace. Det var måhända ingen lysande insats laget stod för, men det faktum att United överlag har haft det svårt att ta just planenliga segrar gjorde det hela lovande. Tre dagar senare hade de röda återigen fallit tillbaka i gamla synder, detta då Olympiakos avfärdade United relativt enkelt nere i Grekland. Efter en och en halv veckas spelledighet ska de regerande mästarna ännu en gång göra ett försök att hitta tillbaka till vinnarspåret, nu börjar det bli bråttom. Härnäst väntar West Bromwich på lördag, nästkommande söndag står ett möte med ärkerivalen Liverpool på schemat och tre dagar därefter ska laget försöka vända underläget mot Olympiakos på Old Trafford. De tre matcherna är enormt viktiga, inte minst för David Moyes. Presterar inte Manchester United under denna period kommer marken under skottens fötter att skälva än intensivare.
Helgens motståndare West Bromwich har genomlevt en minst sagt tuff säsong. Laget har förvisso bara förlorat tio matcher, vilket är överlägset minst av lagen på nedre halvan, men samtidigt har man bara inkasserat fyra vinster, vilket är den sämsta noteringen i hela ligan. Det nya året har inte inneburit något uppsving; laget vann på nyårsdagen men sedan dess är Albion vinstlösa. Laget ligger för tillfället på en 17e plats, en poäng ovanför nedflyttningsstrecket. Med tanke på att laget ifjol slutade åtta är minerna allt annat än muntra i West Bromwich-lägret. Den sorgliga affären kring Anelkas förkastliga uppförande har inte direkt förhöjt stämningen, därtill lär försäljningen av Shane Long – som nu gör succé i Hull – svida något. Om laget ska ha någon chans att överleva den här säsongen måste The Baggies börja vinna, och kanske är Manchester United ett lämpligt motstånd i detta läge. I höstens möte lagen emellan tog WBA en historisk seger - första segern på Old Trafford sedan 1978- , och då kunde laget spela ut sitt register utan att känna någon press. Förutsättningarna är desamma imorgon; all press ligger på Manchester United, ingen kräver att Albion ska skrälla ännu en gång.
Manchester United:
Skadeläget i David Moyes trupp är förhållandevis oförändrat, sånär som på en punkt. Javier Hernandez gick ut i halvtid mot Nigeria efter att ha ådragit sig en knäskada, om den är allvarlig eller ej återstår att se men då det rör sig om just knät känns det inte troligt att mexikanen deltar mot West Bromwich. Phil Jones ser ut att bli borta ytterligare någon vecka, medan Rafael och Evans bör kunna göra comeback efter en längre tids vila. Huruvida Nani är nära en comeback eller ej är höjt i dunkel. Utöver Chicharito verkar ingen spelare ha dragit på sig någon skada under veckans landslagsspel. Ett mindre frågetecken finns för Kagawa som spelade match i Tokyo så sent som i onsdags, med en långflight i bagaget är det inte otroligt att han ställs över. Slutligen ryktades det om att van Persie skulle missa Hollands möte med Frankrike p.g.a sjukdom, trots det spelade han samtliga 90 minuter och därav bör anfallaren vara fit-for-fight.
Manchester United måste – uppenbarligen – hitta ett vägvinnande spel. Det spelet laget visat upp under 2014, och egentligen under hela säsongen, har varit lättläst och intetsägande. Motståndet har allt för ofta inte haft några större problem att neutralisera de röda, det är ytterst oroväckande. Mot Crystal Palace lyckades man inte bryta dödläget förrän domaren pekade på straffpunkten, mot Olympiakos lyckades laget inte med att skapa något i kreativ väg överhuvudtaget. Samtidigt lyser den individuella skickligheten med sin frånvaro, när spelet hackar lyckas inte de viktiga spelarna med att visa vägen. Problematiken blir extra svår då vi befinner oss i slutskedet av säsongen, att börja experimentera och rita upp nya linjer tar tid och tiden är inte på Manchester Uniteds sida. På något sätt måste laget därför – först och främst – hitta tillbaka till ett enkelt och ett vägvinnande spel, ett enkelt och ett vägvinnande spel som för den sakens skull inte blir lättläst och intetsägande. En stor tyngd ligger givetvis på stjärnornas axlar - Rooney, Mata och van Persie – som måste börja ta ansvar framåt, samtidigt får vi inte glömma att defensiven darrat betänkligt. Vad ska vi då börja med – offensiven eller defensiven? Allt. Allt måste börja funka, åtminstone upp till en acceptabel nivå. Moyes trupp har sina brister, det har synts allt för väl. Moyes trupp har också en jäkla massa kvalitet, det har synts på tok för sällan.
Vi kan förvänta oss en förändrad – och något mer offensiv – elva till mötet med West Bromwich. Mot Olympiakos startade Cleverley, Young, Valencia, och Rio – imorgon misstänker jag att ingen av dessa återfinns i elvan. Att Mata spelar från start råder det inga tvivel om, därtill tror jag att Januzaj forslas in och på så sätt fullbordas den gyllene offensiva kvartetten. Fellaini stod för en fin insats mot Palace och här i veckan blev han målskytt för sitt Belgien, den gänglige mittfältaren bör få chansen. Det är viktigt att Moyes börjar spela ihop den elva vilken han anser vara den bästa. Det återstår nu inte särskilt många matcher, som ovanstående resonemang antyder måste laget hitta ett vägvinnande spel. Utmaningen mot West Bromwich är att försöka spela ut motståndet, utan att för den sakens skull bli övermodiga. Hemmalaget kan spela utan press, gästerna förväntas föra spelet och att ta de tre poängen. Går laget in i matchen med det fokus och det självförtroende som krävs så ska det inte vara någon omöjlig uppgift. Ett enkelt spel, en offensiv kvartett som visar vägen och en riskminimerande defensiv bör ge goda förutsättningar för att räcka hela vägen fram.
West Bromwich:
Pepe Mel har, liksom Moyes, en handfull spelare i truppen vilka är otillgängliga inför morgondagens sammandrabbning. Först och främst är Anelka som bekant avstängd, därtill dras fyra spelare med skador. Billy Jones missar definitivt matchen, därtill är Diego Lugano, Claudio Yacob och Stephane Sessegnon osäkra till spel. Yacob, den defensive mittfältaren, är måhända det tyngsta tappet då argentinaren har varit en stöttepelare på det centrala mittfältet säsongen igenom. Anelkas och Sessegnons frånvaro försvagar visserligen lagets offensiv något, men de två herrarna har bara gjort fyra mål tillsammans. Just målskyttet är West Bromwich akilleshäl. Löftet Berahino är målbäst med sina fyra baljor, därefter följer nu sålde Long och förre Everton-spelaren Anichebe på tre mål. Någon storskytt är svår att finna i The Baggies, det är anmärkningsvärt att hela 16 spelare har gjort mål under säsongens lopp. (Kuriosa: Antalet spelare som har gjort mål är större än det antal som inte gjort mål, Markus Rosenberg – nu i MFF – tillhör den senare skaran.)
Manager Mel tillsattes på sin post i början av januari, strax efter vinsten mot Newcastle på nyårsdagen. Spanjoren har således inte vunnit med West Bromwich ännu, vi får misstänka att han är ganska desperat att nå tre poäng. De senaste två matcherna har varit ett fall framåt – först tog man en meriterande poäng mot Chelsea, helgen därpå inkasserades en – något mindre meriterande – poäng mot Fulham. Liksom United måste WBA hitta rätt, laget har närmat sig nedflyttningsstrecket allt för undan och nu väntar en kritisk period för Albion. Efter helgens möte väntar – i tur och ordning – Swansea, Hull, Cardiff och Norwich; idel lag på den nedre halvan. Om West Bromwich ska överleva våren, och om Pepe Mel ska få behålla sitt jobb, måste trepoängarna börja rulla in.
Mel har varit ganska konsekvent i sina laguttagningar på senare tid. Formationerna må ha skiftat från match till match, men flera av spelarna har managerns kontinuerliga förtroende. Jonas Olsson, Gareth McAuley och Liam Ridgewell i försvarslinjen utelämnas sällan, detsamma gäller – åtminstone på senare tid – för Chris Brunt och James Morrison på mittfältet. I offensiven värvas det desto friskare – Berahino, Anichebe och Thievy har turats om att spela spets de senaste matcherna, medan Vydra gång efter annan används som ett inhoppsvapen. Det är svårt att sia om hur laget formeras och hur de kommer att ta sig an matchen, vad som står klart är däremot att backlinjen är väl sammansvetsad och att de inte släpper många över bron. Laget har släppt in 39 mål – United har släppt in 31 - under årets säsong, för att ligga på en 17e plats är det inte illa pinkat. Hur väl offensiven fungerar är dock en annan sak. Mel har laborerat mycket med olika alternativ, men det är sällan laget går av planen med mer än ett gjort mål på protokollet. Det känns därför inte särskilt troligt att West Bromwich kommer att visa upp samma frejdiga och kreativa anfallsfotboll som man gjorde på Old Trafford i höstas, det mesta pekar snarare på att laget kommer att försöka vinna poäng genom att ställa ut en omutlig defensiv.
Möjliga startelvor:
Manchester United (4-2-3-1): De Gea; Evra, Vidic, Smalling, Rafael; Fellaini, Carrick, Januzaj, Rooney, Mata; van Persie
West Bromwich (4-4-1-1): Foster; Ridgewell, McAuley, Olsson, Reid; Brunt, Yacob, Morrison, Amalfitano; Berahino; Anichebe
Vad: Omgång 29, Premier League
Var: The Hawthorns, West Bromwich
När: 13.45, lördag 8/3
TV: Viasat Fotboll (HD) & Viaplay.
Tips: 1-2 (Fellaini, Rooney)
Källor: ManUtd.com, WBA.co.uk, WhoScored.com, PremierLeague.com
